Som jag skrivit tidigare hade Sverige för några år sedan (då vi hade en annan regering) bland de högsta priserna på bensin och diesel i Europa. Nu har den nya regeringen vi fick efter valet 2022 ändra på detta, och Sverige har istället bland de lägsta priserna på bensin och diesel i Europa.

Denna ryckighet är inte bra, och beror på politisk klåfingrighet från olika håll.

Det var rätt att sänka reduktionsplikten, för dess miljö/klimatnytta är högst tveksam. Men regeringen tog i lite för mycket i skattesänkning. Vi bör sträva efter att Sveriges bränslepriser bör ligga nära snittet i Europa, och sätta skatterna därefter.

Som jag skrivit tidigare är det ingen bra idé att staten ger olika typer av ekonomiska stöd och garantier till privara bolag som ska bygga ny kärnkraft. Om staten vill få tillstånd ny kärnkraft i Sverige så bör staten själv, via det statliga bolaget Vattenfall, stå för detta.

Detta resonemang kan drivas längre. Jag tror att det grundläggande problemet på energimarknaden i Sverige, och många andra länder, är att det är en salig röra av privata företag, statliga företag, inhemska företag, utländska företag, regleringar, förbud, subventioner och skatter. Allt detta ändras dessutom hela tiden.

Regeringen har presenterat en utredning om finansiering av ny kärnkraft i Sverige. Det föreslås statliga lån på 75 procent av investeringskostnaden, ett 40-årigt prissäkringsavtal, och en risk- och vinstdelningsmekanism. Tanken är, så vitt jag förstått, att privata bolag ska bygga ny kärnkraft.

Det är nog en bra idé att bygga ny kärnkraft i Sverige, men detta är ett dåligt sätt att göra det på. Det bästa vore om privata bolag byggde ny kärnkraft på eget bevåg utan särskilt stöd. Om man inte tror det kommer ske, och ändå vill ha tillstånd ny kärnkraft, så bör man ge det statliga bolaget Vattenfall i uppdrag att bygga ny kärnkraft. Om Vattenfall då säger men det är ju inte lönsamt så får regeringen helt enkelt peka med hela handen och beordra Vattenfall att göra det i alla fall, och byta ut styrelsen om de trilskas. Om Vattenfall inte har råd så får staten skjuta till ägarkapital. Då får man automatiskt en “risk- och vinstdelningsmekanism” genom att staten äger Vattenfall, och kan både skjuta till ägarkapital och ta ut vinster.

Elskatten höjdes vid årsskiftet från 36 öre/kWh till 39,2 öre/kWh. Regeringen motiverar detta med att det är en sedvanlig indexuppräkning utifrån KPI, som blir extra stor i år p.g.a. den höga inflationen.

Detta visar på hur skadlig elskatten och dess indexuppräkning är. Höga energipriser är en bidragande orsak till den höga inflationen som alla säger sig vilja bekämpa, men ändå låter man inflationen bidra till ännu högre energikostnad i en ond cirkel.

Många svenska företag vill nu med anledning av kriget i Ukraina undvika att använda rysk naturgas, se artikel i SVT. Som jag skrivit tidigare är det angeläget att bryta Europas beroende av rysk naturgas.

Men hjälper det att enskilda svenska företag slutar använda rysk naturgas, och istället använder naturgas från t.ex. Norge? Det är inte alls säkert, om de fortsätter att använda lika mycket naturgas totalt sett. Så länge bojkotten inte omfattar en stor del av marknaden så kommer någon annan istället använda mer rysk gas, och Ryssland kan fortsätta exportera lika mycket. Det skulle inte ens hjälpa om hela Sverige slutar, eftersom vi använder en liten del av all naturgas i Europa.

Rysslands exempellösa och helt oacceptabla invasion av Ukraina har besannat våra värsta farhågor. Uppenbarligen finns det få gränser för vad Putins regim är beredd att ställa till med, och få regler som den känner sig bunden av.

Tidigare ryska aggressioner mot andra länder har skett genom provokationer, hybridkrigföring och man har varit noga med att hitta på trovärdiga motiveringar för att legitimera dem. Motiveringarna har förvisso varit ohållbara, och aggressionerna oacceptabla, hela tiden. Men det har funnits en återhållsamhet och vilja att framstå som resonabel.

Enligt en artikel på SVT har svenska forskare lyckats tillverka någon form av ätbart matfett från koldioxid från luften, vatten och elektricitet.

Att det i princip går att tillverka godtyckliga organiska molekyler från vatten, koldioxid och elektricitet har varit känt länge. Frågan är om det är vettigt att i större skala producera mat för människor på det sättet? Jag tror inte det.

Vi människor (liksom de flesta andra djur) är evolutionärt anpassade att äta mat från växter, svampar och djur. Dessa innehåller naturligt hundratals olika organiska molekyler, och vi har inte alls koll på vilka funktioner alla dessa fyller för oss. Från början hade vi bara koll på huvudkomponenterna kolhydrater, fett och proteiner. Sen upptäckte vi att diverse vitaminer är nödvändiga för att vi ska må bra. På senare tid har vi också upptäckt essentiella fettsyror, antioxidanter och en del annat. Vi behöver också diverse oorganiska mineraler i lagom mängd.

Generaldirektörerna för Finansinspektionens och Naturvårdsverket menar att utvinning (mining) av kryptovalutor enligt den gängse metoden proof-of-work är ett hot mot klimatet och borde förbjudas, se DN Debatt.

Det är sant att proof-of-work-metoden är energikrävande. Men det finns mycket som är energikrävande, utan att generaldirektörer kräver att det ska förbjudas eller regleras. Om man oroar sig för att etablering av kryptovalutautvinning i Sverige ska använda för mycket el, varför lockar då Sverige hit andra energislukande datorcenter, som Facebook i Luleå? Är det bättre om vår el används till manipulation av val och politisk polarisering, än till att utvinna kryptovaluta?

Priserna på fordonsbränsle, bensin och diesel, är rekordhöga just nu, och det det har skapat mycket uppmärksamhet och protester. Protester mot höga bränslepriser är dock inget nytt, det har förekommit i minst 40 år nu. Som nationalekonom John Hassler konstaterar lägger vi idag en mindre andel av våra pengar på fordonsbränsle än 1980, för att vi tjänar mer och att många bilar är bränsleeffektivare.

Det brukar sägas att priserna på bensin och diesel följer världsmarknadspriset på råolja. Och det stämmer. Men Sverige sticker ändå ut, våra grannländer Norge, Finland och Danmark har märkbart lägre priser och svenskar som bor nära gränsen passar på att tanka i grannländerna.

Den extrema kylan i Texas har orsakat omfattande elavbrott, och denna kombination har i sin tur lett tiotals dödsfall och säkert många fler skadade, se artikel i DN.

Sverige är i flera avseenden olikt Texas, vi är vana vid kallt väder och snö och vi har välisolerade bostäder med robust uppvärmning. Men det finns också likheter, nämligen att vi har ett eftersatt energisystem med små marginaler, i synnerhet när det är kallt väder.

Elpriset i Sverige är just nu tämligen högt, vilket fått några industrier att tillfälligt minska produktionen. Svenska Kraftnät menar att det är bra för miljön att elkonsumtionen minskar när elpriset blir högt, eftersom det ofta innebär att elen är smutsigare än vanligt, en större andel är producerad av importerad kolkraft eller i oljekraftverket i Karlshamn. På samma tema har nu Svenska Kraftnät också rekommenderat privatpersoner att tillfälligt minska sin förbrukning, t.ex. att inte dammsuga.

Chefer för de stora energibolagen Fortum, Vattenfall och Uniper varnar i SvD för att EU:s nya s.k. taxonomiförordning skulle skapa problem för Sverige elförsörjning då de energikällor som Sverige är beroende av skulle kunna missgynnas. Sara Skyttedal (KD) tar upp samma farhågor på Europaportalen. De efterlyser att regeringen bättre tar tillvara Sveriges intressen i EU-förhandlingarna.

Man skulle kunna tro (eller kanske hoppas) att denna hållbarhetstaxonomi kommer bli ännu en i raden av menlösa pappersprodukter från EU som får föga betydelse i verkligheten. Så verkar dock inte bli fallet den här gången. Den kommer inte bara styra vart de omfattande stöden från EU kommer att gå, utan också påverka hur den privata finansmarknaden kommer agera när det gäller att finansiera olika investeringar, bl.a. ligga till grund för hur s.k. gröna fonder eller hållbara fonder utformas.

Det statliga bolaget Vattenfall planerar att sälja hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland till det tjeckiska bolaget EPH. Detta har fått mycket kritik då det verkar som att EPH inte är beredda att ta någon miljöhänsyn, utan planerar att expandera så mycket som möjligt och driva så länge som möjligt, vilket kommer leda till omfattande utsläpp och klimatpåverkan. Se artiklar i SvD.

Som jag skrivit tidigare bör statliga bolag som Vattenfall inte driva verksamhet utomlands. Om Vattenfall hållit sig till den principen hade vi aldrig hamnat i den här soppan. Men nu sitter vi där och måste reda ut situationen.

Jag läste artikeln Beredda på det värsta i senaste Neo (ej på webben).

Det framgår att konsekvenserna av ett omfattande strömavbrott, säg hela Stockholm, riskerar bli väldigt allvarliga efter bara några timmar. Något sådant omfattande och långvarigt strömavbrott har vi inte haft i Sverige sedan julhelgen 1983, och vi har blivit betydligt mer beroende av el och därigenom sårbara sedan dess.

Vattenfall meddelar att man planerar stänga två kärknraftsreaktorer i Ringhals i förtid mellan 2018 och 2020 p.g.a. dålig lönsamhet. Enligt Vattenfall så hade stängningen inte varit aktuell om effektskatten på kärnkraft (som nu ska höjas) inte funnits.

Det vore djupt olyckligt om två av Sverige tio kärnkraftsreaktorer stängs i förtid av politiska eller ekonomiska skäl. Det riskerar leda till ökad användning av fossila bränslen inom EU, och kan dessutom öka det säkerhetspolitiskt problematiska beroende av energiimport från Ryssland.

Riksbanken har nu beslutat att sänka reporäntan ytterligare till -0.25 %.

Att ha negativ ränta är helt galet och riskerar leda till stora problem framöver. Riksbanken måste sluta med att kopiera alla dumheter som ECB gör, och vi behöver släppa fixeringen vid att inflationen till varje pris måste vara 2 %. Läs även Andreas Cervenka i SvD.

Då det verkar som om fallande priser på fossil energi är en stor del av orsaken till dagens låga inflation så finns det en uppenbar lösning på problemet, nämligen höjda energiskatter. De ökade skatteintäkterka skulle kunna användas för ökade offentliga investeringar utan att detta leder till ökade budgetunderskott och statsskuld. Detta torde vara ett mycket effektivare sätt att undvika deflation än extrem penningpolitik med tveksam verkan. Dessutom är det säkerhetspolitiskt gynnsamt, se tidigare inlägg om detta.

Det finns en ekonomisk teori som säger att ett land inte mår bra av att ha alltför stor utvinning av värdefulla naturresurser.

Idag framträder detta fenomen främst bland länder som har en betydande nettoexport av olja och/eller naturgas. I stort sett alla dessa länder – de muslimska länderna i Mellanöstern, Ryssland, Venezuela – har bräckliga ekonomier och de drabbas nu hårt av den sjunkande oljepriset. Det enda tydliga undantaget är Norge.

Detta handlar inte bara om ekonomi, det är direkt kopplat till brist på demokrati och mänskliga rättigheter. Av nettoexportländerna är det bara Norge som ligger bra till när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Denna koppling går åt båda hållen. Idag motverkas en demokratisk utveckling av detta, samtidigt ligger Norge bra till tack vare att de (och bara de) redan hade en stabil demokrati när de började exportera olja/naturgas i början av 1970-talet.

Vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick förespråkar ett antal åtgärder mot hushållens skuldsättning.

Amorteringskrav är en bra idé som jag skrivit om tidigare.

Minskade ränteavdrag för privatpersoner är också en god idé.

Men jag är skeptisk till att begränsa möjligheten till bostadslån med rörlig ränta. Det riskerar minska rörligheten på bostadsmarknaden då det blir en extra kostnad för att förtidslösa ett bundet bolån när man säljer en fastighet eller bostadsrätt. Skulle ge samma effekt som reavinstskatten som av många beskylls vara en “flyttskatt”.

Riksdagens konstitutionsutskott ger Centerpartiets förre partiledare och dåvarande närings- och energiminister Maud Olofsson hård kritik för hennes agerande i Nuon-affären. Se SvD och DN.

Det handlar alltså om det statliga bolaget Vattenfalls köp av nederländska Nuon 2009, då Maud Olofsson (C) var ansvarig minister. Detta var en var de största företagsaffärerna i Sveriges historia, och det verkar bli en av de sämsta.

Det är i och för sig lätt att vara efterklok, kanske var det 2009 svårt att förutse att affären skulle bli så dålig. Däremot kunde man rimligtvis förutse att affären skulle vara riskabel.

Miljöpartiets toppkandidater till Europaparlament Isabella Lövin och Peter Eriksson skriver i Ny Teknik om vikten att göra Europa oberoende av energi från Ryssland.

Jag håller helt med om det djupt problematiska i att många EU-länder (liksom flera länder öster om EU, t.ex. Ukraina) sitter fast i ett stort beroende av naturgas som levereras i pipelines från Ryssland. (Vi ska vara glada över att Sverige, tack vare en i huvudsak framsynt energipolitik med mycket vattenkraft och kärnkraft, inte har dessa problem.) Denna slutsats kan dock inte generaliseras till all form av energiimport, som Lövin och Eriksson gör utan närmare motivering.

Företrädare för LO, Nordea, miljörörelsen, kyrkan och förnybar-energi-industrin skriver på DN Debatt att EU bör ha tre separata klimatmål: minskade utsläpp, ökad andel förnybar energi och ökad energieffektivisering. De menar att det inte räcker med att bara ha ett mål om minskade utsläpp då styrmedlet för detta, utsläppshandeln, fungerar dåligt.

Jag håller helt med om att utsläppshandeln fungerar dåligt. Men det behöver inte vara fel på målet bara för att styrmedlet fungerar dåligt. Den självklara lösningen är att behålla målet men rätta till styrmedlet. Som jag skrivit tidigare så bör alla utsläppsrätter auktioneras ut i ett öppet och transparent förfarande, ingen gratistilldelning över huvud taget. De utsläpp som inte ingår i handeln bör istället beläggas med en CO2-skatt. Både utsläppsrätter och CO2-skatt ska ske på EU-nivå. Man bör försöka få med internationell flygtrafik och fartygstrafik också.

Svante Axelsson (Naturskyddsföreningen) och Johan Öhnell (Oberoende Elhandlare) kritiserar i Ny Teknik regeringens förslag till nettodebitering av el.

Nettodebitering av el handlade ursprungligen om att fastighetsägare skulle kunna sätta upp t.ex. solceller på taket, därigenom minska behovet av el från elnätet och dessutom mata ut el på elnätet när fastigheten producerar mer el än den förbrukar. Tanken var att elskatt bara skulle tas ut på fastighetens årliga nettoförbrukning. Det är inte någon dum idé egentligen, det skapar incitament att producera el på ytor som annars inte skulle utnyttjas för något, utan att det stör.

Statliga energibolaget Vattenfall, tillsammans med ett flertal andra stor energibolag i Europa lobbar för att EU ska avskaffa subventioner till etablerad förnybar energi som vindkraft. De vill istället ha dyrare utsläppsrätter för koldioxidutsläpp, samt stöd till forskning på omogna energislag som vågkraft. Se artikel i Ny Teknik.

Jag håller helt med. Att fortsätta subventionera mogen och etablerad teknik som vindkraft är helt galet. Offentligt stöd bör bara ges till forskning och utveckling av ny teknik. Styrningen mot minskade koldioxidutsläpp bör huvudsakligen ske genom att det blir dyrare att släppa ut koldioxid. Utsläppsrätterna bör auktioneras ut och inte delas ut gratis, se tidigare inlägg om detta.

Tidskriften Ny Teknik har en permanent sida kallad Debatt som vanligtvis används av olika särintressen inom industrin för att efterlysa subventioner eller andra politiska förmåner för sin verksamhet. Så även denna vecka då Lantmännen och Preem gnäller på att staten inte gynnar biodrivmedel tillräckligt mycket.

Det handlar om kvotplikten för biodrivmedel som regeringen vill införa nästa år. Den innebör att en viss mängd biodrivmedel måste blandas in i all bensin och diesel som säljs.

2010 beslutade Riksdagen att tillåta att det byggs nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Dock bara i anslutning till de befintliga i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark, och max tio får vara i drift samtidigt så en gammal måste tas ur drift om en ny ska startas. Sannolikt kommer dock en ny reaktor vara betydligt större än de befintliga, troligtvis kring 1600 MW (precis som den nya reaktor som nu byggs i Finland).

EU håller på att besluta om energieffektivisering till 2020, och i detta ingår en målsättning om att “unionen 2020 måste ha en primärenergianvändning på högst 1 474 Mtoe eller en slutlig energianvändning på högst 1 078 Mtoe”, se betänkande från Europaparlamentet.

Det är mycket olyckligt att EU fastställer planekonomiska mål om total energianvändning på detta sätt. Politiska beslut på energi/miljö/klimat-området bör handla om de primära problemen med utsläpp och miljö/klimat/hälso-påverkan. Energianvändning är i sig inget problem, olika sätt att producera energi orsakar miljö/klimat/hälso-påverkan i varierande grad. Det är viktigare hur energin produceras än hur mycket vi totalt använder.

Japans regering har beslutat att all kärnkraft ska vara avvecklad till 2040. Samtidigt ska andelen förnybar el öka till 30 procent och energikonsumtionen ska minska med 10 procent. Se artikel i DN.

Om denna plan går i lås så innebär det alltså att Japan år 2040 kommer att få 70 procent av sin energi från fossila bränslen. Eller 63 procent av dagens energiförbrukning ifall man lyckas minska konsumtionen med 10 procent.

Jag hittade en mycket informativ och bra video som på 13 minuter berättar exakt hur farlig Tjernobyl var, och hur farlig Fukushima hittills varit och kan antas bli.

Tjernobyl orsakade drygt 6000 fall av sköldkörtelcancer (p.g.a. radioaktivt jod), varav cirka 15 dödsfall hittills (efter 25 år). Många av dessa hade kunna undvikas om myndigheterna (i dåvarande Sovjetunionen) hade varnat befolkningen från att dricka kontaminerad mjölk och delat ut jodtabletter. Bland de som jobbade på verket, och som röjde upp efter olyckan, fick 134 akuta strålskador och knappt 50 dog.

Regeringen har nu, efter lång betänketid, kommit fram till att kärnkraften i Sverige inte är subventionerad och att det inte krävs några lag- eller regeländringar för att se till att så är fallet. Se artikel i SvD och DN.

I vanlig ordning så försöker Miljöpartiet göra gällande att kärnkraften är subventionerad genom alltför låga försäkringskrav mot olyckor och vill att staten ska kunna ta tillgångarna inte bara i det bolag som äger reaktorerna utan även tillgångarna i ägarbolagets moderbolag som skadestånd vid en eventuell olycka. Detta kallas ansvarsgenombrott och är ett avsteg från de normala principer om begränsat ansvar som gäller för aktiebolag.

Filip Johnsson skriver på DN Debatt att vi måste satsa på alla enerigslag, inklusive kärnkraft och kolkraft med koldioxidavskiljning (CCS) för att lösa klimatfrågan.

Jag håller med Johnsson att satsning på kärnkraft är nödvändigt, och att det är orealistiskt att tro att enbart förnybart ska räcka. Jag håller också med om att EU bör se till att det blir dyrare med klimatpåverkande CO2-utsläpp.

Jag har dock svårt att se att en satsning på kolkraft med CCS skulle vara vettigt. Hittills har Vattenfalls satsning på detta spår lett till att man byggt en testanläggning Tyskland där man lyckats någorlunda med avskiljningen (dock till ett högt pris) men inte hittat någon definitiv lösning på lagringen. Samtidigt har man investerat massor i kolgruvor och konventionell kolkraft utan CCS. Och det är just detta som är problemet, man använder möjligheten till CCS som förevändning att fortsätta investera i kolkraft utan CCS. Se tidigare inlägg om detta.

EU-kommissionen vill censurera kreditvärderingsinstitut som ger för dåliga kreditbetyg åt EU:s medlemsstater. Detta har bl.a. Karl Sigfrid (m) och HAX kritiserat.

Jag håller helt med om att denna typ av censur är helt oacceptabel. Saken är dock den att länderna har bundit ris till egen rygg genom att ge dessa kreditvärderingsinstitut en officiell roll i regelverk kring finansmarknaden, vilket innebär att många aktörer på finansmarknaden är tvingade att agera enligt deras bedömningar. En rimlig åtgärd från EU vore därför att frånta dem denna officiella roll.

Åsa Romson (MP) och Lise Nordin (MP) skriver på SvD Brännpunkt att kärnkraften är idag beroende av att det är staten som tar på sig det stora skadeståndsansvar som följer en eventuell kärnkraftsolycka, och menar att detta skulle utgöra en omfattande subvention av kärnkraften.

Det stämmer inte. Den 17 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition 2009/10:173 att införa ett obegränsat skadeståndsansvar för ägare till kärnkraftverk. Dessutom måste ägarna skaffa försäkring som täcker 1,2 miljarder euro per reaktor.

Martin Ådahl på Fores skriver på DN Debatt att de senaste årens finanskris och skuldkris i världen inte beror på höga energipriser, något som bl.a. Anders Wijkman antytt tidigare.

Jag tror att Ådahl har rätt, vilket jag skrivit om tidigare. Skuldkrisen beror helt enkelt på att många länder fört en slapp och oansvarig politik och skuldsatt sig för mycket, svårare är så är det inte.

Ådahls förslag att använda höjda koldioxidskatter, eller utsläppsrätter som säljs av staten, för att lösa dagens skuldproblem är därför mycket intressant. Inte i första hand för Sverige, som inte har stora skulder och redan höga koldioxidskatter. Men många andra länder borde ta till sig detta förslag, inte minst USA.

Precis som jag förutspådde så är nu mer kol och gas på väg in i Tysklands energisystem efter beslutet om kärnkraftsavveckling. Detta kommer leda till ökad klimatpåverkan, ökad övrig miljöförstörelse och större beroende av Ryssland.

Jan Björklund (fp) skriver på SvD Brännpunkt att regeringens energiöverenskommelse behöver kompletteras för att i praktiken möjliggöra att det byggs nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Precis som Björklund framhåller så är det olyckligt att reglerna utformats så att de tre bolag, Vattenfall, E.ON och Fortum, som äger dagens tio reaktorer (och en stor del av övrig elproduktion i landet) i praktiken har fått vetorätt mot att andra får bygga nya reaktorer. De lever idag gott på sitt oligopol och har inget direkt intresse av att öka utbudet av el.

Miljöorganisationer som Greenpeace brukar ofta hävda att förnybara energikällor i kombination med effektiviseringar kommer att lösa alla problem och menar att kärnkraft är helt onödigt. Sen kom FN:s klimatpanel IPCC med en rapport som tolkades på liknande sätt. Men nu har det visat sig att IPCC har låtit Greenpeace skriva en del av denna rapport, se artikel i DN.

Med tanke på en snabba utvecklingen i Kina och andra utvecklingsländer så finns det inget som tyder på att världens totala elförbrukning kommer minska framöver. De effektiviseringar som kan göras i Sverige, EU och övriga industriländer kommer med lär med råge ätas upp av ökad användning i Kina m.fl. länder.

För mindre än ett år sedan så beslutade den borgerliga tyska regeringen med Angela Merkel i spetsen att förlänga drifttiden för tysk kärnkraft till 2040 och övergav därmed den avvecklingslinje som en tidigare socialdemokratiska regeringen beslutat.

Nu har samma tyska regering med samma Angela Merkel i spetsen regering beslutat att kärnkraften ska avvecklas tilll 2022, se artikel i DN.

Denna kovändning är naturligtvis föranledd av olyckan i Fukushima. Men olyckan i Japan orsakades av en kraftig jordbävning följd av en stor tsunami. Någon sådan tsunami kan omöjligen drabba något tyskt kärnkraftverk, och det är oerhört förhastat och missriktat att avveckla den tyska kärnkraften med anledning av Fukushima.

Kjell Aleklett skriver i SvD om Peak Oil och att vi måste börja anpassa oss efter det.

Detta fick mig att börja fundera över hur beroende av billig olja vårt samhälle egentligen är. Aleklett skriver att för tio år sedan var oljepriset cirka 20 dollar per fat, och folk trodde att det skulle stiga till 25 dollar per fat till 2020. Och ungefär detta oljepris hade vi då haft sedan 1970-talets oljekriser.

LRF, Naturskyddsföreningen, Svensk Bioenergi, m.fl., protesterar i SvD mot regeringens beslut att tillåta Eon att bygga en stor gasledning mellan Gislaved och Jönköping.

De menar att detta beslut “ökar koldioxidutsläppen och undergräver Sveriges klimatpolitik”

För det första så utgår de ifrån att denna nya gasledning inom Sverige kommer att öka Sveriges import och därmed totala användning av fossilgas (naturgas). Det är inte helt självklart då denna ledning inte ökar importkapaciteten utan bara gör att den fossilgas som ändå importeras kan användas inom större delar av landet. Men visst, det är helt klart möjligt, och kanske troligt, att importen ökar så låt oss anta det.

Birgitta Dahl, som var energi- och miljöminister (s) under Tjernobylolyckan, intervjuas i DN och säger att “Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är en av mänsklighetens största katastrofer”.

Låt oss sätta saken i perspektiv och jämföra Tjernobyl med två andra stora industriella olyckor.

• Tjernobylolyckan i dåvarande Sovjetunionen 1986 orsakade knappt trehundra akut skadade varav 31 dog inom tre månader. Ytterligare cirka 4000 beräknas dö av cancer.
• Bohpalolyckan i Indien 1984 orsakade 4000 döda och många fler skadade.
• Banqiaoolyckan i Kina 1975 dödade 26000 direkt.

Här tar jag bara upp direkta skador på människors liv och hälsa, för det är relativt lätt att mäta och jämföra.

Svensk Vindenergi påstår att vindkraft ger jobb och framhåller detta som något positivt.

Marian Radetzki och Jonny Fagerström ifrågasätter i Dagens Industri detta påstående och menar att det bara blir jobb tillfälligt vid utbyggnad, sen försvinner de flesta av jobben.

Vad dock ingen verkar ifrågasätta är om det är bra om vindkraft skapar många jobb.

Om vi antar att detta jobbskapande är bra så leder det till några intressanta följder. Till att börja med så kan vi mäta en energikällas jobbeffektivitet i hur många heltidstjänster som den skapar per MW produktionseffekt. Och nog måste det gå att hitta på andra energikällor som har högre jobbeffektivitet än vindkraft.

Jonny Hylander och Göran Sidén skriver i Sydsvenskan att Sverige kan avveckla användningen av fossila bränslen och 80 procent av kärnkraften på 10 år.

Problemet med Hylanders och Sidéns resonemang är att det är nationalistiskt. Men det är inte meningsfullt att anlägga ett snävt nationellt perspektiv på energipolitiken i ett litet land som Sverige. Klimatutmaningen är global och det räcker inte med att bara Sverige slutar använda fossila bränslen. Dessutom är vårt elnät ihopkopplat med våra grannländer Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Polen och det finns en samordning av energi- och klimatfrågor på EU-nivå.

Jan Carlzon och Göran Lundqvist efterlyser i SvD en rörlig elskatt för att motverka att variationer i marknadspriset slår igenom till konsumenterna.

Det är en riktigt dålig idé. Poängen med marknadsprissättning är att den ska bidra till att balansera tillgång och efterfrågan. Ett högt elpris indikerar brist på el, och genom att detta höga pris slår igenom till konsumenterna så minskar det förhoppningsvis efterfrågan och bidrar därigenom till att avhjälpa bristsituationen. Om staten motverkar detta med elskatten så sätts denna mekanism ut spel, och då riskerar bristsituationer förvärras.

I SvD skriver Bertil Torekull och Gustav Fridolin (MP) bland annat att “Tyskland gör allvar av sin vilja att stänga kärnkraftsreaktorer och bryta fossilberoendet”.

Det stämmer att Tyskland gör allvar av sin vilja att stänga kärnkraftsreaktorer, men de gör sannerligen inte allvar av att bryta fossilberoendet (om det ens finns någon sådan vilja ska jag låta vara osagt). Tvärt om så har Tyskland konsekvent prioriterat kärnkraftsavveckling framför att bryta fossilberoendet och därmed ökat sitt beroende av kol och naturgas.

Enligt GöteborgsPosten så är jag ordförande för lobbyorganisationen Miljövänner för kärnkraft som i maskopi med kärnkraftsindustrin komprometterar oberoende forskare.

Är MFK en lobbyorganisation? Tja, om man betraktar alla ideella organisationer som bedriver någon form av politisk opinionsbildning som lobbyorganisationer så är vi helt klart det. Och det är inget som vi skäms över.

GP:s artikel gör antydningar om att en rad forskare med Janne Wallenius i spetsen har starka band till kärnkraftsindustrin. Då måste man fråga sig vad denna kärnkraftsindustri egentligen är. Är det företag som bygger kärnkraftverk, är det företag som driver kärnkraftverk, eller vad?

Den svenska regeringen har beslutat att låna ut pengar till ett bygge av ett nytt kolkraftverk i Slovenien. Miljöpartiet protesterar mot detta. Se inslag i SVT.

På finansdepartementet säger man att vissa länder fortfarande är beroende av fossila bränslen. Ja, men detta hjälper ju knappast Slovenien att ta sig ur detta beroende.

Miljöminister Anders Carlgren (c) säger att Sverige inte kan styra andra länders energiförsörjning. Det är förvisso sant, vi kan inte förbjuda Slovenien från att bygga kolkraftverk. Men vi kan låta bli att uppmuntra dem att göra det genom att låna ut pengar. Carlgren talar om kolkraft under en övergångsperiod och satsningar på förnybart, men genom att bygga ett helt nytt kolkraftverk så cementerar man kolkraften under en lång tid framöver.

Som en följd av den stora jordbävningen och tsunamin i Japan så har bland annat följande hänt:

• En damm har brustit och spolat iväg hus.
• Ett oljeraffinanderi brinner upp.
• En kemisk fabrik i Sendai brinner upp.
• Tre kärnkraftsreaktorer i Fukushima får problem med kylningen efter att jordbävningen orsakat snabbstopp och tsunamin har förstört reservkraftaggregaten. Det inträffar ett par vätgasexplosioner och partiell härdsmälta minst två av reaktorerna. Vissa utsläpp av radioaktivitet har skett, och en del av personalen vid reaktorerna har utsatts för förhöjda stråldoser. Utsläppen är dock inte så stora att de utgör någon större hälsorisk för allmänheten. Hälsoriskerna av röken från brinnande oljeraffinanderi och kemisk fabrik är större.

Förutom den enorma förödelse som jordbävningen och tsunamin orsakat på “egen hand” med troligtvis minst tiotusen dödsoffer och hundratusentals hemlösa.

I en artikel i SvD antyds att Japans många kärnkraftverk nu riskerar att öka Japans beroende av importerad olja.

Och visst, nu efter jordbävning och tsunami så har ett antal reaktorer blivit skadade och måste tas ur drift under en tid, några lär aldrig kunna tas i drift igen. Men detta ska inte överdrivas. Så vitt jag vet just nu så är det bara 14 av Japans 54 reaktorer som kommer att behöva vara ur drift under en längre tid. Många stängdes bara av för säkerhets skull, och lär kunna tas i drift igen så fort risken för efterskalv är över.

En bostadsrättsförening i Gottsunda vill byta ut fjärrvärme mot bergvärme eftersom kostnaden för fjärrvärme har stigit kraftigt den senast tiden. Fjärrvärmen levereras av det statliga bolaget Vattenfall. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun har dock sagt nej, inte för att bergvärmen anses miljöfarlig utan för att det skulle minska effektiviteten i fjärrvärmesystemet. Se artikel i UNT.

Detta är ett fullständigt horribelt beslut. Även om Miljönämndens bedömning av effektiviteten i fjärrvärmesystemet är korrekt så är det orimligt att ålägga en enskild bostadsrättsförening ansvaret för att upprätthålla detta. Detta är totalitärt och planekonomiskt.

Villaägarna är upprörda över de höga elpriserna på vintern. De är missnöjda med att regeringen säger att man inte kan göra något på kort sikt och föreslår bl.a. att man ska sänka elskatten för att kompensera. De hävdar att detta varken skulle påverka statens budget eller vår miljö.

Det resonemanget går dock inte ihop. Om man säker elskatten så kommer de ofrånkomligen att påverka antingen statens budget eller vår miljö (eller båda). Om elanvändningen inte påverkas så minskas statens intäkter från elskatten och statens budget påverkas. Om elanvändningen ökar så kan statens budget bli opåverkad, men då påverkas istället vår miljö eftersom ökad elanvändning på kort sikt huvudsakligen innebär att mer kolkraft importeras från Tyskland, Polen eller Danmark. Kolkraft har kraftig miljöpåverkan, inte bara koldioxidutsläpp utan dessutom kväveoxider, svaveldioxid, partiklar o.s.v.

På DN Debatt upprepas den vanliga missuppfattningen att ny kärnkraft i Sverige skulle bli subventionerad. Att det upprepas gör det dock inte mer sant.

Genom elcertifikaten så är ny vindkraft och fler andra kraftslag subventionerade i Sverige. Dock inte kärnkraft som inte omfattas av elcertifikaten. Ny kärnkraft i Sverige kommer inte heller subventioneras på något annat sätt, inte ens genom begränsat ansvar vid eventuella olyckor.

Ifall kärnkraft nu skulle vara så dyrt och olönsamt som debattörerna hävdar så borde det inte krävas några politiska ingrepp för att förhindra det, då kommer vinstdrivande bolag på marknaden själva välja bort den.

Ett vattenkraftverk har havererat i Skåne. De framforsande vattenmassorna spolade bort en vägbro och jordbruk i området drabbades hårt. Det var ren tur att ingen människa strök med. Enligt kraftsverksägaren så hade dammen nyligen undersökts, utan att något fel upptäckts, vilket tyder på bristfälliga säkerhetsrutiner.

1975 havererade det betydligt större vattenkraftverket Banqiao i Kina vilket orsakade över 150 000 döda och över 5 miljoner förstörda byggnader.

Det vore ju tämligen orimligt att ta detta som intäkt för att all vattenkraft borde avvecklas. Men när det handlar om kärnkraft så brukar det låta så från motståndarhåll.

Svenska Kraftnät har beslutat att från 1 november 2011 dela in Sverige i fyra olika s.k. elområden där det kan råda olika elpris. Se även vad Svensk Energi skriver.

Motiveringen till detta är att elproduktionen har sin tyngdpunkt i norra Sverige, medan elkonsumtionen har sin tyngdpunkt i södra Sverige, och att överföringskapaciteten där emellan är begränsad. Detta kommer troligtvis leda till högre elpriser i södra Sverige, särskilt i det sydligaste elområdet omfattande bl.a. Skåne.

Tyskland har beslutat förlänga drifttiden för sin kärnkraft till 2040 (istället för 2025 som tidigare beslutat).

Det är ett mycket välkommet beslut. Tyskland får merparten av sin energi från fossilt kol och gas, och forcerad avveckling av kärnkraften skulle allvarligt försvåra arbetet att minska användningen av fossila bränslen och reducera utsläppen av koldioxid.

I samband med detta bör Tyskland överväga att stoppa vidare utbyggnad av fossil energi, och införa styrmedel som påskyndar avveckling av befintlig kolkraft.

Per Bolund (mp) anklagar regeringen för att ha en närmast religiös hållning till kärnkraften.

Om det är någon som har en religiös hållning till kärnkraft så är det Bolund och Miljöpartet som till varje pris vill förbjuda och avveckla all kärnkraft. Miljöpartiets kärnkraftsskräck är baserad på tro och inte på vetande.

Bolund menar att svensk kärnkraft inte har lett till att kolkraftverket i Värtan i Stockholm har lagts ner. Det är sant, men detta kolkraftverk producerar (till skillnad från de flesta kolkraftverk i andra länder) inte bara el utan också fjärrvärme. Fjärrvärmeproduktionen där kan inte ersättas med vindkraft, och inte heller med dagens svenska kärnkraftsverk som bara producerar el. (Såvida man inte använder elen för uppvärmning, men det brukar Miljöpartister tycka väldigt illa om.) Det är dock fullt möjligt att bygga nya kärnkraftverk så att de producerar både fjärrvärme och el, vilket man bör överväga att göra.

Näringsminister Maud Olofsson (C) skriver på DN Debatt att hon vill sälja delar av statliga Vattenfall.

Men det är oklart hur det egentligen ska gå till. Det ser ut som om planen är att helt enkelt sälja en minoritet av aktierna i Vattenfall AB. Men samtidigt så vill hon behålla kontrollen över svensk Vattenkraft och menar att det är oviktigt att behålla kontrollen över utländsk kol- och kärnkraft.

Jag håller med om att svenska staten bör behålla kontrollen över vattenkraften i Sverige, och att det inte finns någon anledning till att svenska staten ska äga eller kontrollera utländska kraftverk (och inte heller utländska elnät).

I torsdags fattade Sveriges Riksdag det historiska beslutet att tillåta nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Efter 30 år av avveckling så blir det äntligen möjligt att utveckla igen.

En satsning på kärnkraft är helt nödvändigt för att kunna minska den omfattande användningen av fossil kol och gas i elproduktionen i Europa, samtidigt som vårt välstånd kan behållas.

Ännu är detta dock inte helt i hamn. Riksdagen beslutade nämligen att detta ska träda ikraft först 1 januari 2011, och inte 1 augusti 2010 som regeringen hade föreslagit. Samtidigt har den rödgröna oppositionen (s, v och mp) lovat att riva upp detta beslut om de får möjlighet. Det innebär att en eventuell rödgrön riksdagsmajoritet och regering efter riksdagsvalet i höst kan riva upp detta beslut innan det hinner träda i kraft.

Det är populärt bland kärnkraftsmotståndare att hävda att kärnkraften inte tar fullt ansvar för en eventuell (mycket osannolik) stor olycka, och därmed är subventionerad. Se t.ex. debattartikel i HD.

De har haft en liten poäng i och med att skadeståndsansvaret för reaktorägare är begränsat. Men detta kommer nu att ändras i och med regeringens proposition 2009/10:173 som säger att reaktorägare framöver ska ha obegränsat ansvar vid en eventuell olycka.

Därmed upphör kärnkraftens särbehandling och kärnkraftsbolag får ta precis lika stort ansvar som de som äger andra verksamheter som medför risker för stora olyckor, som t.ex. vattenkraftverk, kemisk industri, oljetankers och nu senast oljeborrplatformar.

Den röd-gröna oppositionen vill höja skatten på bensin, diesel och el från vatten- och kärnkraft. Samtidigt vill de återinföra någon form av förmögenhetsbeskattning och höja inkomstskatten för höginkomsttagare.

Förrut så drev främst Miljöpartiet tanken om en Grön Skatteväxling, som innebär att man höjer miljö- och energiskatterna samtidigt som man sänker andra skatter, främst inkomstskatt, i motsvarande mån så att skattetrycket hålls konstant. Det är en i grunden bra idé, under förutsättning att man verkligen sänker t.ex. inkomstskatten så att de som drabbas av de ökande miljö- och energiskatterna får motsvarande skattelättnad den vägen. Då skapar man incitament att leva och konsumera mer miljövänligt, utan att levnadsstandarden som helhet sjunker.

Minst 25 döda i kolgruveolycka i USA, se artikel i DN.

Världsbanken ska låna ut pengar till Sydafrika för att bygga ett av världens största kolkraftverk, som kommer att släppa ut lika mycket koldioxid som halva Sveriges totala utsläpp. Sveriges regeringen säger ja till detta lån, medan en del andra länder tvekar. Se artikel i SvD.

Ett lån från Världsbanken är att betrakta som en subvention. Om Sydafrika istället hade lånat upp motsvarande kapital på den reguljära finansmarknaden så hade de fått betala betydligt högre ränta, om de överhuvudtaget lyckats få ihop pengarna.

Regeringen har lagt en proposition som öppnar för nya kärnkraftsreaktorer i Sverige, se artikel i DN.

Detta är ett mycket efterlängtat beslut. Efter 30 år av avveckling så blir det äntligen möjligt att satsa igen. En satsning på kärnkraft är helt nödvändigt för att kunna minska den omfattande användningen av fossil kol och gas i elproduktionen i Europa, samtidigt som vårt välstånd kan behållas.

60 procent av världens elproduktion kommer från fossil kol och gas. Kärnkraften står idag för 15 procent, vattenkraft för 16 procent och övrigt förnybart (vind, sol, biomassa) för 3 procent. (Källa: IEA)

Regeringen har gjort en överenskommelse om energipolitiken. Se även artikel i DN.

Det viktigaste i överenskommelsen är att förbudet mot ny kärnkraft avskaffas, och att nya reaktorer därmed kan byggas för att ersätta de befintliga när de blir för gamla. Dock med begränsningen att det inte får bli fler än dagens 10 reaktorer i drift samtidigt, och att nya reaktorer bara får byggas vid de befintliga (Ringhals, Forsmark och Oskarshamn). Vidare slår man fast att någon ytterligare tvångsavveckling (som drabbade Barsebäck) inte är aktuell.

Över Asien finns det stora “bruna moln” med sot som är hälsofarligt och dessutom bidrar till den globala uppvärmningen. Forskare har nu upptäckt att detta bruna moln till 2/3 kommer ifrån eldning av biomassa som ved och koskit (och bara till 1/3 från fossila bränslen). Se pressmeddelande från Stockholms Universitet samt artiklar i DN och SvD.

Detta visar att primitiv eldning av biobränslen är skadligt för både klimat, miljö och människors hälsa. Biobränslen är alltså inte någon självklar lösning på klimatproblemet, utan kan tvärt om vara en del av problemet.

Nu har EU:s Ekodesigndirektiv resulterat i en helt bisarr detaljreglering på EU-nivå.

Är det verkligen rimligt att EU-kommissionen ska besluta att elektriska apparater får dra högst 1 W i standby-läge (fast 2 W om de har display), att nätaggregat inte får dra mer än 0,5 W på tomgång och att en “enkel” digitalbox inte får dra mer än 5 W? Nej, det är en orimlig detaljreglering som EU borde hålla sig borta ifrån.

Kanske är det för tidigt att betrakta Centerpartiets kärnkraftsmotstånd som ett avslutat kapitel?

Samma Maud Olofsson som nyligen tycktes gräva ner stridsyxan vad gäller kärnkraften går nu ut och hyllar EU:s mål om förnybar energi som kommer leda till att Sverige måste öka andelen förnybar energi från dagens 39 procent till 49 procent 2020.

Problemet med detta är att kärnkraft inte räknas som förnybart, och att målet bara går på andel. Det innebär att en utbyggd kärnkraft i Sverige gör det svårare att uppnå målet, även om mängden förnybart blir den samma i absoluta tal. Detta är Centerpartiet väl medvetna om, Maud Olofssons statssekreterare Ola Alterå sa det rent ut nyligen.

Nu har EU:s direktiv om ekodesign lett till att man överväger införa förbud mot glödlampor, se pressmeddelande från Energimyndigheten.

Detta är galet. Klimatfrågan bör hanteras genom generella ekonomiska styrmedel och en bra energipolitik, inte genom att förbjuda produkter som drar mycket el.

Centerpartiets partiledare Maud Olofsson har nu sagt att hon accepterar att kärnkraften blir kvar under överskådlig tid. Se även Per Ankersjö.

Utmärkt, då är det väl ändå hög tid att avskaffa avvecklingslagen som ger regeringen rätt att beordra stängning av kärnkraftverk utan att det går via riksdagen, och som användes vid stängningen av Barsebäck.

Ett gäng LO-fack och arbetsgivarorganisationer har gått samman och vill tillåta ny kärnkraft, och efterlyser en blocköverskridande energiöverenskommelse, se artikel i Ny Teknik.

Det är i princip enkelt att få tillstånd en blocköverskridande energiövereskommelse, det är bara för socialdemokraterna att ge upp sitt kärnkraftsmotstånd. Folkpartiet är redan tydligt för, och om sossarna blir för så är jag säker på att varken moderaterna eller kristdemokraterna kommer tveka att ansluta sig. Så LO-facken bör utnyttja sitt goda inflytande över socialdemokraterna.

Ryssland har nu börjat få kalla fötter vad gäller den planerade naturgasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland, NordStream, se artikel i euobserver.

Det verkar som om Ryssland kommer lägga ner projektet ifall EU inte engagerar sig i att den ska byggas. Rysslands omsvängning beror troligtvis på finanskrisen och de sjunkande gaspriserna.

Utmärkt! Då kan vi slippa NordStream utan bråk med Ryssland.

Om NordStream byggs så skulle EU:s beroende av naturgas från Ryssland öka och cementeras. Om man bygger fast sig i en dyr infrastruktur så byter man inte gärna leverantör. Vi har flera gånger de senaste åren sett att Ryssland använt sin naturgasexport som utrikespolitiskt verktyg genom att hota med att stänga av gasen till länder som inte gör som Ryssland vill.

Greenpeace har presenterat en rapport där de skissar hur man kan halvera användningen av fossila bränslen till 2050 och få bort den helt till 2090. Samtidigt som kärnkraften avvecklas helt före 2050.

Greenpeace är ena riktiga klimatbovar! Om vi fortsätter använda så mycket fossila bränslen så länge så riskerar vi drabbas av en allvarlig klimatförändring.

Jag har en bättre idé. Behåll och bygg ut kärnkraften, samtidigt som vi bygger ut förnybara energikällor och effektiviserar, så kan vi få bort fossila bränslena nästan helt till 2050.

Svenskt Näringsliv tar “krafttag” i energifrågan med både hemsida och DN-debattartikel.

Man anstränger sig verkligen för att inte säga något kontroversiellt rakt ut, därför blir det många ord och lite substans. Men om man läser mellan raderna så kan man koka ner det till “Bygg ut kärnkraften!” och lite “Ha inte för hård klimatstyrning av industrin”.

Google har presenterat en plan, Clean Energi 2030 för hur USA drastiskt ska minska sin användning av fossila bränslen till 2030.

Det är ett mycket angeläget projekt, viktigt inte minst för klimatet. Men det är också säkerhetspolitiskt angeläget att USA minskar sin oljeimport då oljan till stor del kommer från diktaturer.

När det gäller elproduktionen så vill de helt få bort olja och kol, vilket är mycket bra. De räknar dock med en fortsatt stor användning av naturgas, om än något lägre än idag. Samtidigt räknar de bara med en modest utbyggnad av kärnkraften om 15 %.

På SvD Brännpunkt klagar Carl Schlyter (mp) på Vattenfalls miljöfarliga kolkraftverk och brunkolsbrytning i Tyskland. Och det gör han helt rätt i, för Vattenfall beter sig verkligen illa.

Men Schlyters förslag till lösning, att göra Vattenfall till ett Public Interest Company, imponerar inte. Ett sådant korporativistiskt hopkok tror jag inte på.

Problemet är inte Vattenfalls ägarform, problemet är att det inte finns någon politisk vilja att sätta stopp för dumheterna, varken i Sverige eller i Tyskland.

Folkpartiet liberalerna har haft partiråd och bl.a. beslutat om en klimatrapport. I samband med det beslutades det att Folkpartiet även fortsättningsvis vill tillåta en utbyggnad av kärnkraft i Sverige.

När man läser DN:s artikel om detta så ser man att Anna Steele Karlström från Tyresö är tveksam med argumentet:

Tänker man fel om kärnkraften så får man leva med det i evinnerliga tider.

Och det stämmer ju att kärnkraften genererar radioaktivt avfall som är farligt under en mycket lång tid (ett par hundra tusen år).

Återigen kommer en rapport som framhåller skapandet av “gröna” jobb som något positivt, den här gången i USA.

Även denna gång har de helt fel. Att det skapas fler “gröna” jobb genom att fler människor måste jobba med energiproduktion än idag är inte bra, det är dåligt och leder till minskat välstånd. Se tidigare inlägg.

Denna annons var införd i en australiensisk tidning 19 november 2007, i deras valkampanj:

(Källa: Atomic Insights Blog)

Alltså, om man bygger mer kärnkraft så blir det mindre kolkraft, om man får tro kolindustrin i Australien. Detta desperata drag från kolindustrin är mycket avslöjande.

I själva verket är det ett utmärkt argument för att bygga mer kärnkraft, det är det bästa sättet att bli av med kolkraften. Att bli av med kolkraften är helt nödvändigt för att klara klimathotet, och skulle spara många liv som dör av luftföroreningar och kolgruveloyckor. Att bevara jobb i kolindustrin kan aldrig vara ett självändamål, och ifall det leder till färre jobb totalt i energisektorn så är det bara bra.

FN:s miljöprogram UNEP har presenterat en rapport som slår fast att kampen mot klimatförändringarna kan skapa miljontals nya “gröna jobb”, och framhållet detta som något positivt.

Väldigt konkret och tydligt blir det här:

– In agriculture, 12 million could be employed in biomass for energy and related industries. In a country like Venezuela, an ethanol blend of 10 per cent in fuels might provide one million jobs in the sugar cane sector by 2012.

I budgetpropositionen (sid 153-154, avsnitt 6.2.5.4) föreslår regeringen att skattereglerna för etanolbränsle ändras så att importerad etanol får samma skattebefrielse som inhemskt producerad etanol. Därmed tas en regel som ensidigt gynnar inhemsk etanol bort, och konkurrensen kan ske på mer lika villkor.

Lantmännen Energi, som sysslar med etanolproduktion i Sverige, protesterar och kommer klassisk protektionistisk argumentation.

“Detta är en oroande åtgärd som varken miljön eller konsumenterna vinner på” säger man. I själva verket är det bara Lantmännen Energi som inte vinner på detta.

Den amerikanska tidningen Foreign Policy har listat den republikanske presidentkandidaten John McCains 10 värsta förslag.

Jag ställer mig frågande till deras kritik emot två av förslagen, att borra efter ny olja i USA och att bygga nya kärnkraftverk.

Kritiken mot att borra efter ny olja går huvudsakligen ut på att detta inte kommer sänka energi- och bränslekostnaderna för amerikanerna i någon större utsträckning på kort sikt. Det är väldigt inskränkt att tro att energipolitik enbart handlar om detta. Att USA minskar sitt beroende av att importera olja från skurkstater i OPEC är väl så viktigt, det är mycket märkligt att en tidning som kallar sig “Foreign Policy” inte inser det. Sen så kan det finnas goda miljöargument emot, men Foreign Policy verkar inte tillmäta dem så stor vikt.

I en artikel i ETC kritiserar Greenpeace Vattenfalls projekt med kolkraftverk avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och menar att Vattenfall använder CCS-tekniken som en ursäkt för att få bygga ut kolkraften.

För en gångs skull så håller jag med Greenpeace. Förhoppningar om att i framtiden kunna tillämpa CCS i stor skala får inte användas som argument för att bygga nya kolkraftverk idag, innan CCS är färdigutvecklat. Istället bör man bygga förnybart (som Greenpeace säger) och kärnkraft (vilket Greenpeace inte säger).

…men här har vi ett exempel på en som lyckades riktigt bra.

1957 gav den amerikanske amiralen Hyman Rickover detta framsynta tal. Han underskattade befolkningsökningen – det blev 6 miljarder år 2000, inte 4 miljarder – men i övrigt så är hans förutsägelser riktiga så här långt, drygt 50 år efteråt. Mycket imponerande.

Indien har nu fått klartecken att importera bränsle och teknik för civil kärnkraft, se artiken hos WNN.

Det är utmärkt att Indien nu får möjlighet att modernisera och bygga ut sitt hittills blygsamma och föråldrade kärnkraftsprogram. Att världens näst största land, med en sjättedel av världens befolkning, kan bygga kärnkraft är helt nödvändigt för att Indien ska kunna utvecklas utan att klimatet hotas. Utan tillgång till kärnkraft hade Indien troligtvis varit tvungna att bygga en massa kolkraft, vilket hade varit katastrofalt för klimatet, och dessutom för miljön i Indien.

EU har en målsättning att minst 20 procent av energin ska komma från förnybara källor till 2020, och kärnkraft räknas inte som förnybart. Detta borde inte vara något problem för Sverige som redan idag har mycket större andel (främst tack vare vattenkraften). Så enkelt är det dock inte, detta mål ska delas upp mellan medlemsländerna i en “bördefördelning” där länderna får olika nationella mål och Sverige verkar få 49 procent (!).

Magnus Hall, ordförande i BasEl, skriver i Dagens Industri att de är beredda att börja bygga nya kärnkraftsverk i Sverige om/när det blir tillåtet.

När Folkpartiet liberalerna för några år sedan började kräva att förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk i Sverige (Kärntekniklagen 5 a §) ska tas bort så var det många som hävdade att det var ett ointressant förslag eftersom det ändå inte är någon som vill bygga, att det inte skulle vara lönsamt. Det är i och för sig rätt så dåliga argument mot att ta bort förbudet, men detta utspel från BasEl visar att det är fel. Uppenbarligen finns det trovärdiga och kapitalstarka aktörer i Sverige som på allvar överväger att bygga nya kärnkraftverk om/när det blir tillåtet.

Mohamed Omar hävdar på SvD Brännpunkt att Iran visst har rätt att utveckla kärnkraft och att deras rikliga olje- och gasfyndigheter är ett dåligt argument mot att de utvecklar kärnkraft.

Det har Omar helt rätt i. Naturligtvis har Iran rätt att utveckla kärnkraft för energiproduktion, oavsett hur mycket olja de har. Men Omar slår in öppna dörrar, för det finns inga relevanta aktörer som vill förneka dem den rätten. Problemet är att Iran insisterar på att ha egen urananrikning, och det är problematiskt eftersom det gör det enkelt för dem att även producera höganrikat uran till kärnvapen.

De stigande bränslepriserna börjar nu få effekt, priserna på bränsletörstiga bilar sjunker (eftersom ingen vill ha dem) och folk börjar köra mindre.

Detta visar att marknadsekonomin fungerar. När priserna stiger så sjunker efterfrågan, även om det finns en tröghet i systemet. Jag tror inte att vi har sett slutet ännu, om priserna ligger kvar på dagens nivå (eller stiger ännu mer) så kommer efterfrågan sjunka ytterligare framöver, bl.a. genom att folk börjar efterfråga bilar med lägre bränsleförbrukning och bilar som helt eller delvis kan gå på billigare bränslen (biogas och el).

En artikel i New York Times går igenom de två amerikanska presidentkandidaternas syn på etanolbränsle.

Den demokratiska presidentkandidaten Barack Obama förespråkar subventioner till ineffektiv etanolproduktion från majs i USA, och gillar dessutom tullarna mot import av den mer effektiva sockerrörsetanol från Brasilien.

Den republikanske presidentkandidaten John McCain vill avskaffa subventionerna och ta bort tullarna.

Ser man bara till denna fråga hade jag definitivt röstat på McCain.

Vattenfall, som är helägt av svenska staten, skryter med att man satsar stort på vindkraft och forskar på avskiljning och lagring av koldioxid från kolkraftverk (CCS). Man talar dock tyst om att det ännu idag investeras mycket mer i konventionell kolkraft (utan CCS), se artiklar i DN och Arbetaren.

Regeringen, med näringsminister Maud Olofsson (c) i spetsen, nöjer sig dock med att ställa krav på att Vattenfall ska producera en viss mängd förnybart (bl.a. vindkraft). Det är i och för sig bra, men det långt ifrån tillräckligt.

Jag skrev tidigare om SNF:s miljömärkning av el och att man borde miljömärka elbolag istället för el som SNF gör.

Nu har Greenpeace gjort just detta. Greenpeace rankning av elbolag är bättre än SNF:s miljömärkning av el.

Tyvärr lider Greenpeace rakning av elbolag av samma problem som SNF:s miljömärkning av el, nämligen att kärnkraft betraktas som miljöfarligt. Det är osakligt och dumt eftersom kärnkraft har väldigt liten miljöpåverkan. Trist nog lider både SNF och Greenpeace av allvarligt kärnkraftsfobi. Jag hoppas på snar tillfriskning.

Metros artikel om bomblarmet i Oskarshamns kärnkraftverk är onödigt alarmistisk. Artikeln innehåller denna bild som antyder att en bomb skulle kunna få konsekvenser upp till 20 mil från reaktorn.

En bomb skulle kunna förstöra viktiga delar av reaktorn och göra den obrukbar för en lägre tid. Det skulle bli väldigt dyrt och leda till utebliven elproduktion. Men att det skulle kunna orsaka utsläpp som får konsekvenser 20 mil bort är ytterst osannolikt. Alla svenska reaktorer har en tät inneslutning av tjock betong, och det krävs betydligt mer än en liten bomb för att spräcka den. Det står inte heller något i artikeltexten om någon sådan risk, man gör bara denna ogrundade antydan med bilden.

Brundtlandkommissionen (egentligen World Commission on Environment and Development) myntade i sin rapport Our Common Future 1987 begreppet sustainable development. Den mest grundläggande definitionen av hållbar utveckling lyder:

En utveckling som tillfredställer dagens människors behov utan att inskränka framtida generationer av människors möjligheter att tillfredställa sina behov.

Denna rapport utgjorde grunden för FN-toppmötet i Rio de Janeiro 1992 som resulterade i Riodeklarationen och Agenda 21.

Många tolkar hållbar utveckling så att allt som man inte kan fortsätta med hur länge som helst är ohållbart och snarast måste upphöra, t.ex. förbrukning av ändliga naturtillgångar. Denna tolkning leder till att enbart förnybara energikällor accepteras och såväl fossila bränslen som kärnkraft avfärdas som ohållbara eftersom de är beroende av bränsle som någon gång tar slut.

Enligt en artikel i New York Times så har oljepriset nått rekordnivån 120 dollar per fat. Mycket tyder på att detta inte är någon tillfällig topp, utan vi lär få vänja oss vid ett oljepris på denna nivå eller ännu högre framöver. Oljekonsumtionen i framförallt Kina och Indien ökar stadigt samtidigt som produktionen har svårt att hålla jämna steg.

Ett stigande oljepris leder naturligtvis till att oljeprodukter som bensin och diesel blir dyrare. Enligt en artikel i SvD så vållar de högre bensinpriserna (och dieselpriserna får man anta) protester i USA. Detta har fått presidentkandidaterna John McCain och Hillary Clinton att lova sänkt bensinskatt under sommaren, medan Barack Obama säger att priserna bara kan sjunka om efterfrågan minskar.

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el.

Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar.

Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden.

*) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet. Den kan laddas med el från elnätet och köras på el kortare sträckor. Förbränningsmotorn används bara när man ska köra så långt att batteriet inte räcker, eller om det inte finns möjlighet att ladda med el.

EU har beslutat att Sverige får ha kvar sin lägre tull på import av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är bra, nu kan Sverige fortsätta importera effektivt producerad sockerrörsetanol från Brasilien istället för att producera den ineffektivt från spannmål (t.ex. vete) i Sverige eller andra EU-länder. Ännu bättre vore om tullen kunde tas bort helt. Bäst vore om alla tullar överallt kunde tas bort helt.

Ungefär samtidigt går miljöminister Andreas Carlgren (c) ut och försvarar etanol som fordonsbränsle. Han menar att det är en myt att etanol orsakar svält, och avfärdar rapporter om att etanol leder till livsmedelsbrist i Afrika.

EU-kommissionen har i dagarna presenterat det s.k. energi- och klimatpaketet. Det innehåller bl.a. mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för ökad andel förnybar energi och förnybara drivmedel, samt nya regler för utsläpsshandelssystemet. Grunden är att EU ska minska sina utsläpp med 20 % från 1990 till 2020.

Det är glädjande att man övergår till att fördela utsläppsrätterna gemensamt och successivt inför ett auktionsförfarande istället för gratis tilldelning. Det är bra att målet för den handlande sektorn haneras gemensamt, och att enbart utsläppsmål för de sektorerna utanför utsläpsshandelssystemet bryts ner nationellt. Se tidigare inlägg.

EU-kommissionen håller på att ta fram ett förslag till hur ägandet av energinät (el och gas) ska separerars från energileverantörerna (kraftverk, gaskällor). Nu klampar Frankrike och Tyskland in med ett eget förslag som är mycket mesigare. Se artikel i EUObserver.

För att få tillstånd en sund konkurrens på energimarknaden så är det nödvändigt att bryta upp den vertikala integration som uppstår när samma koncern äger både elproduktion/gaskällor och kraftledningar/gasledningar. Det fransk-tyska förslaget påminner om vad som idag gäller för elnät i Sverige, och det fungerar inge vidare. Stöjd EU-kommissionens arbete och avvisa den fransk-tyska halvmessyren.

Statsminister Fredrik Reinfeldt pekar på de helt orimliga konsekvenser som EU:s målsättning på minst 20 % förnybar energi kan få för Sveriges del. EU-kommissionen planerar att kräva att Sverige ska ha 55 % förnybar energi, vilket kan tvinga Sverige att stänga kärnkraftverk (som inte räknas som förnybara). Se artikel på SR Ekot.

Reinfeldt gör rätt i att protestera. Men man bör inte bara protestera mot att kravet sätts till just 55 %, utan mot hela principen bakom att sätta olika krav på olika länder. Om EU ska ha en sådan målsättning och bryta ner det på medlemsländerna så vore det rimligaste att helt enkelt säga att varje medlemsland ska nå upp till 20 % på egen hand, vilket Sverige redan gör med råge. Möjligtvis skulle man kunna kräva att Sverige ska bibehålla sin nuvarande högre nivå, men inte kräva mer.

Lars Bern skriver på SvD Brännpunkt om klimatet.

Skönt att läsa någon som insett det enkla faktumet att alla fossila bränslen (olja, kol, naturgas, etc) som vi utvinner ur jorden förr eller senare kommer hamna i atomsfären som koldioxid, och därmed bidra till klimatförändringen. Jag har skrivit om detta tidigare. Enda sättet att komma ifrån detta vore storskalig koldioxidlagring, men det är inte säkert att det kommer funka.

Att hugga ner skogar till förmån för odling av grödor för att producera etanol eller annat biobränsle är inte heller någon bra idé. Jag tror att det största problemet med avskogning inte är klimateffekterna utan förlusten av biologisk mångfald.

Lena Sommestad, vd för Svensk Fjärrvärme och f.d. miljöminister (s), efterlyser på DN Debatt en partssammansatt nämnd med statlig medverkan för prisprövning av fjärrvärme.

Det är ett riktigt dåligt förslag. Den typen av korporativistisk planekonomi gynnar varken fjärrvärmekunderna eller miljön som hade kunnat tjäna på att fler valde fjärrvärme. Däremed är det naturligt att fjärrvärmeleverantörerna gillar den tanken eftersom det ger dem möjlighet att behålla sina de facto monopol.

Istället borde man separera näten från produktionen, se till att flera oberoende producenter kan ansluta sig till samma nät och att kunderna fritt kan välja mellan dessa producenter utan rent fysiskt behöva lägga om några rör.

Volvo Lastvagnar har beslutat sig för att inte köpa el från kärnkraft, se artikel i DN.

Ett väldigt märkligt beslut med tanke på att kärnkraft är en av de energikällor som ger minst miljöpåverkan.

Ännu märkligare är att Volvochefen Leif Johansson inte är mot svensk kärnkraft, och tycker att Sverige borde bygga ny kärnkraft. Det är alltså bra med kärnkraftsel, så länge som någon annan än Volvo förbrukar den?

Dessutom så tar Volvo, precis som alla andra, sin el från det allmänna elnätet där el från alla slags källor blandas. Det är tveksamt om den här typen av val av kraftslag har någon egentlig verkan i praktiken, se tidigare inlägg om detta.

Björn Sandén skriver på SvD Brännpunkt en väldigt optimistisk artikel om solceller för storskalig elproduktion.

Det sägs att jordytan träffas av 10 000 gånger mer solenergi än vad vi gör av med i fossila bränslen, och att solceller har en verkningsgrad på 10 %. Det innebär alltså att vi för att ersätta de fossila bränslena med solenergi måste täcka en 1000-del av jordytan med solceller, vilket motsvarar 510 065 km2. Med tanke på att 70 % av jordytan utgörs av vatten som knappast låter sig täckas av solceller så innebär det 0,3 % av landytan. Att globalt sett hitta tillräckligt med landyta för detta är nog inget större problem. Men hur mycket kostar det att tillverka och placera ut en halv miljon kvadratkilometer solceller? Hur mycket energi går det åt vid tillverkningen? Vilken övrig miljöpåverkan har tillverkningen? Kan man återvinna utslitna och trasiga solceller? Kan det vara så att solceller kräver någon sällsynt metall som riskerar ta slut?

Socialdemokraterna presenterar ett nytt program för energi- och klimatpolitik på DN Debatt.

Som väntat innehåller det en rad planekonomiska förslag. “Vita certifikat” för energieffektivisering, “drivmedelscerfitikat” för förnybara fordonsbränslen, skattesubvention för konvertering av bilar, nya statliga bolag, “strategiska branchprogram”, listan kan göras lång.

Detta är inte något bra sätt att värna klimatet.

Istället behövs tydliga generella ekonomiska styrmedel i form av koldioxidskatter och/eller utsläppsrätter. Och naturligtvis måste det bli tillåtet att bygga ut kärnkraften. Stöd till forskning är också bra.

I torsdagens nummer av Metro kan man se denna notis som listar olika sätt att värma upp villor. I listan finns bl.a. “vindkraft”, “värmepump” och “elvärme”.

Men hur värmer man upp en villa med vindkraft? Jo rimligtvis genom att den el som vindkraften ger används i elradiatorer/elpanna eller värmepump i villan. Men vad skiljer detta från “elvärme” eller “värmepump” som också finns med i listan? Ingenting! Elvärme/värmepump fungerar på samma sätt oavsett om elen kommer från vindkraft, kärnkraft, vattenkraft, kolkraft, biobränsle eller någon annan källa.

Svenska Naturskyddsföreningen sysslar med att miljömärka el, det kallas Bra Miljöval. Elbolag kan märka el som uppfyller dessa krav.

Det är dock tämligen meningslöst att köpa miljömärkt el från en leverantör som även producerar och säljer smutsig el, för det leder bara till att de som köper ospecificerad el får större andel smutsig el, bolagets totala produktionsmix ändras inte. Det får effekt först när så stor del av kunderna (mätt i förbrukning, inte i antal) väljer miljömärkt att den rena elen inte räcker till, då tvingas bolaget ändra produktionsmixen (eller sluta sälja miljömärkt el). Med tanke på att vi dels har en så stor andel gammal vattenkraft, och att vi dels har elintensiv industri som knappast lär välja miljömärkt el i brådrasket så lär detta inte hända inom överskådlig framtid.

Två forskare i teknikhistora skriver på DN Debatt om avregleringen av den svenska elmarknaden. DN har också en artikel som visar att de kommunala energibolag ofta har lägre priser än privata.

För att förstå hur elmarknaden fungerar (eller inte fungerar) måste man hålla i sär elproduktion och elnät (vilket inte DN-artikeln gör i önskvärd utsträckning).

Elproduktion sker i konkurrens mellan olika bolag; privata, kommunala och statliga. Alla elkonsumenter kan fritt välja vilken producent de ska köpa el från.* Det är detta som var den stora nyheten i avregleringen.

Näringsdepartementet har presenterat ett PM om förslag på lag om ekodesign.

Kärnpunkten i lagen är denna paragraf:

4 § En energianvändande produkt eller del skall vara så utformad att dess energianvändning är effektiv och dess miljöpåverkan är låg.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan energianvändning och miljöpåverkan.

Det innebär att alla “energianvändande produkter” som säljs i Sverige (och hela EU) måste uppfylla krav på effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan som regeringen eller någon statlig myndighet godtyckligt kan bestämma. Eftersom fordon och delar av byggnader (t.ex. värmepannor) inte omfattas av lagen så blir det i praktiken främst eldrivna produkter av som det handlar om.

Professor Kjell Aleklett skriver på DN Debatt att klimathotet är överdrivet eftersom de fossila bränslena inte räcker till. (DN har satt en totalt vilseledande rubrik på artiklen, att oljan inte räcker visste vi redan, det nya är att inte heller kolet räcker.)

Det är redan känt att det troligtvis inte finns tillräckligt med olja och naturgas för att på egen hand orsaka skadliga klimatförändringar, men kol finns det alltför gott om (har man trott). Detta har jag skrivit om tidigare.

En del EU-parlamentariker vill förbjuda vanliga glödlampor, se artikel i SvD. Liknande planer finns i Australien, se artikel i DN. Syftet är att folk istället ska använda lågenergilampor och därmed spara el och minska utsläppen av växthusgaser.

Det är sant att vanliga glödlampor är tämligen ineffektiva och att man sparar en hel del el på att byta ut dem mot lågenergilampor. Men den här typen av förbud är ändå orimliga.

Lågenergilampor kan inte alltid ersätta glödlampor. Det finns lampmodeller där bara glödlampor passar och det går oftast inte att använda lågenergilampor med dimmer. Dessutom innehåller lågenergilampor kvicksilver som är ett miljögift. Är det värt att öka risken för spridning av kvicksilver i naturen för att spara el?

EU:s energiministrar har idag enats om mål på 20 % för förnybar energi och 10 % för biodrivmedel inom EU fram till år 2020. Se här.

Det är politikers roll att sätta upp mål och införa styrmedel för att hantera problem, i det här fallet utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Det är rimligt att EU sätter upp mål för utsläpp av fossil koldioxid och inför styrmedel för att se till att dessa mål uppnås. Se tidigare inlägg om detta.

Det är vanligt att energipolitik blandas ihop med arbetsmarknad. Ofta hör man förespråkare för olika energikällor hävda att satsning på en viss energikälla “ger jobb” och framhåller det som något positivt. Och omvänt så säger ibland kritiker av olika energikällor att dessa inte “ger jobb” och framhåller det som något negativt. Se t.ex. Miljöpartiet, LRF, Centerpartiet och kritik mot ITER.

Det är ett orimligt sätt att resonera. En energikälla bör bedömmas efter säkerhet, miljöpåverkan och ekonomi (hur mycket kostar det). Om en energikälla “ger jobb” så bör det snarast ge anledning till oro, eftersom det borde leda till att energin blir dyrare då fler människors lön behöver betalas genom priset på energin. Alternativt så finns det subventioner med i bilden, vilket är minst lika illa eftersom då fler människors lön behöver betalas genom skattemedel.

Kina använder redan idag mer kolkraft än USA, Japan och EU tillsammans, och bygger ett nytt kolkraftverk varje vecka. Även i USA byggs det ny kolkraft. Dessa nya kolkraftverk byggs ofta med en äldre teknik som innebär stora utsläpp av koldioxid och diverse luftföroreningar. Se artikel i International Herald Tribune.

Att bygga ett kolkraftverk är en rätt stor investering och de som gör den investeringen kommer att vilja använda det under lång tid för att få avkastning. Ett kolkraftverk beräknas ha en livslängd på 50 år. Det kommer att politiskt och ekonomiskt bli väldigt svårt att avveckla dessa nybyggda kolkraftverk, deras ägare har stora incitament att motverka politiska beslut som skulle tvinga dem att avveckla. Jag tror att detta spelade in i USA:s vägran att skriva under Kyotoprotokollet.

Sen avregleringen av elmarknaden 1996 har elpriserna stigit markant för både hushåll och industri. För hushållen har priset stigit med ca 40 öre/kWh, en ökning med drygt 50 procent på tio år. För industrin har priset stigit med 10 öre/kWh, en 30 procentig ökning. Under samma period har KPI stigit med cirka 10 procent.

En viktig orsak att elen blivit dyrare för hushållen är att elskatten har höjts från 9,7 öre/kWh 1996 till 26,1 öre/kWh idag. Detta är en del av den s.k. gröna skatteväxlingen. Det är en ökning med 169 procent på tio år. Om elskatten endast hade indexreglerats (d.v.s. höjts i takt med KPI) så hade den varit 10,7 öre/kWh idag. På elskatten läggs också 25-procentig moms.

Kommissionen mot oljeberoende har släppt sin slutrapport På väg mot ett oljefritt Sverige som siktar på att Sverige ska “bryta sitt oljeberoende” till 2020.

En del frågar sig varför man fokuserar så hårt på just oljan, och inte tar ett större grepp med alla fossila bränslen, d.v.s. även naturgas och stenkol/brunkol. Sverige använder i dagsläget väldigt lite naturgas. Det används en del kol, men huvudsakligen i industrin, och där troligtvis ofta i processer där det är svårt att ersätta med något annat, t.ex. i masugnar för att utvinna järn. Användningen av kol för produktion av värme eller el är dessbättre liten i Sverige.

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin skriver på DN Debatt om hur regeringen vill förbättra elmarknaden.

Den svenska elmarknaden avreglerades för tio år sedan, 1996. Socialdemokraterna har styrt Sverige sedan 1994, och är alltså ensamt ansvariga för hur den svenska elmarknaden fungerar. Man kan fråga sig varför den socialdemokratiska regeringen inte redan vidtagit de åtgärder som Mona Sahlin nu aviserar.

Mona Sahlin konstarerar, helt riktigt, att den svenska elmarknaden präglas av ett oligopol av de “tre drakarna” Vattenfall, Fortum och E.ON (f.d. Sydkraft), och att detta oligopol bildades genom uppköp och fusioner under perioden 1996-2004. Varför lät den socialdemokratiska regeringen detta ske utan att ingripa?

Allians för Sverige har nu kommit överens om energipolitiken.

Det är mycket glädjande att Centerpartiet nu, efter över 30 år, äntligen ger upp sitt envetna kärnkraftsmotstånd. De har accepterat att våra befintliga kärnkraftverk ska få drivas så länge som de är säkra och lömsamma.

Samtidigt har Folkpartiet, som hittils velat tillåta utbyggnad av kärnkraften, fått acceptera att förbudet kvarstår under mandatperioden 2006-2010. Det är en väntad och rimlig uppoffring, särskilt med tanke på att det finns en öppning för att tillåta utbyggnad efter 2010 och dessutom en öppning för att redan nu satsa på forskning kring kärnkraft.

Sigvard Marjasin och Raul Björk skriver på DN Debatt idag att Sverige bör behålla kärnkraften och att det bör hållas en ny folkomröstning om detta.

De har helt rätt i att kärnkraften bör behållas, och att det inte är rimligt att hålla sig till 1980-års folkomröstning längre. Men jag tycker inte att man bör hålla någon ny folkomröstning.

Folkomröstningen om kärnkraft 1980 var ett oanständigt spektakel, ett hån mot allt vad demokrati står för. Det fanns tre linjer som kraftigt överlappade och inte täckte in alla rimliga hållningar i frågan. Framförallt fanns det ingen linje för de som ville bygga fler kärnkraftverk. Dessutom innehöll linje 2 ovidkommande text om offentligt ägd energiproduktion.

USA har tecknat ett avtal med Indien om samarbete kring kärnkraft. Avtalet handlar bara om civil kärnkraft, och Indien lovar att skilja sin civila kärnkraft från sitt kärnvapenprogram. (se artikel i DN).

Många är kritiska till att USA inleder kärnkraftssamarbetet trots att Indien vägrar underteckna ickespridningsavtalet NTP och sedan 1998 har kärnvapen. DN:s ledarsida klagara på “dubbla måttstockar”.

Jag tycker att kritikerna missar att Indien faktist är en stabil demokrati se drygt 50 år, världens största demokratiska stat. Är det en tillfredställande ordning att diktaturen Kina får ha kärnvapen men inte demokratiska Indien?

Iran håller på att bygga kärnkraftverk, och de vill själva anrika bränslet till detta kärnkraftverk. Omvärlden är rädda för att Iran ska utnyttja denna anrikningsanläggning för att producera kärnvapen, vilket Iran ihärdigt förnekar.

Uran är ett grundämne som används som bränsle i kärnkraftverk, och som material i kärnvapen. Naturligt uran innehåller 0,7 % av den klyvbara isotopen uran-235, och resten består av uran-238. För att fungera som bränsle i ett normalt kärnkraftverk måste halten av uran-235 vara 3-5 %. För att fungera i kärnvapen måste halten av uran-235 vara minst 90 %. Processen att höja halten uran-235 kallas anrikning och är en tekniskt komplicerad och dyr process. Om man väl har en anrikningsanläggning för kärnkraftsbränsle är det dock relativt lätt att även utnyttja den för att producera höganrikat uran för kärnvapen.

Dagens Nyheter skriver om naturgasbråket mellan Ryssland och Ukraina. På nyhetssidans “analys” hävdas att Ryssland förlorat och på ledarsidan menar man att Ryssland är vinnare.

Oavsett om Ryssland vunnit eller förlorat detta bråk så visar detta tydligt hur olyckligt det är att många EU-länder håller på att göra sig väldigt beroende av rysk naturgas. Även Sverige är på väg att öka sitt beroende av naturgas. EU verkar ha insett problemet. Synd att Sverige och Tyskland aktivt verkar för att förvärra situationen genom att tvångsavveckla välfungerande och lönsamma kärnkraftverk.

Vattenfall vill undersöka möjligheterna att öka vattenkraften i Ångermanälven genom att leda över vatten från Vojmån, se artikel i DN och protest mot detta.

Detta projekt subventioneras genom elcerfitikaten och skulle troligtvis inte vara lönsamt utan dem. Ett statligt bolag med statliga subventioner bedriver hänsynslös rovdrift som hotar både stora naturvärlden och fiske- och turistnäringen i Vilhelmina. Allt för att uppfylla det nationella politiska målet att avveckla kärnkraften. Se tidigare inlägg om Vattenfalls rovdrift i Tyskland.

Jag kom just hem från en veckas semester i Lissabon.

I Lissabon var det mycket varmare än i Stockholm – utomhus. Men inomhus var det kallare. När det var +10°C ute så var det runt +15°C inne, och på natten fick man sova under dubbla filtar för att inte frysa. Detta var annorlunda när man är van vid att ha minst +18°C inomhus året runt dygnet runt.

I Lissabon är det är det tillräckligt varmt ute större delen av året, därför har man inte brytt sig om att värmeisolera husen, och inte heller att installera centralvärme. Fönstren bestod av ett glas, inte två eller tre som i Sverige. I den mån det fanns uppvärmning så var det fristående elektriska radiatorer som användes sparsamt då elen var ganska dyr. Ett hotell jag tänkte ta in på tog extra betalt för att ha värme på natten (jag tog inte in på det hotellet).

Vattenfall är i full gång att helt skövla den tyska byn Horno för att kunna bryta brunkol. En ensam pensionär för nu en desperat kamp i tyska domstolar för att få bo kvar.

Med regeringens goda minne så skövlar det statliga energibolaget tyska byar i jakt efter brunkol som de sedan eldar i tyska kraftverk som smutsar ner luften och orsakar stora utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Enligt WWF är Vattenfalls kraftverk Jänschwlade där brunkolen från Horno eldas det 5:e smutsigaste kraftverket i Europa.