Patent- och Marknadsöverdomstolen har i en prejudicerande dom ålagt Bredbandsbolaget att blockera sina kunders åtkomst till The Pirate Bay och Swefilmer p.g.a. att dessa begår upphovrättsintrång.

Domen är prejudicerande och inte möjlig att överklaga. Detta innebär att vi kan få se fler liknande domar mot andra Internetleverantörer och gällande andra sajter framöver.

Detta är olyckligt och allvarligt av flera skäl.

Dels underminerar det den viktiga mere conduit-principen som säger att Internetleverantörer, liksom postoperatörer, inte kan hållas ansvariga för vilken information som skickas.

Den ideella föreningen Wikimedia Sverige driver offentligkonst.se som samlar fotografier av skulpturer och andra konstverk i offentlig miljö i Sverige. För snart två år sedan stämde Bildupphovsrätt i Sverige (som företräder de konstnärer som gjort skulpturerna i fråga) Wikimedia Sverige för upphovsrättsintrång och menade att de inte har rätt att publicera fotografier av deras skulpturer på Internet utan tillstånd (och ekonomisk ersättning).

Nu har Högsta Domstolen fattat beslut och går på BUS linje.

Detta är mycket problematiskt och olyckligt. HD säger att det inte är tillåtet att sprida fotografier på offentliga skulpturer till allmänheten via Internet utan tillstånd från upphovsmannen. Detta även om det inte finns något kommersiellt intresse. Jag har svårt att tolka detta på annat sätt än att detta även skulle kunna omfatta när jag fotograferar en offentlig skulptur och lägger upp på denna blogg. Eller när vem som helst lägger upp ett sådant fotografi på Facebook, Instagram eller Twitter.

Imorgon är det val till Europaparlamentet. I Sverige väljer vi 20 ledamöter av totalt 751.

Europaparlamentet fungerar annorlunda än Sveriges riksdag och andra nationella parlament, och som väljare bör man ha en annan strategi för EU-valet än för riksdagsvalet. Det är inte bra att slentrianmässigt rösta på samma parti som man brukar rösta på i riksdagsvalen, och inte heller bra att helt strunta i att rösta (vilket många gjorde förra gången då valdeltagandet var mycket lägre än i riksdagsvalen).

Tidningsutgivarnas VD Jeanette Gustafsdotter välkomnar det tyska lagförslag om att införa restriktioner för länkning på Internet som jag tidigare kritiserat, se artikel i Journalisten.

Efter att ha blivit grundligt sågad i kommentarer och på Twitter så blir Gustafsdotter sur och börjar gnälla på hur hemskt det är med sociala media och menar att alla kritiker bara hakat upp sig på att hon sagt att länkning är ett ofog. Och visst kan det ibland kännas jobbigt att bli utsatt för resolut kritik när man har sagt eller skrivit något dumt, men det är faktiskt något som en offentlig person och opinionsbildare som Gustafsdotter får finna sig i. Att gnälla över det är bara patetiskt.

En tysk domstol beslutat att Samsungs surfplatta Galaxy Tab 10.1 är allt för lik iPad och inkräktar på Apples mönsterskydd, och har därför belagt den med säljförbud i hela EU, se artikel i SvD.

Detta är helt orimligt och utgör ett allvarligt hot mot konkurrensen på surfplattmarknaden, konsumenterna blir lidande. Det är ju inte så att Apple har problem, de är ledande på marknaden och är ett av världens största och rikaste företag.

Upphovsrättsindustrin, här företrätt av sin tankesmedja Netopia, vill att regeringen gör mer för att motverka piratkopiering på Internet.

Gång på gång har de drivit igenom hårdare lagar och argumenterat att om vi bara får igenom detta så blir allt frid och fröjd och vi kan börja tillhandahålla nya jättebra digitala tjänster. Men efter ett par år så börjar det hela om igen.

Först var det tydligare förbud mot fildelning och förbud mot att bryta kopieringsskydd. Sen var det IPRED. Och nu är det alltså dags igen.

Några kommunala bibliotek har börjat låna ut e-böcker för digitala läsplattor. Ambitionen är att man ska kunna låna böcker via trådlös Internetuppkoppling från läsplattan, utan att besöka biblioteket, och inte behöva “lämna tillbaka” boken. Se artikel i Ny Teknik.

Ännu är denna verksamhet blygsam. Men om fler böcker tillhandahålls på detta sätt och det blir enkelt att “låna” e-böcker så är det möjligt att efterfrågan kommer expandera kraftigt inom några få år. Det kan ställa till problem för finansieringen om man inte tänker sig för. Problemet är inte att bygga upp och driva systemet för att distribuera böckerna, det kommer bli väldigt billigt per bok och lån. Problemet är att biblioteket betalar till upphovsrättsinnehavaren för varje lån av e-boken.

Piratpartiet vill avskaffa patentsystemet helt och hållet. Carl-Johan Westholm argumenterar emot i Svensk Tidskrift

Jag har alltid tyckt att mjukvarupatent inte ska vara tillåtet, vilket Piratpartiet också särskilt framhåller. Se tidigare inlägg om detta.

Men vad gäller patent på övriga områden så är jag osäker. Jag köper de teoretiska motiveringarna till att ha patent, men Piratpartiet har helt rätt i att det inte alltid fungerar så bra i praktiken. Fast det behöver ju inte nödvändigtvis innebära att det skulle bli bättre (eller mindre dåligt) om man avskaffade patentsystemet helt.

Inför klimatmötet i Köpenhamn kräver en rad u-länder att patent avskaffas för klimatvänlig teknik, se artikel i Ny Teknik.

Det är ett riktigt dåligt förslag, och jag hoppas att Sverige och EU inte går med på detta.

Antingen tror man att patent är ett bra sätt att driva på utvecklingen av klimatvänlig teknik. Och då är det synnerligen kortsiktigt och dumt att avskaffa patent på detta område. Vi inte kommer klara klimatutmaningen enbart med den teknik vi har idag, mer teknik behöver utvecklas framöver också. Fördelen att redan utvecklad teknik kan spridas snabbare övervägs med råge av nackdelen att utvecklingen av ny teknik bromsas.

Markus Uvell presenterar på Newsmill en opinionsundersökning och menar att Piratpartiet inte är i fas med sina sympatisörer.

Det är något skumt med denna undersökning med tanke på att den hävdar att 55 procent av Piratpartiets sympatisörer menar att läkemedelspatent är nödvändiga och 33 procent menar att mjukvarupatent är nödvändiga. Det är märkligt att formulera frågan om läkemedelspatent och mjukvarupatent på samma sätt eftersom läkemedelspatent idag finns i Sverige och EU medan mjukvarupatent inte finns idag i Sverige eller EU (däremot finns det i USA). Man har vilselett respondenterna att tro att mjukvarupatent är en realitet i Sverige idag, vilket det inte är.

Den nya tyska regeringen håller på att falla för lobbying från nyhetsbranchen och överväger att införa restriktioner för länkning till nyheter på Internet. Se artikel i SvD och International Herald Tribune.

Förslaget är inte lika långtgående som det länkförbud som jag skrev om tidigare. Det ska bara gälla kommersiella sidor, och skulle därmed inte drabba t.ex. denna blogg. Men det är oklart hur man definierar kommersiell i detta sammanhang, och många bloggar riskerar hamna i en oklar gråzon.

Ett flertal Internetoperatörer varnar på SvD Brännpunkt för konsekvenserna av att göra dem ansvariga för vad som skickas på Internet.

Mycket angeläget och viktigt inlägg. Att göra Internetoperatörerna ansvariga för innehållet som skickas på deras nät vore lika olyckligt och dumt som att göra Posten ansvarig för vad som står i brev. Internetoperatörer bör varken ha skyldighet eller rätt att granska, filtrera eller blockera innehåll på Internet.

Man kan möjligtvis tänka sig att Internetoperatörer bör försöka stoppa dataintrång, DoS-attacker och liknande sabotage som är oönskade av mottagaren. Jämförbart med att Posten försöker stoppa brevbomber. Men varken Internetoperatörer eller Posten bör försöka stoppa innehåll som är önskat av mottagaren, hur olagligt det än må vara (barnporr, knarkrecept, bombrecept, o.s.v.).

Jag har hittills inte skrivit något om ACTA. Främst eftersom det varit – och fortfarande är – mycket oklart vad det egentligen innehåller. Men nu när det finns många farhågor från trovärdiga källor att det kommer innehålla obehagliga saker så är det dags att protestera.

För det första så tycker jag inte att det är OK att ett avtal med så långtgående konsekvenser som ACTA ser ut att få förhandlas fram på detta sluta sätt. Ett öppet demokratiskt samhälle förutsätter att all lagstiftning utarbetas i en öppen process och att allmänheten får ta del av konkreta lagstiftningsförslag i god tid innan några avgörande beslut fattas. Det är inte OK att i hemlighet förhandla fram och skriva under ett internationellt avtal som sedan kräver att alla undertecknande stater genomför långtgående lagstiftning, då kortsluter man den demokratiska processen eftersom allmänheten får ta del av det konkreta förslaget först när det i praktiken är för sent att ändra på något. Det må vara OK om det endast rör triviala saker som att justera tullsatser och liknande enkla handelsregler, men i fallet ACTA tycks det gå mycket längre än så.

Piratpartiet vill korta upphovsrätten till fem år. Detta har fått den kände amerikanske fri mjukvaruaktivisten Richard Stallman att se problem.

Stallman menar att ett förkortande av upphovsrätten till endast fem år för just datorprogram ställer till problem eftersom hans “copyleft”-licens GPL bygger på upphovsrätten och sätts ur spel när upphovsrätten går ut.

Jag håller helt med Piratpartiet om att upphovsrätten idag, 70 år efter upphovsmannens död, är på tok för lång. Dessutom är det i många fall olämpligt att koppla den till upphovsmannens död, i synnerhet när det gäller datorprogram. Datorprogram är ofta utvecklade av en stor grupp människor, inte sällan inom ramen för en anställning och upphovsrätten tillfaller då automatiskt arbetsgivaren. Då är det olämpligt att koppla den tillupphovsmannens död, om inte annat så för att det är svårt att hålla reda på alla upphovsmän och när de dör, vilket leder till osäkerhet om när upphovsrätten upphör.

Den amerikanske juristen Richard Posner föreslår att det bör vara förbjudet att på webben länka till sidor med upphovsrättsskyddat material utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Med tanke på att i stort sett alla webbsidor är skyddade av upphovsrätten så innebär detta i praktiken att man inte kan länka till någon annans webbsajt utan att be om lov först. Det skulle innebär en enorm förändring av hur webben fungerar, och omöjliggöra bloggande av den typ som jag sysslar med just nu. Jag skulle nämligen inte få länka till Posners bloggpost utan att be honom om lov först. Det skulle lägga en död hand över bloggosfären och en stor del av webben. Det skulle förstöra mycket av det fina som webben har utvecklats till, webben blir mycket bättre när det länkas friskt mellan olika webbsajter.

Enligt en artikel i DN så kräver upphovsrättsorganisationerna STIM och SAMI ersättning från arbetsplatser med fler än 40 anställda där det är möjligt för de anställda att lyssna på musik.

Nu har STIM-systemet verkligen med råge passerat det anständigas gräns. Jag tycker det är helt OK att en nattklubb som köper en CD för 200 kronor och sen spelar upp den på dansgolvet för hundra betalande gäster måste betala pengar till STIM. Det är mer tveksamt att ett gym som spelar upp en radiokanal för sina gäster måste betala till STIM, för de har ju redan fått betalt från radiokanalen. Men att alla arbetsplatser där det är möjligt för de anställda att lyssna på musik på arbetstid schablonmässigt ska betala till STIM för detta är helt absurt.

I en mycket intressant artikel på DN Debatt skriver tre rättsforskare att den unga generationen inte har någon respekt för upphovsrättslagstiftningen, och att hårdare lagstiftning på detta område riskerar leda till urholkning av respekten för lagstiftning i allmänhet. De hävdar också att de unga är beredda att betala för att få tillgång till film och musik, men inte accepterar de lösningar som film- och musikindustrin erbjuder idag.

Detta är ytterligare argument för att lagar som IPRED är skadliga och bör avvisas, se tidigare inlägg om detta.

Som jag skrivit tidigare så är jag inte alls nöjd med regeringens proposition om IPRED.

Nu har socialdemokraterna skrivit sin riksdagsmotion på denna proposition. Se även deras sammanfattning och debattartikel.

Sossarna inleder med att slå fast att upphovsrätten är viktig, men att regeringen misslyckats balansera detta mot den personliga integriteten. Så långt håller jag helhjärtat med. Men sossarna yrkar inte avslag på propositionen utan kommer bara med en rad tilläggsyrkanden som inte förbättrar integriteten i någon nämnvärd omfattning.

Nu har regeringen släppt propositionen om IPRED-lagen.
Se artikel i SvD.

Propositionen innehåller några förändringar från den lagrådsremiss som jag kommenterade tidigare.

När det gäller den föreslagna nya 53 d § första stycket i upphovsrättslagen så ska den tolkas annorlunda. Själva lagtexten är den samma:

Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat mot-stående intresse.

I frågan om IPRED-lagen har det grävts djupa skyttegravar på båda sidor.

På ena sidan har vi skiv- och filmindustrin samt en del artister som är kompromisslöst för IPRED-lagen och till och med hotar att sluta göra film i Sverige om den inte kommer till.

På andra sidan har vi pirater som tycker att upphovsrätten mest är i vägen och vägrar se minsta problem med att filmer sprids på Pirate Bay innan de haft biopremiär.

Det råder förvirring kring hur kan ska tolka begreppet “uppladdning” i debatten kring IPRED-lagen.

Vissa av lagens förespråkare talar om att den bara ska användas emot de som olovligen laddar upp upphovsrättsskyddat material, och menar att 1000-2000 personer står för 90 procent av detta i Sverige. De många fler som bara laddar ner för eget bruk ska inte drabbas.

Vissa av lagens kritiker, t.ex. Christian Engström från Piratpartiet, menar att detta är fullkomligt nonsens. Han pekar på att den dominerande fildelningstekniken BitTorrent bygger på att den som laddar ner en fil också samtidigt automatiskt tillhandahåller samma fil till andra, och därmed kan sägas “ladda upp” den.

Den s.k. IPRED-lagen (som är inspirerad av EU-direktivet IPRED1, lntellectual Property Rights Enforcement Directive, 2004/48/EG) är just nu mycket omdebatterad.

Lagförslaget går i huvudsak ut på att upphovsrättsinnehavare (liksom innehavare av andra immateriella rättigheter så som patent eller varumärken) som misstänker att någon okänd person som har en viss IP-adress olovligt fildelar dennes verk på Internet kan gå till domstol och begära att Internetleverantören avslöjar vilken person som sitter bakom denna IP-adress. Upphovsrättsinnehavaren kan sen kräva skadestånd av den påstådda fildelaren och genomdriva detta i en civilrättslig domstolsprocess. Om fildelaren förlorar en sådan domstolsprocess så tvingas han utöver skadeståndet även betala upphovsrättsinnehavaren rättegångskostnader, som för en privatperson kan bli tämligen dyrt.

I Storbritannien ska Internetleverantörerna hjälpa till att jaga de som sysslar med piratkopiering på Internet, se artikel i SvD.

De svenska Internetleverantörerna säger tydligt nej till att medverka till något liknande i Sverige. Det gör de helt rätt i. Musik- och filmindustrin borde anstränga sig mer för att tillhandahålla användarvänliga lagliga alternativ för att sälja musik och film på Internet istället för att bara agera för hårdare tag mot piratkopiering.

Detta tycks vara något liknande som den svenska Renforsutredningen föreslog förra året, och samma argument kan användas även mot detta.

Carl-Johan Bonnier skriver på DN Debatt att Sverige har blivit ett paradis för piratkopiering på Internet och efterlyser hårdare lagstiftning.

Han hänvisar till Renforsutredningen och anklagar de politiker som avfärdar den att inte bry sig om upphovsrätten.

Renforsutredningens förslag är dåliga, vilket jag skrivit om tidigare.

Det utmärkt att vara emot dåliga och diakoniska förslag i syfte att stärka upphovsrätten, även om man är för upphovsrätt i princip. Upphovsrättsbrott är inte att betrakta som ett grovt brott, och enligt proportionallitetsprincipen är det därmed inte OK att ta till alltför ingripande åtgärder för att få bukt med det.

Nyligen presenterades regeringens utredning “Musik och film på Internet – hot eller möjlighet?” (Ds 2007:29). Syftet med utredningen var att se hur man kan stimulera utvecklingen av konsumentvänliga lagliga alternativ för tillgång till musik, film och annan media på Internet.

Utredningen börjar med att konstatera att de lagliga nerladdningstjänster som finns idag är undermåliga, med dåligt utbud och krångliga DRM-skydd. Det är sant, och det har jag skrivit om tidigare.

Sen hävdas det att den utbredda olagliga fildelningen är ett stort hinder för utvecklingen av bättre lagliga nerladdningstjänster. Detta hävdas ofta av film- och musikbranchen, men jag tror inte att det ligger särskilt mycket sanning bakom. Det är i praktiken inte svårare att kopiera och fildela musik och film från CD och DVD än sånt man laddar ner lagligt (och det görs ju som bekant i stor skala idag). Så film- och musikbranchen har inget att förlora på att låta folk (mot betalning) ladda ner filmer och musik som ändå finns att köpa/hyra på CD/DVD. Möjligtvis kan oron för fildelning göra att filmerna och musiken DRM-skyddas (vilket förvisso är ett otyg), men det är ingen ursäkt för dåligt utbud och andra problem.

Den moderata riksdagsledamoten Karl Sigfrid skriver på DN Debatt att upphovsrätten bör avskaffas.

Intressant med ett så radikalt förslag från en moderat riksdagsledamot. Jag är inte övertygad om att man bör gå så långt att helt avskaffa upphovsrätten, men det är uppenbart att den fungerar sämre och sämre och leder till mer och mer obehagliga frihetsinskränkningar och integritetshot. Så det är mycket bra att Sigfrid tar ett rejält grepp på problemet.

Apples chef Steve Jobs har skrivit att Apple gärna skulle sälja musik utan DRM-skydd på iTunes om bara skivbolagen tillät det.

Klokt skrivet av Steve Jobs. Det är märkligt att skivbolagen inte vågar sälja musik på nätet utan DRM-skydd när de samtidigt säljer samma musik på CD utan DRM-skydd. Hoppas att skivbolagen lyssar och ändrar sin policy.

Se tidigare inlägg.

Ett drastiskt amerikanskt lagförslag om upphovsrätt. Förslaget skärper straffen för upphovsrättsbrott till orimliga nivåer och ger både polisen och upphovsrättsindustrin (musik- och filmbolagen) oproportionerligt inträngande verktyg i kampen mot piratkopiering.

Jag tycker att det är rimligt att ha en upphovsrättslagstiftning, och att piratkopiering är olagligt. Men detta brott måste ställas i relation till andra brott, både straffsatser och verktyg för bekämpning måste vara proportionerliga. Jag tycker inte att piratkopiering och andra upphovsrättsbrott är särskilt allvarliga brott (i jämförelse med t.ex. våldsbrott), och därför bör varken de högsta straffsatserna eller de otrevligaste verktygen (som hemlig avlyssning) tillämpas. Det är inte heller rimligt att organisationer för upphovsrättsinnehavare ges möjlighet att agera privatpoliser.

Piratpartiet, som jag skrev ett inlägg om tidigare, har nu publicerat en ny version av sin principdeklaration.

Piratpartiets verkar ha rensat bort sin fientlighet mot WTO, vilket är positivt.

Piratpartiets nya principdeklaration är nyanserad, har filat bort de mest extrema åsikterna och innehåller mycket relevant kritik mot dagens immaterialrättssystem (upphovsrätt och patent).

Jag delar helt Piratpartiets inställning till personlig integritet. Jag är inte beredd att gå så långt som de vill när det gäller att avskaffa upphovsrätt eller patent, men eftersom båda systemen har klara brister idag så är det välkommet med den här typen av grundläggande kritik. Om jag fick välja mellan dagens system och Piratpartiets linje så skulle det bli ett svårt val.

Ett nytt parti har dykt upp som vill ställa upp i höstens riksdagsval: Piratpartiet.

Det är ett enfrågeparti som huvudsakligen vill avskaffa all immaterialrätt (upphovsrätt, patent, varumärken och mönsterskydd). Inte nog med det, de vill dessutom förbjuda licensavtal och andra typer av avtal som inskränker rätten att sprida information.

Piratpartiet påstår att deras åsiker kan appellera både till “de röda” och “de blå”. De menar att “de blå” tycker att immaterialrätter är marknadsskadande monopol. Det är sant att vissa nyliberaler hävdar (med visst fog) att man bör ta bort den specifika lagstiftningen kring upphovsrätt och istället bara förlita sig på licensavtal. Men det går ju inte om man dessutom förbjuder licensavtal. Inga konsekventa liberaler lär acceptera den kraftiga inskränkningen i avtalsfriheten som Piratpartiet förespråkar. Alltså lär de bara appellera till “de röda” och inte till “de blå”.

Bra inlägg om DRM på en annan blog. Precis så bör DRM bekämpas, genom att bojkotta och knäcka.

Jag tycker förvisso inte att upphovsrätten bör avskaffas helt vilket de som ligger bakom ovanstånede blog brukar vara inne på, men jag håller helt med om DRM.

Mycket intressant och välkommen artikel på DN Debatt idag. Jag tycker dock att de går för långt när de antyder att det är OK med helt ohämmad fildelning av upphovsrättsskyddat material bara det sker icke-kommersiellt.

De har dock helt rätt i att musik- och filmindustrin går alldeles för långt när de inför regionkoder på DVD-filmer, kopieringsskydd på musik-CD som gör att man inte kan spela dem på en dator utan att installera ett specialprogram som kan sabotera hela operativsystemet och försöker införa mer avancerade DRM-system här och var. Att använda DRM för att skydda upphovsrätten på musik, film och annan digital media är ett otyg. Musik- och filmindustrin måste inse att det inte löser några problem, det gör bara användarna irriterade på dem. Förr eller senare kommer någon på ett sätt att knäcka DRM-skyddet, och materialet kommer spridas ändå.