Vi får läsa att det är viktigt att ta hand om batteriet i sin mobiltelefon för att få den att hålla så länge som möjligt, och att man bör köpa en telefon med uppdaterad hårdvara för att klara uppdateringen av mjukvara så länge som möjligt, enligt Alexandra Wu, teknikexpert på miljöinstitutet IVL.

Alexandra Wu missar dock det viktigaste problemet, nämligen att tillverkarna av mobiltelefoner avsiktligt väljer att inte uppdatera operativsystemet särskilt länge. Detta har inte särskilt mycket med uppdaterad hårdvara att göra, tror man det har man nog gått på mobiltillverkarnas lobbyism. Naturligtvis vill mobiltillverkarna att folk ska köpa dyrare modeller med uppdaterad hårdvara istället för billigare alternativ.

För snart 10 år sedan befarade jag att skrivkonsten var hotad av den digitala utvecklingen, och påpekade att skolan har en mycket viktig roll att se till våra unga ändå lär sig skriva.

Nu verkar det som om mina farhågor har besannats. Många av de som föddes efter millinieskiftet, och nu börjar gå ut gymnasiet, har enligt både arbetsgivare och högskolelärare påtagliga svårigheter att uttrycka sig skriftligt.

Den digitala utvecklingen har fortgått ungefär som väntat, och skolan har inte tagit sitt ansvar. Det blir underkänt för svenska skolan!

Patent- och Marknadsöverdomstolen har i en prejudicerande dom ålagt Bredbandsbolaget att blockera sina kunders åtkomst till The Pirate Bay och Swefilmer p.g.a. att dessa begår upphovrättsintrång.

Domen är prejudicerande och inte möjlig att överklaga. Detta innebär att vi kan få se fler liknande domar mot andra Internetleverantörer och gällande andra sajter framöver.

Detta är olyckligt och allvarligt av flera skäl.

Dels underminerar det den viktiga mere conduit-principen som säger att Internetleverantörer, liksom postoperatörer, inte kan hållas ansvariga för vilken information som skickas.

Många nuförtiden oroar sig för att folk, i synnerhet barn, har för mycket skärmtid, alltså sitter för mycket framför datorer, surfplattor eller smarta mobiltelefoner.

Det är dock inte något nytt fenomen att folk oroar sig för alltför flitig användning av informationsteknologi. Redan för drygt fyra hundra år sedan oroade sig den världskände spanske författaren Miguel de Cervantes för detta och beskrev att huvudpersonen i hans mest kända bok Don Quijote de La Mancha blev galen genom alltför flitigt läsande av böcker.

Rekryterings- och bemanningsföretaget Academic Work har startat Academy som erbjuder 12-veckors intensivutbildningar och utlovar att man kan bli IT-konsult i Java eller C# efter en sådan 12-veckors kurs, utan någon tidigare kunskap eller erfarenhet av programmering. Se även artikel i DN.

Detta är rent utsagt löjligt. Enligt såväl Wikipedia som min traditionella ordbok så betyder konsult en specialist. Och det säger sig själv att man inte blir specialist på 12 veckor, det tar snarare tio år.

I Sverige finns det nu minst två stora mobiloperatörer som öppet och flagrant bryter mot nätneutraliteten i sina mobilabonnemang genom att tillämpa s.k. zero-rating, d.v.s. att användning av vissa tjänster på Internet inte kostar några trafikavgifter.

Det är Tre med gratis musik från Spotify, Tidal, Deezer, Google Music eller SoundCloud, och Telia med gratis sociala media (Facebook, Instagram, Messenger, WhatsApp, Twitter, Kik).

Detta är allvarligt eftersom det sätter konkurrensen mellan olika Internettjänster ur spel. Det riskerar cementera den dominerande ställning som t.ex. Spotify och Facebook har idag, och hindra nya alternativ som inte får samma behandling av operatörerna.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke meddelar i SvD att regeringen lägger utbyggnaden av digitalradio (DAB+) på is.

Att ersätta dagens analoga FM-nät med marksänd digitalradio med DAB+-teknik är en mycket dålig idé, och det är bra att regeringen nu lägger detta på is.

DAB+ är en teknik med rötter på 1980-talet som riskerar bli förlegad och överspelad lagom tills att en utbyggnad är klar. Framtiden ligger i Internet, ett kommunikationsnät för all for av information (inklusive radio). Det finns redan webbradio, podcasts och liknande på Internet. Istället för att bygga ett nytt nät som bara går att använda för ratio bör man satsa på att bygga trådlöst Internet med tillräcklig bandbredd för radio som täcker så mycket av landet som möjligt.

Elöverkänsligas förbund får 1,7 miljoner kronor i bidrag som handikapporganisation av staten varje år, se artikel på SVT.

Det är fullständigt horribelt. Det är hög tid att rensa i detta bidragsträsk. I den mån man ska ha statliga bidrag till handikapporganisationer så måste det ställas strikta krav på att diagnosen i fråga är etablerad.

Elöverkänslighet (eller elallergi som det ibland kallas) finns inte, trots upprepade försök har man aldrig kunnat vetenskapligt belägga det. Därför är det – på goda grunder – inte en etablerad medicinsk diagnos. I själva verket handlar det om en form av fobi eller liknande psykiskt problem.

Med anledning av den beryktade webbtjänsten Lexbase så passar Internetoperatörs Bahnhofs vd Jon Karlung på att etablera en ny policy, se artikel i DN.

Bahnhof har hittills gjort sig kända för att tillåta sina kunder att göra allt som inte är direkt olagligt, även sådant som på olika sätt varit kontroversiellt. De har varit ett föredöme för Internetoperatörer.

Lexbase var kund hos Bahnhof, men de kände sig tvungna att stänga av den trots att den inte hade blivit klassad som olaglig. Initialt motiverade de detta med de stora säkerhetsproblem som Lexbase drogs med, och att den ställde till skada genom att t.ex. kontokortsuppgifter stals och missbrukades. Det tycker jag var en rimlig motivering, och det hade kunna stanna där för Bahnhofs räkning.

Den numera nedstängda webbtjänsten Lexbase har orsakat en stor debatt om avvägningen mellan öppenhet och personlig integritet.

Som jag skrivit tidigare så menar jag att Internet har gjort det nödvändigt att tänka om vad gäller offentlighetsprincipen och begränsa tillgången till information som rör privatpersoner.

När det gäller Lexbase blir det dock ganska svårt. Domar, även när det gäller brottsmål mot privatpersoner, måste av många skäl vara offentliga handlingar och tillgängliga för alla. Samtidigt är det som Lexbase gjort inte acceptabelt, och på något sätt måste liknande tilltag förhindras.

Christine Johnson föreslår i Ny Teknik att det bör bli obligatoriskt att lära sig programmering i grundskolan.

Johnson hävdar att den svenska arbetsmarknaden törstar efter programmerare, samtidigt som antalet sjunker hela tiden. Faktum är att arbetsmarknaden törstar efter kvalificerade högskoleutbildare programmerare, inte programmerare i största allmänhet. Jag tror inte att arbetsmarknaden skulle vara betjänt av ett större utbud av mediokra programmerare som bara lärt sig det i grundskolan.

Johnson skriver att barn och ungdomar i hög utsträckning digitala konsumenter, men inte producenter, och menar att det är synd. Det kan jag i viss mån hålla med om, men på ett lite annat sätt. Jag menar att detta i första hand handlar om digitalt innehåll (d.v.s. texter, bilder, filmer, musik) och inte datorprogram. Man behöver inte kunna programmera för att skapa digitalt innehåll. Ungdomar skapar inte så mycket kvalificerat digitalt innehåll, det blir mest meningslösa Tweets, Facebook-statusar och taffliga amatörfilmer inspelade med undermåliga mobiltelefonkameror. Och det är synd.

Regeringen tycker att svenska småföretag är för dåliga på att använda IT, och har tillsatt en utredning. Utredningen konstaterar att det inte i första hand brist på pengar som är problemet och vill främst ha ett “samverkansforum”. Trots detta föreslås även ett begränsat statligt företagsstöd i form av “IT-checkar”. Se artikel i Computer Sweden

Sen kommer ett gäng remissinstanser som antingen missförstår vad utredaren vill säga eller inte bryr sig och ohämmat föreslår betydligt mer omfattande statligt företagsstöd. Se artikel i Ny Teknik.

Föreningen Vetenskap och Folkbildning har utsett miljönämnden i Mora och Orsa till Årets förvillare 2011 för att de har föreslagit elsanering för en person som säger sig lida av elallergi, se artikel i SvD.

Ett utmärkt val. Upprepade vetenskapliga studier har inte kunnat påvisa att s.k. elallergi faktiskt är någon allergi eller annan fysiologisk överkänslighetsreaktion på elektriska fält. Alltså är elsanering ingen rimlig åtgärd.

En rimlig slutsats är att det i själva verket rör sig om en psykologisk reaktion, elfobi helt enkelt. Detta bör behandlas med kognitiv beteendeterapi och elsanering är direkt kontraproduktivt.

Expressens ledare skriver om s.k. elallergi med anledning av att en man i Mora vill ha hjälp av kommunen för att slippa bli utsatt för “strålning”.

Upprepade vetenskapliga test har inte kunnat påvisa någon fysiologisk reaktion på elektromagnetiska fält av de slag som s.k. elallergiska säger sig reagera på. Man har gjort dubbelblindtester där försökspersonerna gång på gång har misslyckats med att avgöra om ett fält varit påslaget eller inte. Därmed uppfyller fenomenet inte definitionen av allergi, och inte heller den bredare definitionen överkänslighet.

En FN-rapport slår fast att avstängning av t.ex. fildelare från Internet är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, och att filtrering av Internet hotar yttrandefriheten. Per Strömbäck från upphovsrättsindustrins tankesmedja Netopia att det resonemanget urholkar yttrandefriheten och att all information som skickas över Internet inte är yttranden. Se artikel i Expressen.

Strömbäcks resonemang är bedrägligt. Det är i och för sig korrekt att all information som skickas över Internet inte är att betrakta som yttranden i yttrandefrihetens mening. Men det är inte möjligt att göra någon entydig definition vad som är yttranden och vad som inte är det, och det är definitivt inte möjligt att konstruera ett datorprogram som kan skilja yttranden från annan typ av information. Därför är all form av censur, filtrering och blockering av Internet är hot mot yttrandefriheten eftersom yttranden som ska skyddas av yttrandefriheten mycket väl kan komma att stoppas.

Upphovsrättsindustrin, här företrätt av sin tankesmedja Netopia, vill att regeringen gör mer för att motverka piratkopiering på Internet.

Gång på gång har de drivit igenom hårdare lagar och argumenterat att om vi bara får igenom detta så blir allt frid och fröjd och vi kan börja tillhandahålla nya jättebra digitala tjänster. Men efter ett par år så börjar det hela om igen.

Först var det tydligare förbud mot fildelning och förbud mot att bryta kopieringsskydd. Sen var det IPRED. Och nu är det alltså dags igen.

Som jag har skrivit tidigare så har Apple moraliska kriterier för vika appar som de godkännar för App Store för iPhone och iPad. Bl.a. så tillåts inte porr.

Nu visar det sig att Apple inte bara är moralistiska, de är dessutom tämligen godtyckliga och populistiska. Först så godkänner de en app för att “bota” homosexuella, men efter omfattande kritik så dras den tillbaka.

Så går det när man försöker leka moralpolis. Apple borde bara ha strikt tekniska, säkerhetsmässiga och legala kriterier för vilka appar de godkänner, och strunta i de moraliska aspekterna. Då hade de med trovärdighet kunnat motstå den här typen av proteststormar.

Med anledning av Wikileaks och de Internetsabotage som drabbat både Wikileaks själva och dess motståndare skriver Henrik Pontén på SVT Debatt att nya lagar krävs för att stoppa detta.

Jag håller helt med Pontén om att den här typen av sabotage på Internet (huvudsakligen DDoS) är oacceptabla och bör vara olagliga. Jag är dock inte säker på att ny lagstiftning krävs. För några år sedan ändrades lagen för att kriminalisera just detta. Så vitt jag förstår så är de aktuella handlingarna olagliga enligt denna nya lag. Så det handlar om att polisen tar fast de skyldiga.

Nu har regeringen kommit med en lagrådsremiss om att införa teledatalagring i Sverige. Se artikel i SvD och DN.

Lagringen ska omfatta fast och mobil telefoni, SMS/MMS, epost och Internetuppkopplingar.

Enligt förslaget ska tjänsteleverantörerna stå för kostnaden, vilket lär innebära att telefoni och Internetkoppling blir dyrare. Dessutom kan Svenska eposttjänster förlora i konkurrenskraft gentemot de utanför EU som vänder sig till en global marknad (som Googles GMail och Microsofts Hotmail).

Förslaget är inte glasklart, men så vitt jag kan utläsa så kommer webmail-tjänster där servern finns utanför Sverige/EU i praktiken inte att omfattas. Detta gör kravet på lagring av epost inom Sverige/EU tämligen meningslöst och föråldrat redan innan det hunnit genomföras eftersom fler och fler använder webmail och många sådana tjänster finns utanför EU.

Jag skrev tidigre om att Apples orimliga affärsmodell kring iPhone/iPad och AppStore.

Nu har tyvärr Microsoft kopierat denna orimliga affärsmodell rakt av, med alla dess negativa sidor, i deras nya operativsystem för smartphones, Windows Phone 7.

Precis som med iPhone så kan normala användare bara installera appar från Windows Marketplace (Microsofts motsvarighet till AppStore). Och precis som med AppStore så har Microsoft godtyckliga moraliska kriterier för vilka appar som godkäns, t.ex. ingen porr (se sid 10-11).

Microsoft föreslår att “sjuka PC” ska blockeras från Internet, enligt BBC.

Det kan vara en god idé att förhindra infekterade datorer som kan använda för bl.a. DDoS-attacker att få tillgång till Internet.

Men det är orimligt att kräva “hälsocertifikat” för att få ansluta sig, det blir en omvänd bevisbörda som sätter rättssäkerheten ur spel. Man bör bara blockera datorer som är bevisat infekterade, t.ex. genom att man uppräcker att de deltar i DDos-attacker.

Det europeiska liberala ungdomsförbundet LYMEC har lanserat kampanjen Deletion, not blocking mot förslaget att blockera barnporr på Internet i EU.

Jag har tidigare skrivit om detta förslag, och var lika kritisk då som jag är nu. Blockering är censur, och censur är aldrig bra. Dessutom är det högst tveksamt om det är effektivt, mycket bättre att satsa mer på att stoppa barnporr vid källan.

Jag stödjer denna kampanj, gör det du också!

En irländsk sosse i Europaparlamentet vill att EU ska reglera Facebook eftersom hon anser att det är ett hot mot den “mentala hälsan”.

Möjligtvis kan man tänka sig att det finns vissa integritetsaspekter av Facebook som EU borde titta på (även om det finns en stor risk att det bara skulle bli värre då), men detta med “mental hälsa” är ju bara fånigt. Jag hoppas verkligen att kommissionen också inser det.

Vi datanördar har svårt för Apples iPhone och iPad eftersom man bara kan köra program som finns på App Store, godkända av Apple. Till skillnad från en vanlig dator så kan man inte ladda ner valfritt program och installera, man kan inte heller utveckla program för eget bruk utan att köpa Apples utvecklingslicens.

Ur ett politiskt perspektiv hade detta inte varit så mycket att bråka om ifall Apple enbart hade haft tekniska och säkerhetsmässiga kriterier för att godkänna program på App Store. Det är ju bra att slippa program som funkar dåligt eller som innehåller datavirus, spionprogram eller annat otyg.

Henrik Alexandersson har hittat ett förslag från EU som innebär att man ska censurera Internet för att stoppa barnpornografi.

Censur är aldrig bra, inte ens för att stoppa barnpornografi. Som en tysk grupp av offer för sexuella övergrepp mot barn påpekar så är det risk att censur bara gör att problemet soppas under mattan. De vill hellre att man ser till att stänga ner de servrar där barnpornografin ligger, och tror att man då har viss chans att hitta och lagföra de som skapade den.

Mediamogulen Rupert Murdoch överväger att blockera Google från att komma åt hans tidningar på webben, se artiklar i Metro och IDG.

Jag önskar att fler tidningsutgivare följer Murdochs exempel istället för att lobba fram orimliga lagar som reglerar länkar på webben. Murdoch har fattat att det är enkelt att säga åt Google att låta bli ens tidning, tänk om tyska tidningsägare också kunde lära sig det.

Sen kan man fundera kring ifall det är en bra affärsidé att blockera Google, men det det är upp tidningsägaren själv att avgöra, och jag som utomstående bör inte lägga politiska eller moraliska aspekter på detta.

Den nya tyska regeringen håller på att falla för lobbying från nyhetsbranchen och överväger att införa restriktioner för länkning till nyheter på Internet. Se artikel i SvD och International Herald Tribune.

Förslaget är inte lika långtgående som det länkförbud som jag skrev om tidigare. Det ska bara gälla kommersiella sidor, och skulle därmed inte drabba t.ex. denna blogg. Men det är oklart hur man definierar kommersiell i detta sammanhang, och många bloggar riskerar hamna i en oklar gråzon.

Ett flertal Internetoperatörer varnar på SvD Brännpunkt för konsekvenserna av att göra dem ansvariga för vad som skickas på Internet.

Mycket angeläget och viktigt inlägg. Att göra Internetoperatörerna ansvariga för innehållet som skickas på deras nät vore lika olyckligt och dumt som att göra Posten ansvarig för vad som står i brev. Internetoperatörer bör varken ha skyldighet eller rätt att granska, filtrera eller blockera innehåll på Internet.

Man kan möjligtvis tänka sig att Internetoperatörer bör försöka stoppa dataintrång, DoS-attacker och liknande sabotage som är oönskade av mottagaren. Jämförbart med att Posten försöker stoppa brevbomber. Men varken Internetoperatörer eller Posten bör försöka stoppa innehåll som är önskat av mottagaren, hur olagligt det än må vara (barnporr, knarkrecept, bombrecept, o.s.v.).

Handelsbanken har tröttnat på att IIS tillåter folk att registrera domäner i stil med “www-handelsbanken.se”. Detta har fått dem att kräva att IIS spärrar alla registreringar av domännamn under .se som innehåller ordet “bank”. Se artikel i Computer Sweden.

Jag förstår Handelsbankens frustration, och det är helt klart så att IIS har för slappa regler idag som inbjuder till fulregistreringar. Det duger dock inte av IIS att bara skylla på Google, de borde själva se över sin registreringspolicy. Det är anmärkningsvärt och olämpligt att IIS på sin hemsida har tips som uppmuntrar till fulregistreringar.

Jag har hittills inte skrivit något om ACTA. Främst eftersom det varit – och fortfarande är – mycket oklart vad det egentligen innehåller. Men nu när det finns många farhågor från trovärdiga källor att det kommer innehålla obehagliga saker så är det dags att protestera.

För det första så tycker jag inte att det är OK att ett avtal med så långtgående konsekvenser som ACTA ser ut att få förhandlas fram på detta sluta sätt. Ett öppet demokratiskt samhälle förutsätter att all lagstiftning utarbetas i en öppen process och att allmänheten får ta del av konkreta lagstiftningsförslag i god tid innan några avgörande beslut fattas. Det är inte OK att i hemlighet förhandla fram och skriva under ett internationellt avtal som sedan kräver att alla undertecknande stater genomför långtgående lagstiftning, då kortsluter man den demokratiska processen eftersom allmänheten får ta del av det konkreta förslaget först när det i praktiken är för sent att ändra på något. Det må vara OK om det endast rör triviala saker som att justera tullsatser och liknande enkla handelsregler, men i fallet ACTA tycks det gå mycket längre än så.

Piratpartiet vill korta upphovsrätten till fem år. Detta har fått den kände amerikanske fri mjukvaruaktivisten Richard Stallman att se problem.

Stallman menar att ett förkortande av upphovsrätten till endast fem år för just datorprogram ställer till problem eftersom hans “copyleft”-licens GPL bygger på upphovsrätten och sätts ur spel när upphovsrätten går ut.

Jag håller helt med Piratpartiet om att upphovsrätten idag, 70 år efter upphovsmannens död, är på tok för lång. Dessutom är det i många fall olämpligt att koppla den till upphovsmannens död, i synnerhet när det gäller datorprogram. Datorprogram är ofta utvecklade av en stor grupp människor, inte sällan inom ramen för en anställning och upphovsrätten tillfaller då automatiskt arbetsgivaren. Då är det olämpligt att koppla den tillupphovsmannens död, om inte annat så för att det är svårt att hålla reda på alla upphovsmän och när de dör, vilket leder till osäkerhet om när upphovsrätten upphör.

Piratpartiet har valt att ansluta sig till den gröna gruppen (Greens/EFA) i Europaparlamentet. Deras parlamentariker Christian Engström förklarar varför.

Jag hade ju hoppats på att Piratpartiet skulle ansluta sig till den liberala gruppen ALDE. Men jag har svårt att klandra dem för att de valde som de gjorde, det verkar fullt rimligt utifrån deras perspektiv.

Det är intressant att läsa Engströms motivering till att de inte valde ALDE, och det tolkar jag som ett underbetyg för ALDE. Det är helt klart dags för den liberala gruppen att rycka upp sig när det gäller informationspolitik. I Sverige hoppas jag att Folkpartiet liberalerna börjar med att ompröva sin hållning till FRA:s signalspaning i kabel, IPRED och teledatalagringen.

Regeringen håller nu på att förhandla om hur Sverige ska genomföra EU:s teledatalagringsdirektiv, se artikel i SvD.

Teledatalagrindsdirektivet innebär att telebolag och Internetoperatörer måste lagra information om alla telefonsamtal, SMS/MMS, epost-meddelanden och Internetuppkopplingar i minst sex månader, och tillhandahålla detta till polisen vid behov. Det drevs igenom av förre justitieministeren Thomas Bodström (s).

Telebolag lagrar redan idag ofta information om telefonsamtal/SMS/MMS i fakureringssyfte, och polisen kan redan få ut detta (om informationen finns kvar). Här tode det inte bli så stor skillnad i praktiken, och inte så stora extra kostnader.

Det råder förvirring kring hur kan ska tolka begreppet “uppladdning” i debatten kring IPRED-lagen.

Vissa av lagens förespråkare talar om att den bara ska användas emot de som olovligen laddar upp upphovsrättsskyddat material, och menar att 1000-2000 personer står för 90 procent av detta i Sverige. De många fler som bara laddar ner för eget bruk ska inte drabbas.

Vissa av lagens kritiker, t.ex. Christian Engström från Piratpartiet, menar att detta är fullkomligt nonsens. Han pekar på att den dominerande fildelningstekniken BitTorrent bygger på att den som laddar ner en fil också samtidigt automatiskt tillhandahåller samma fil till andra, och därmed kan sägas “ladda upp” den.

Regeringspartierna har träffat en uppgörelse om hur de ska förändra den hårt kritiserade FRA-lagen.

Punkterna 2-5 är intressanta, resten är bara kosmetika. Särskilt punkt 4 låter mycket lovande:

4. FRA ska bara få tillgång till de “trafikstråk” som domstolen bestämmer.

Men det måste bli så att kabeloperatörerna bara lämnar ut dessa tillåtna “trafikstråk” till FRA. Det vore t.ex. inte acceptabelt om någon annan statlig myndighet gjorde filtreringen (vilket det går rykten om).

Men hur definierar man egentligen ett “trafikstråk”? Är det all trafik till/från ett visst land? Eller till/från en viss person? Eller något annat?

I Storbritannien ska Internetleverantörerna hjälpa till att jaga de som sysslar med piratkopiering på Internet, se artikel i SvD.

De svenska Internetleverantörerna säger tydligt nej till att medverka till något liknande i Sverige. Det gör de helt rätt i. Musik- och filmindustrin borde anstränga sig mer för att tillhandahålla användarvänliga lagliga alternativ för att sälja musik och film på Internet istället för att bara agera för hårdare tag mot piratkopiering.

Detta tycks vara något liknande som den svenska Renforsutredningen föreslog förra året, och samma argument kan användas även mot detta.

Carl-Johan Bonnier skriver på DN Debatt att Sverige har blivit ett paradis för piratkopiering på Internet och efterlyser hårdare lagstiftning.

Han hänvisar till Renforsutredningen och anklagar de politiker som avfärdar den att inte bry sig om upphovsrätten.

Renforsutredningens förslag är dåliga, vilket jag skrivit om tidigare.

Det utmärkt att vara emot dåliga och diakoniska förslag i syfte att stärka upphovsrätten, även om man är för upphovsrätt i princip. Upphovsrättsbrott är inte att betrakta som ett grovt brott, och enligt proportionallitetsprincipen är det därmed inte OK att ta till alltför ingripande åtgärder för att få bukt med det.

Sveriges Konsumenter vill ha ett förbud mot reklam riktat till barn under 12 år på Internet, se artikel i DN.

Det är ingen bra idé. Det är inte rimligt att lagstifta mot allt som kan vara olämpligt för barn att se på Internet (våld, porr, reklam och allt vad det kan vara). Istället måste föräldrar, skolpersonal och andra som ger barn tillgång till Internet ta sitt ansvar och se till att barnen inte oförberett och utan stöd råkar på sådant som kan vara olämpligt för dem. Förklara för barnen hur Internet fungerar och träna dem att kritiskt granska det som de ser. Och låt inte barnen surfa helt fritt ensamma innan du bedömer dem mogna för det.

Nyligen presenterades regeringens utredning “Musik och film på Internet – hot eller möjlighet?” (Ds 2007:29). Syftet med utredningen var att se hur man kan stimulera utvecklingen av konsumentvänliga lagliga alternativ för tillgång till musik, film och annan media på Internet.

Utredningen börjar med att konstatera att de lagliga nerladdningstjänster som finns idag är undermåliga, med dåligt utbud och krångliga DRM-skydd. Det är sant, och det har jag skrivit om tidigare.

Sen hävdas det att den utbredda olagliga fildelningen är ett stort hinder för utvecklingen av bättre lagliga nerladdningstjänster. Detta hävdas ofta av film- och musikbranchen, men jag tror inte att det ligger särskilt mycket sanning bakom. Det är i praktiken inte svårare att kopiera och fildela musik och film från CD och DVD än sånt man laddar ner lagligt (och det görs ju som bekant i stor skala idag). Så film- och musikbranchen har inget att förlora på att låta folk (mot betalning) ladda ner filmer och musik som ändå finns att köpa/hyra på CD/DVD. Möjligtvis kan oron för fildelning göra att filmerna och musiken DRM-skyddas (vilket förvisso är ett otyg), men det är ingen ursäkt för dåligt utbud och andra problem.

Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har nu avslagit förslaget att göra Microsofts format Office Open XML (OOXML) till internationell standard. Se artikel i Computer Sweden och pressmeddelande från ISO.

Det är nu hög tid för Microsoft att sluta tramsa med Office Open XML och istället införa stöd för ODF, som redan är ISO-standard, i sina program. Tyvärr lär det inte hända om inte deras stora kunder börjar kräva det.

Se tidigare inlägg.

SIS sysslar med att ta fram standarder och representerar Sverige i den internationella standardiseringsorganisationen ISO.

I samband med behandlingen av ansökningen att standardisera Microsofts dokumentformat Office Open XML (OOXML) så har det visat sig att SIS är korrumperat och att Microsoft lyckats köpa sig röster. En arbetsgrupp bestående av ett antal företag hade jobbat med frågan i flera månader, och i måndags var det dags för omröstning. Bara några dagar före omröstningen anslöt sig en mängd nya företag, de flesta Microsoftspartners, vilket helt ändrade balansen i gruppen.

Den moderata riksdagsledamoten Karl Sigfrid skriver på DN Debatt att upphovsrätten bör avskaffas.

Intressant med ett så radikalt förslag från en moderat riksdagsledamot. Jag är inte övertygad om att man bör gå så långt att helt avskaffa upphovsrätten, men det är uppenbart att den fungerar sämre och sämre och leder till mer och mer obehagliga frihetsinskränkningar och integritetshot. Så det är mycket bra att Sigfrid tar ett rejält grepp på problemet.

Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har nyligen antagit OpenDocument som en standard för “office”-dokument, d.v.s. ordbehandling, kalkylblad, presentationer, etc.

I många sammanhang har de dokumentformat som Microsoft Office (Word, Excel, PowerPoint) använder, .doc, .xls, .ppt, varit de facto standard. Problemet med det är att det finns både tekniska och juridiska svårigheter för andra än Microsoft själva att dessa dokumentformat. Detta leder till att Microsoft får fördelar i konkurrensen mot andra alternativ. Det finns även en rad tekniska problem med dessa format i sig, vilket Microsoft nu har insett.

Den nya justitieministern Beatrice Ask tar över sin föregångare Thomas Bodströms dåliga vana att hota med strängare lagstiftning om inte vissa privata företag gör som hon vill. Se artikel på IDG.

Så här ska det inte gå till i en demokratisk rättsstat.

I en demokratisk rättsstat ska regeringen ska utarbeta lagförslag, riksdagen ska stifta lagar, poliser och åklagare ska utreda brott mot dessa lagar och domstolar ska avgöra om brott har begåtts.

Regeringen har presenterat en lagrådsremiss som utvidgar brottet dataintrång till att även omfatta DoS-attacker.

Förslaget är i huvudsak bra. DoS-attacker är ett problem, de används ofta i utpressningssyfte och får därför sällan någon publicitet. Det vore bra om rättsväsendet tog dessa på större allvar, vilket de förhoppningsvis kommer att göra om lagen skärps.

Jag är dock tveksam till denna skrivning i författningskommentaren:

Som exempel på förberedelse till dataintrång kan nämnas att ta befattning med en programvara som är konstruerad för att användas för att utföra tillgänglighetsattacker.

Enligt en artikel i Dagens Industri så hotar EU-kommissionen att förbjuda Microsofts kommande operativsystem Vista om det inte anpassas till EU:s konkurrensregler.

EU motsätter sig att Microsoft Vista ska innehålla en funktion som gynnar Microsofts egen kommande sökmotor, vilket skrämmer Google, och att Microsoft Vista ska innehålla ett virusskydd.

Det finns vissa typer av funktioner som av tekniska skäl bör vara inbyggda i ett operativsystem för att bli bra. Ett virusskydd är en sådan funktion, det borde kunna göras bättre om det byggs in från början. Alltså är det orimligt att förbjuda Microsoft från att göra det.