Jag skrev tidigare att jag hoppades på att Miljöpartiet skulle driva igenom sitt förslag att lägga ner Bromma flygplats.

Nu verkar det som om jag blivit bönhörd.

Jag hade dock inte riktigt väntat mig att det skulle ske genom detta fulspel. När flygtrafiken är mycket låg p.g.a. coronapandemin passar man på att konstatera att Bromma flygplats är olönsam.

Det är inte hederligt när regeringen låter ett statligt bolag konstatera att något är olönsamt, utan att beakta att andra aktörer skulle vara intresserade av att driva vidare. Det var inte hederligt när Vattenfall hävdade att Ringhals 1 och 2 vad olönsamma, och det är inte hederligt när Swedavia nu hävdar att Bromma flygplats är olönsam.

Jag bor sedan ett par år tillbaka i Stockholmsförorten Högdalen. Det är en gammal förort från 1950-talet, och byggdes alltså före miljonprogrammet.

Liksom de flesta andra förorter ser Högdalen mycket annorlunda ut än Stockholms innerstad. I innerstaden finns huvudsakligen stadsmässig bebyggelse i form av slutna kvarter och kommersiella lokaler (butiker, restauranger, caféer) i botten av bostadshusen är vanligt. I Högdalen finns det mest fristående bostadshus, och kommersiella lokaler är sällsynt.

Om man får tro prisläget på bostadsrätter föredrar de flesta att bo i Stockholms innerstad, men en förort som Högdalen har vissa fördelar. Det är mindre trafik, mindre buller, mindre trängsel, renare luft och närmare till grönområden och skogspartier.

Joakim Larsson och Dennis Wedin från Moderaterna i Stockholms stad skriver i SvD om det senaste amorteringskravet på bolån, och vill lätta på kraven eftersom det råder svår bostadsbrist och många inte har råd att köpa bostäder i Stockholm.

Jag instämmer i problembeskrivningen, det råder bostadsbrist och det är svårt för många att köpa en bostad i Stockholm. Det gäller inte minst för unga som vill skaffa sig sitt första egna boende. Men att lätta på kraven för att få bolån är helt fel väg att gå, det är en kortsiktig och mycket riskabel åtgärd som riskerar skapa stora problem längre fram.

Nu har Stockholms stad äntligen byggt en riktig gångväg över Järvafältet mellan Kista och Rinkeby. Något som jag länge efterlyst och tror kan bidra till att minska den olyckliga isoleringen som Rinkeby lider av.

Jag beslutade mig för att testa. Det börjar lovande, i Kista ser man nu en ny väg som går ut över fältet:

Och en skylt som visar att den leder till Rinkeby:

Efter ett tag kommer man till en bro över Igelbäcken:

Vid årsskiftet höjs trängselskatten i Stockholm och utvidgas till att även omfatta Essingeleden.

Det är hög tid att höja trängselskatten i Stockholms innerstad. Den har nu legat på samma nivå sedan den infördes 2007, och för att behålla den positiva effekten i form av minskad trängsel och förbättrad luftkvalitet så behöver den justeras emellanåt.

Det är också rimligt att införa trängselskatt på Essingeleden då den också lider av trängsel.

Jag är dock lite oroad av att det inte blir större avgiftsskillnad mellan att åka på Essingeleden och i övriga innerstaden. Det finns risk att trafiken i vissa delar av innerstaden ökar när den minskar på Essingeleden. Jag skulle önska en något lägre nivå på trängselskatten på Essingeleden till att börja med.

Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att Arlanda flygplats kan bibehålla och utveckla sin verksamhet enligt plan.

Därmed är det möjligt att flytta en del av dagens trafik på Bromma till Arlanda, och det är dags att fatta beslut om att lägga ner Bromma flygplats och bygga välbehövliga bostäder på området. Att den totala flygkapaciteten i Stockholmsregionen kommer minska något bör inte ses som ett problem, det är bra då för mycket flygtrafik inte är miljömässigt hållbart.

Det planeras en begravningsplats på Järvafältet. Eftersom marken där den ska byggas är olämplig för en begravningsplats så kommer den bli mycket dyrare att bygga än vad som är normalt för begravningsplatser, se artikel i DN.

Jag förstår inte varför man envisas med att vilja bygga den just på denna olämpliga plats. Inte nog med att det blir onödigt dyrt, området är idag ett viktigt rekreationsområde med bl.a. en Disc Golf-bana som denna begravningsplats kommer lägga en död hand över. Det verkar ha gått någon form av prestige i denna fråga.

Miljömålen som ska göra den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden till en helt fossilbränslefri stadsdel 2030 är orealistiska, enligt en rapport från Stockholms stad, se artikel i DN.

Det borde vem som helst som har alla hästar hemma kunna ha räknat ut i förväg. Att ens sätta upp en sådan målsättning för en stadsdel är bara fånigt. En stadsdel är, som namnet antyder, en del av staden. En stadsdel bör inte isoleras, utan bör tvärt om vara så integrerad med resten av staden som möjligt. Då blir det omöjligt att ha en fossilbränslefri stadsdel i en stad som i övrigt är fossilbränsleberoende.

Företrädare för Stockholms handelskammare m.fl. hävdar att 24 000 jobb runt i landet skulle hotas om Bromma flygplats lades ner.

Bostadsbristen i Stockholm pekas ofta ut som ett stort hinder för jobb och tillväxt. Om man, som jag förespråkar, lägger ner Bromma flygplats och istället bygger 50 000 bostäder där så förbättras bostadssituationen i Stockholm. Om vi antar att varje ny bostad skapar 0,5 nya jobb i snitt så väger detta alltså upp den påstådda förlusten av jobb p.g.a. flygplatsnedläggningen.

Företaget Uber försöker förnya taxibranschen i Stockholm genom att introducera en ny intressant affärsmodell som går ut på att kunden beställer och betalar resan i förväg.

Detta är dock inte i enlighet med dagens regler, men Uber har fått dispens och kan ändå driva sin verksamhet i Stockholm. Taxiförbundet rasar över detta och kräver att möjligheten till dispens tas bort. Tyvärr ser det ut som om Socialdemokraterna vill gå dem till mötes. Se artikel i Metro.

Kristdemokraterna i Stockholm vill sätta upp fler övervakningskameror på offentlig plats i Stockholms innerstad, se artikel i DN.

För två år sedan började man kameraövervaka Stureplan och Medborgarplatsen, Länsstyrelsen gav ett treårigt tillstånd på villkor att det utvärderas av Brottsförebyggande rådet (Brå). Brås utvärdering så här långt säger att man inte kan se att kamerorna lett till minskad brottslighet på dessa platser. Enligt Brå kan man se att kamerorna i några fall hjälp till att få folk som begått brott dömda, det rör sig i snitt om fyra gånger per år.

Efter att 4H-gården gick i konkurs så har markägaren Stockholms stad låtit Naturskog AB ta över arrendet av Hästa gård på Järvafältet. Naturskog tänker ha 60 får, 100 kor och några hästar.

I lokaltidningen Norra Sidan kan man läsa att organisationen DGF utan tillstånd började en ekologisk grönsaksodling och uppfödning av kycklingar och kaniner på området. Nu vill dock Naturskog bli av med dem och tar hjälp av kronofogden för avhysning.

Samtidigt läser jag att planerna på att anlägga en begravningsplats på Järvafältet (inte långt ifrån Hästa gård) har stött på patrull och blivit försenat och kraftigt fördyrat p.g.a. att markförhållandena visade sig vara betydligt sämre än vad man initialt trodde.

Tankesmedjan Levande Staden ifrågasätter på SvD Brännpunkt parkeringsnormen. Parkeringsnormen ålägger de som bygger nya bostäder ett ansvar att se till att det finns ett visst antal parkeringsplatser tillgängliga.

Erik Slottner (KD) replikerar och vill justera parkeringsnormen, men vägrar gå med på att den ska avskaffas.

Jag håller helt med Levande Staden. Idag har vi i Stockholm (och andra större städer) stort behov av att det byggs nya bostäder och dessutom problem med att nyproduktion tenderar att bli dyrt. Samtidigt ser vi en trend mot minskad privatbilism i storstäder, i synnerhet bland den yngre generationen. Att då behålla en reglering som försvårar och fördyrar bostadsbyggande i storstäder enbart i syfte att garantera parkeringsplatser är förlegat och direkt skadligt.

Stockholms handelskammare och Jerker Söderlind föreslår att man 20 000 nya bostäder kring Järvafältet och gör om det till en stadspark, med inspiration från Central Park i New York. Se artikel 1 och 2 i Metro.

Ingen dum idé.

Till att börja med bör man bygga ett stråk med rejäla bostadshus precis norr om E18, hela vägen mellan Hjulsta och Rinkeby. Det skulle minska E18:s barriäreffekt och bidra till att minska Tenstas och Rinkebys isolering.

Enligt Trafikverket så kommer Förbifart Stockholm kosta knappt 28 miljarder kronor, men enligt en ny beräkning visar det sig att det snarare kommer landa på 44 miljarder kronor.

Med tanke på att stora vägprojekt i Sverige nuförtiden tenderar att bli dyra skrytbyggen och kosta mer än vad man trott, vilket vi senast såg med Södra Länken, så är det högst troligt att denna nya beräkning stämmer.

Det är tänkt att Förbifarten ska finansieras med intäkterna från trängselskatten i Stockholm. Som jag skrivit tidigare är det ingen bra idé att koppla ihop trängselskatten med infrastrukturprojekt på detta sätt. Men om vi utgår från detta så kommer det nu alltså ta 40 år, till 2053, innan Förbifarten är betald med trängselskatteintäkter. Och håller man sig till denna princip så kommer det alltså bli svårt att få finansiering till andra infrastrukturprojekt i Stockholmsregionen de närmaste 40 åren.

Det är med blandade känslor jag läser Folkpartiet Stockholm på SvD Brännpunkt.

Å ena sidan rimlig och relevant kritik mot att en stor tillbyggnad i Stockholms city uteslutande kommer bestå av kontor, och inga bostäder.

Å andra sida en estetisk invändning som verkar bottna i en allmän ovilja att bygga något högre än idag i city. Ligger i linje med tidigare kritik mot föreslagna höga byggnader i city. Invändningen att NK:s vackra sekelskiftesbyggnad kommer att framstå som en grindstuga känns rätt krystad.

Enligt en artikel i Metro så gjorde polisen en insats mot narkotikabruk hos ungdomar i Stockholms norra och västra förorter veckorna före upploppen startade i Husby.

Där ser man vad Sveriges orimliga narkotikalagstiftning (troligtvis i kombination med viss okänslighet hos poliskåren) kan ställa till med. Det är inte så konstigt att det kan bli oroligheter och upplopp om polisen systematiskt trakasserar skötsamma ungdomar i utsatta förorter.

Dessutom borde man på allvar överväga att ge polisen tillgång till elpistol eller liknande så att de kan oskadliggöra folk utan att skjuta skarpt och döda.

En statlig utredning om trängselskatten har presenterats. Den avråder från att intäkterna från trängselskatten ska gå någon annanstans än till staten, och från att någon annan än staten ska besluta om skattenivåer och andra detaljer.

Mot detta kommer protester från bl.a. Folkpartiet i Stockholm som vill att intäkterna ska garanteras stanna i regionen.

Som jag skrivit tidigare så bör intäkterna från trängselskatten gå till landstinget/regionen. Där bör intäkterna gå in i budgeten precis som inkomstskatten, och kan användas till såväl kollektivtrafik som sjukvård. Intäkterna bör inte öronmärkas till några specifika infrastrukturprojekt, och inte heller till trafik i allmänhet. Eftersom en stor del av landstingets/regionens utgifter består av kollektivtrafik så blir det ändå en viss styrning mot det, vilket är tillräckligt.

Miljöpartiet föreslår att Bromma flygplats i Stockholm läggs ner 2017 och att man därefter bygger en ny stadsdel med 50000 bostäder där. Se artiklar i Metro och Sveriges Radio.

Moderaterna i Stockholm menar att Stockholm behöver en citynära flygplats. Varför då? Hur svårt är det att ta tåget till Arlanda på 20 minuter? En citynära flygplats är ett otyg som skapar olycksrisker och bullerstörningar som drabbar många boende.

Stockholm är i större behov av fler citynära bostäder än en citynära flygplats. Miljöpartiets förslag är bra.

Om cirka ett år kommer Förbifart Stockholm börja byggas, en 21 km lång motorväg förbi Stockholm på västra sidan till en beräknad kostnad av 28 miljarder kronor.

Regeringen plockar nu fram Österleden och vill bygga den i en gemensam tunnel med en förlängd tunnelbana till Nacka.

Vi behöver inte både Förbifart Stockholm (som tidigare kallades Västerleden) och Österleden. Det är tveksamt om vi ens behöver någon av dem, men att bygga båda är ett oacceptabelt slöseri med skattepengar och riskerar dessutom öka trafiken i regionen vilket ger negativa miljö- och klimatkonsekvenser.

Kulturhuset i Stockholm har just nu utställningen Street Smart om graffiti och street art.

Det är en mycket varierande utställning som innehåller lite av varje. Det finns vacker grafittikonst, skojig samhällssatir (fejkade kvällstidningslöpsedlar), intetsägande klotter, roliga aktioner som kan ses som avancerade Practical Jokes, tänkvärda politiska aktioner och flera fall av helt meningslös och smaklös skadegörelse.

Jag har väldigt svårt att förstå hur denna utställning kan gå ihop med stadens annars mycket strikta klotterpolicy.

Den norra grenen av Tvärbanan till Solna som snart är färdigbyggd visar sig nu bli förvånansvärt dyr. Den beräknas kosta 3,1 miljarder kronor, vilket är dubbelt så dyrt som andra jämförbara spårvägsprojekt av samma omfattning. Se artikel i DN.

Det finns en oroväckande tendens att trafikinfrastrukturprojekt i Stockholm, både väg och spår, nuförtiden blir väldigt dyra. För sex år sedan skrev jag om Södra Länken som ett orimligt dyrt skrytbygge, och det verkar som om historien upprepar sig.

Folkpartiet i Stockholms stad har antagit ett trafikpolitiskt program, se sammanfattning av Rasmus Jonlund.

Låt oss göra några nedslag.

I syfte att få fram mer resurser [till kollektivtrafiken] bör trängselskatten förändras, efter det att finansieringen av förbifarten är fullbordad, till att bli en avgift som tillfaller Stockholmsregionen för satsningar på kollektivtrafiken.

Ska man tolka detta välvilligt så är det naturligtvis bra att intäkterna från trängselskatten kan gå till kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Samtidigt är det olyckligt att man öronmärker intäkterna från trängselskatten till en det enda en det andra på detta sätt.

I en artikel på SvD Brännpunkt sågar organisationen Megafonen Stockholms stads satsning Järvalyftet.

Jag håller delvis med om kritiken mot bristfällig lokaldemokrati i Järvaområdet. Och det är uppenbart att dagens system med stadsdelsnämnder inom Stockholms stad inte utgör någon tillfredställande lösning.

Jag är dock skeptisk till Megafonens eget förslag till nya demokratiska strukturer. Hur ska deras styrgrupper utses, och hur säkerställer man att de blir representativa för befolkningen i området?

I grund och botten är kommunen ett bra system för lokaldemokrati. Problemet är dock att landets största kommuner är för stora för att det ska fungera som tänkt. Och tydligast är det i Stockholm stad som är landets i särklass största kommun med sina 856 000 invånare. Så här ser statistiken över landets 10 största kommuner ut:

Enligt en artikel i Metro så finns det taxiåkare som tar ut orimliga ockerpriser för taxiresor, och det är helt lagligt. Krav på prisreglering kommer från olika håll.

Det vore trist om man återgick till det gamla system med prisregleringar. Med modern teknik finns det en bättre lösning. Nämligen att låta ett i förväg bestämt fast pris vara standard för taxiresor. Med hjälp av en GPS-navigator, som redan finns i de flesta taxibilar, så kan taxiföraren snabbt och enkelt få fram hur långt det är att köra från aktuell position till den destination som kunden anger. Då kan man i förväg komma överens om det slutliga priset, och kunden riskerar inte att få en obehaglig överraskning.

Genom Johan Norberg så fick jag se denna roliga Mikael Wiehe-parodi om motståndet mot att bygga om Slussen i Stockholm:

Tydligen har Mikael Wiehes bolag United Stage Artists hört av sig till de som gjort denna parodi och krävt att de omedelbart tar bort detta från er hemsida och alla andra eventuella sammanhang. Sådana censurfasoner ska inte få passera obemärkt, varför jag härmed bidrar till dess vidare spridning.

Jerker Söderlind skriver i en mycket läsvärd debattartikel i DN att Stockholm är i akut behov av mer okänsliga politiker inom stadsplaneringen.

Jag håller med det mesta som Söderlind skriver. Överklagandemöjligheterna i planprocessen är för generösa och leder till orimliga förseningar av många projekt. Det är angeläget att bygga bort barriärer och bygga ihop förorterna till en mer sammanhängande stad även utanför innerstaden.

Kommentarer

Kommentar av Anita Pospisil on 2011-12-17 17:09:53 +0100

Formsak: Om du använder vänsterställd text slipper du en rubrik som ovanstående. Du slipper också vita öar i texten som gör den svårläst. Vänsterställd text gör livet lättare för dina läsare.

Riksteatern går i SvD till hårt angrepp mot Stockholm stads klotterpolicy och menar att den i praktiken omöjliggör all form av graffiti och därmed strider mot den grundlagsfästa yttrandefriheten.

Att hävda att Stockholms stads klotterpolicy strider mot yttrandefriheten är att gå väl långt, men förutom det så kan jag delvis instämma i Riksteaterns kritik.

Oavsett hur klotterpolicyn rent formellt är formulerad så är det uppenbart att framförallt Moderaterna i stadshuset i praktiken inte förmår skilja mellan laglig och olaglig graffiti, se tidigare inlägg för ett exempel på det.

Kulturhuset i Stockholm ställde med mycket kort varsel in dansföreställningen Celebration of womanhood som skulle ägt rum söndag 3 april. Ansvarig chef på Kulturhuset Eric Sjöström förklarar sig så här.

Anledningen till att dansföreställningen blev inställd är att den innehöll dans till en tonsatt koranvers, och att några (troligtvis muslimer) på Facebook uttryckt sitt ogillande över detta. Sjöström antyder att detta kan innebära en säkerhetsrisk och skriver att “jag kan inte tillåta att vi tar den allra minsta risk för våra besökare”.

Socialdemokraternas oppositionsborgarråd i Stockholms stad, Carin Jämtin, skrev på DN Stockholmsdebatt om den socialdemokratiska synen på jobb.

Denna mening är mycket avslöjande:

När man flyttade stadsdelsförvaltningen från Rinkeby till Kista tog man i ett slag bort flera hundra arbetstillfällen från Rinkeby.

Man ser alltså ett värde i offentlig byråkrati för att den skapar jobb, och är uppenbarligen beredd att öka den offentliga byråkratin för att minska arbetslösheten.

Det är en mycket olycklig inställning. Offentlig byråkrati får bara motiveras med den nytta som de tjänster den utför gör för samhället, och om den inte gör någon nytta ska den bort. Det är farligt att motivera offentlig byråkrati med att den ger jobb. En sådan politik riskerar nämligen i längden leda till att alltför många människor binds upp offentlig byråkrati och därmed undanhålls från den övriga arbetsmarknaden där de skulle kunna få andra jobb som producerar varor och tjänster som folk faktiskt efterfrågar.

Christer Nylander och Madeleine Sjöstedt (fp) vill bygga ett nytt operahus i Stockholm och föreslår att det byggs bakom Nationalmuseum på Blasieholmen. Magnus Andersson (c) repklierar och menar att man bör prioritera att bygga nya bostäder istället.

Det är lätt att känna sympati för Anderssons linje med tanke på hur svårt det är att få tag i bostad i Stockholm, och i synnerhet i Stockholms innerstad. En stad kan dock inte bestå av bostäder allena, då blir det som de många trista sovstadsförorter vi har i Stockholm. Men när det gäller just Stockholms innerstad så är balansen sned åt andra hållet, där finns det gott om arbetsplatser, butiker, kulturhus och annat. Det är först och främst fler bostäder som behövs i innerstan nu.

Enligt en artikel i Metro (sidan 4) så har Stockholms stad behov av att dumpa minst 1,3 miljoner kubikmeter snö i vinter. Eftersom snö räknas som miljöfarligt avfall så får man inte dumpa den i vattnet. Stockholm stad har dispens av Naturvårdsverket att dumpa 800 000 kubikmeter snö i vattnet, men resten måste lagras på land.

Det är orimligt att betrakta snö som miljöfarligt avfall. Det borde vara tillåtet att dumpa obegränsade mängder snö i vattnet ifall det är den mest praktiska lösningen att göra sig av med den.

En anställd på en strippklubb i Stockholm blev skjuten i båda benen med automatvapen, se artikel i DN. Tidigare i år har strippklubbar i Stockholm blivit utsatt för skottlossning och bombdåd.

Jag tror att våldet i denna bransch till stor del beror på att den verkar i en juridisk gråzon, och dessutom aktivt motarbetas av kommunen. Detta har gjort strippklubbar till en mycket ljusskygg verksamhet i Stockholm. Men så är det inte överallt, i många andra större städer i världen så förekommer strippklubbar mycket mer öppet än här.

I Stockholm har man numera förbud mot dubbdäck på Hornsgatan för att minska mängden hälsofarliga partiklar i luften. Flera andra städer har infört, eller planerar införa, liknande förbud.

Trafikverket har gjort en undersökning som visar att dubbdäck är effektivt för att minska trafikolyckor.

Här har vi alltså en målkonflikt, vill vi att folk dör i trafikolyckor eller att folk dör p.g.a. partiklar i luften (ja, folk dör av det också)?

I Stockholm, i synnerhet utanför innerstaden, så har vi problem med något som jag kallar för storskalig nedskräpning.

Det handlar inte om “vanlig” nedskräpning i form av fimpar, matrester, matkartonger och liknande småskräp som oftast privatpersoner ligger bakom. Det handlar om större saker som byggavfall, betongblock, övergivna järnvägspår, förfallna byggnader och liknande.

Det är sådant som orsakat av människor och som inte (inom rimlig tid) bryts ner i naturen om det överges. Det är så stora saker att det krävs stora maskiner för att få bort det. Och det är oftast inte orsakat av enskilda privatpersoner.

Hela Stockholms innerstad och Djurgården är klassad som riksintressant kulturmiljö av Riksantikvarieämbetet. Detta innebär att Stockholms stad inte har den frihet när det gäller stadsplanering som kommuner normalt sett har, utan istället har Länsstyrelsen tillsynsansvar och befogenhet att lägga sig i hur det planeras och byggs. Se artikel i SvD.

Jag är skeptisk till om det över huvud taget bör vara möjligt för staten att frånta kommuner sitt självbestämmande över stadsplaneringen på detta sätt. Men i vilket fall är det helt orimligt att det ska gälla hela Stockholms innerstad, det hade möjligtvis varit OK om det bara gällt Gamla Stan och Djurgården.

En ensam man beväpnad med träpåkar försökte råna Handelsbanken vid Östermalmstorg i Stockholm. Polisen kom dit med hela piketen och försökte förhandla med rånaren under två timmar. Sen stormade polisen banken med tio man med automatvapen, använde chockgranater och grep rånaren. Se artikel i DN och SVT.

Är det inte lite märkligt att polisen behöver tio specialutbildade poliser med automatvapen och chockgranater för att gripa en ensam bankrånare enbart beväpnad med träpåkar? Och varför väntade man två timmar innan man gjorde ingripandet? Borde inte ett par vanliga poliser med batong och pistol kunnat gå in direkt och bara gripa rånaren?

Snö som samlas in från Stockholms gator innehåller polyaromatiska kolväten och andra föroreningar. Den klassas som avfall och för att t.ex. få dumpa den i en sjö så krävs tillstånd från Naturvårdsvetket.

Stockholms stad har fått tillstånd att dumpa 600 000 kubikmeter snö i Mälaren fram till 1 maj, men detta verkar inte räcka och man vill få tillstånd att dumpa mer. Annars kan man inte göra sig av med den snö som samlas in och det riskerar bli kaos i trafiken. Naturvårdsverket är dock skeptiska och vill att staden istället hittar en plats på land att lägga upp snön på.

Regionplanekontoret i Stockholms län har kommit fram till att trängselskatten måste mer än fördubblas till 2030 för att nå klimatmålen, se artikel i SvD.

Problemet med Regionplanekontorets beräkning är att de använder ett styrmedel, trängselskatt, för att lösa ett problem som det inte är avsett att lösa. Trängselskatt är till för att minska trängsel och lokala miljöproblem, inte minska utsläppen av växthusgaser. Precis som Jonas Eliasson påpekar så är trängselskatt ett trubbigt verktyg mot klimatproblemet.

Stockholms miljöborgarråd Ulla Hamilton (m) har lusläst Miljöpartiets reservationer och kommit fram till att Mp vill höja parkeringsavgifterna kraftigt (vilket Mp dock dementerar), se artikel i SvD.

De parkeringsavgifter som Miljöpartiet (inte?) föreslagit förefaller väl tilltagna. Men icke desto mindre så är dagens parkeringsavgifter i Stockholms innerstad uppenbarligen för låga och bör höjas i något avseende. Det är ofta brist på parkeringsplatser i Stockholms innerstad, och enligt elementär ekonomisk teori så tyder det på att efterfrågan är större än utbudet, och det kan korrigeras genom ett högre pris som trycker ner efterfrågan. Att öka utbudet är knappast möjligt då markytan är begränsad och den mark som finns tillgänglig i första hand bör användas för bostäder, lokaler och grönområden.

Enligt en artikel i Mitt i Kungsholmen så funderar SL på att ta bort papperskorgarna på tunnelbanestationerna.

SL har upptäkt att det inte blir mer skräp på golven när man tar bort papperskorgarna, och att det ofta ligger skräp runt papperskorgarna. Alltså kan man ta bort papperskorgarna utan problem.

Men SL missar en viktig aspekt. Papperskogarna i tunnelbanan syftar inte enbart till att minska mängden skräp på golven. De är också en service till laglydiga och ordentliga resenärer som har skräp att slänga men som inte vill slänga det på golvet.

Vänsterpartiet föreslår att man inför bilfria söndagar (eller “hälsosöndagar” som de kallar det) på vissa gator i Stockholm city.

Man kan diskutera att stänga av vissa enstaka gator i city för biltrafik (som t.ex. Drottninggatan redan är). Det kan vara en bra idé på vissa ställen. Fast då bör man göra det helt och hållet, och inte bara på söndagar.

Men Vänsterpartiet nöjer sig inte med det, deras uttalade syfte är att hela innerstaden ska vara bilfri med undantag för buss och färdtjänst (och utryckningsfordon får man anta). Och det är något helt annat (även om det bara ska gälla söndagar, vilket är oklart). Att helt förbjuda biltrafik i innerstan är en kraftig inskränkning av friheten. Det är också ett förslag i planekonomisk anda, vilket man kan förvänta sig av Vänsterpartiet.

I Bromsten finns det en stor lagligt uppförd grafittimålning, “Fascinate”, som stadsbyggnadskontoret och Stockholms Stadsmuseum vill bevara som kulturminne när området ska byggas om.

Kristina Alvendal (m) protesterar dock mot detta och kräver att grafittimålningen ska bort. Hon menar att det inte går att skilja mellan klotter och grafitti och hänvisar till stadens klotterpolicy. Se artikel i DN.

Jag tycker att Alvendal uppvisar en orimligt onyanserad hållning. Hon har i och för sig en poäng i att grafitti och “vanligt” klotter delvis frodas i samma subkultur, och att denna subkultur har osunda inslag.

SL storsatsar på biogasbussar, om fyra år ska dagens 50 biogasbussar vara 500, se artikel i DN.

Det är helt rätt, biogas är idag den bästa och miljövänligaste tekniken för bussar. Bättre än etanol och mycket bättre än diesel.

Men 500 är bara en fjärdedel av SL:s totalt 2000 bussar. SL bör gå vidare och på sikt helt fasa ut dieselbussarna. Jag hoppas att man redan nu slutar att köpa in nya dieselbussar.

P.g.a. stenkastning stoppades all busstrafik i Södertälje idag, se artikel i DN.

Typiskt nog så skyller Swebus skyddsombud på “sociala nedskärningar”, och kräver “stora sociala insatser” för att få bukt med problemet. Jag håller inte med. Det som nu krävs för att på kort sikt få bukt med problemet är stora polisiära insatser. Se till att sätta dit och döma stenkastarna för de brott de gjort sig skyldiga till.

Swebus skyddsombud vill inte heller betona föräldrarnas ansvar, utan lägger skulden på “samhället”. Fel igen. För att mer långsiktigt förebygga denna typ av händelser så måste föräldrar förmås ta ett större ansvar för sina barn. “Samhället” bör koncentrera sig på att skolorna fungerar bra, att det går att få jobb för såväl föräldrar som ungdomar när de gått ut skolan, och att polisen kan upprätthålla rättstryggheten. Det är mycket viktigare än “sociala insatser”.

Enligt en artikel i SvD planerar Stockholms stad att glasa in gångarna kring Plattan vid Sergels Torg. Fastighetsägarna i området protesterar dock.

Ett huvudargument är att en inglasning skulle förstöra den viktiga mötesplats som Plattan utgör. Men jag tycker att det är ett märkligt argument eftersom det bara är området under tak kring Plattan som ska glasas in, inte det öppna torget.

Jag är Stockholmare och har besökt Plattan ett otal gånger. Mitt intryck är att möten, demonstrationer och liknande äger rum på det öppna torget och inte under taket. Alltså skulle en inglasning inte vara något hinder för mötesverksamheten.

Tunnelbanestationen Rinkeby har varit stängd kvällstid i fyra dagar p.g.a. “ordningsproblem”, d.v.s. ungdomsgäng som bl.a. skjuter fyrverkeriraketer inne på stationen. Liknande saker har hänt i grannstationen Tensta, och SL överväger att stänga även den stationen kvällstid. Se artikel i DN.

Enligt DN lyckades polisen inte få bukt med oroligheterna. Hur tusan kan polisen misslyckas med det? Det är en av deras huvudsakliga uppgifter att upprätthålla ordningen.

Det är helt oacceptabelt att ungdomsgäng beväpnat med fyrverkeriraketer kan orsaka att en tunnelbanestation stängs kvällstid i flera dagar. Det ger intrycket att samhället förlorat kontrollen och att ungdomsgängen regerar. Det ger också intrycket att samhället inte bryr sig om de som bor i Rinkeby, att inte skulle vara så viktigt att de får ordning, säkerhet och fungerande kollektivtrafik.

Regeringens förhandlingsman Carl Cederschiöld föreslår att nya miljöbilar ska betala trängselskatt från 2009 istället från 2012 som det var sagt tidigare. Se artikel i SvD.

Det är ett bra förslag. Huvudsyftet med trängselskatten är att minska trängseln och att förbättra den lokala miljön. Miljöbilar orsakar lika mycket trängsel som andra bilar. De flesta miljöbilar är E85-bilar, och de påverkar den lokala miljön lika mycket som vanliga bilar.

Att undanta miljöbilar från trängselskatten var feltänkt från början, och ju förr man slutar med det desto bättre.

Planerna på att tillåta samkönade par att gifta sig väcker protester. Några kristna samfund har startat kampanjen “Bevara äktenskapet” som annonserar i Stockholms tunnelbana. Denna kampanj har i sin tur väckt protester. RFSL och Miljöpartiet Stockholm kräver att SL ska ta bort annonserna från tunnelbanan eftersom de anser den vara “diskriminerande”.

Jag håller helt med RFSL m.fl. i sak, samkönade par bör få gifta sig. Jag har instämmer inte på något sätt i det budskap som kampanjen “Bevara äktenskapet” för fram.

De fyra centerstatsråden skriver på DN Debatt om satsning på hållbara stadsmiljöer.

Tyvärr verkar satsningen inskränka sig till 340 miljoner kronor i statsbudgeten som bl.a.ska gå till att “främja integrerade lösningar för vatten, energi och avlopp“. Det är svårt att se den principiella skillnaden mellan detta och den klassiska sossestrategin att planlöst slänga ut pengar på diverse meningslösa projekt.

Det duger inte! Regeringen bör istället se till att undanröja de statliga hinder för hållbar stadsutveckling som finns.

Nu är omvandlingen av kommunala (s.k. allmännyttiga) hyresrätter till bostadsrätter i Stockholm i full gång. Se här.

Att de som bor i hyresrätter erbjuds möjlighet att köpa loss sina lägenheter som bostadsrätter är i grunden positivt. Bostadsrätt är i många fall en bättre upplåtelseform som ger större inflytande över sitt boende och som ofta blir billigare i längden.

Jag tycker dock att det är fel när de som bor i innerstaden eller andra attraktiva områden får köpa sina lägenheter till långt under marknadspris. Det bör inte vara så att man kan göra en rejäl vinst genom att omgående sälja den lägenhet som man just friköpt.

Under helgen har jag vandrat runt på Järvafältet, den del som ligger mellan Tensta-Rinkeby och Akalla-Husby-Kista, se här. Jag tog en del bilder.

Som synes på bilderna så är det ett varierande område med en del fin natur som det är trevligt att vandra kring i och intressanta verksamheter. Vissa delar är dock bara fula, döda och trista. I synnerhet detta område mellan Kista och Rinkeby som ser ut så här:

Regeringen har nu äntligen lagt en proposition om att trängselskatten i Stockholm ska återinföras permanent från 1 augusti i år.

Systemet kommer i huvudsak fungera som under det tidigare försöket, samma betalstationer och samma avgifter. Men några ändringar blir det.

Juli månad blir avgiftsfri. Det är dumt, trängselskatten borde tas ut året om. Trängsel och lokala miljö- och hälsoproblem finns även i juli.

Taxi och färdtjänst ska inte längre vara undantagna. Det är bra eftersom taxi och färdtjänst bidrar lika mycket till trängseln som vanliga bilar. Ju färre undantag desto bättre. Se tidigare inlägg om detta.

Den här veckan har det varit oroande höga halter av hälsofarliga partiklar i luften i Stockholm. Dubbdäcken är en stor bov i dramat, när man kör med dubbdäck på torra vägar skapas mycket partiklar.

För att råda bot på detta vill politikerna i Stockholm förkorta dubbdäckssäsongen till sista mars istället för sista april som gäller nu. Mycket bra förslag, det har inte varit snö eller is på vägarna i Stockholm på ett bra tag nu, och det finns ingen anledning att köra med dubbdäck en månad till. Förhoppningsvis håller regeringen med och ändrar reglerna snarast. Man borde överväga att förkorta säsongen i hela södra Sverige, inte bara i Stockholms län.

Stockholms läns landsting lovar att minska sina utsläpp av växthusgaser med 50 % till 2012 (jämfört med 1990 antar jag). Det ska huvudsakligen ske genom att SL:s bussar som drivs med fossil diesel byts ut mot etanol eller biogas. Se inslag på SVT.

Det är bra att landstinget och SL bidrar till att minska klimatpåverkan. Jag tycker dock att man även bör tänka på utsläppen av luftföroreningar så som kväveoxider, partiklar och kolväten. Bussar släpper ut en hel del sådant också. I bästa fall så uppnår man båda målen om de nya bussarna inte bara har mindre klimatpåverkan utan också släpper ut mindre luftföroreningar. Men det kan man inte vara säker på om man inte tänker på den aspekten.

Stockholms stad vill ändra sin definition av miljöbil så att den även kan omfatta bensinbilar och dieselbilar, se artikel i Metro.

“Det är viktigt att vi fokuserar på miljöeffekterna och inte på vilket bränsle man använder” Säger miljöborgarrådet Ulla Hamilton (m). Och det har hon helt rätt i, dagens regler där flexifuel-bilar som kan köras på etanol (E85) automatiskt klassas som miljöbilar oavsett bränsletörst är klart otillfredsställande.

Å andra sidan är det oroväckande att läsa att det både finns en ambition att alla bilar i Stockholm ska vara miljöbilar 2010 och att det ännu inte är bestämt hur definitionen ska lyda. Det finns en klar risk att man sätter definitionen så att så många bilar som möjligt kvalar in, snarare än ser till att folk skaffar miljövänligare bilar. Kan det vara så att moderaterna i Stockholm försöker ta udden av de trängselskatter som de ogillar?

Regeringen utser Carl Cererschiöld till statlig förhandlingsman med uppdrag att ordna så att trängselskatten i Stockholm kan återinföras under våren.

Från oppositionen hörs kritik mot att pengarna främst ska gå till vägsatsningar och inte till järnväg och annan kollektivtrafik.

Eftersom intäkterna från trängselskatten inte kommer räcka till varken alla väginvesteringar eller alla järnvägsinvesteringar som ska göras så är det mindre viktigt vilka projekt som får just dessa pengar. Huvudsaken är att de projekt som behövs blir genomförda inom rimlig rid, och att de projekt som är olämpliga inte blir genomförda.

Alliansens partiledare skriver på DN Debatt idag att trängselskatten i Stockholm ska återinföras. Det är i alla fall det intryck man får när man läser rubriken och ingressen, och så verkar många andra tolkat den. Läser man hela artikeln noga är det dock inte så tydligt som man skulle kunna önska.

Man talar inte om trängselavgifter, och inte heller om att syftet skulle vara att minska trängseln och/eller biltrafikens miljöproblemen. Man talar om vägavgifter och att syftet ska vara att finansiera infrastruktur, främst nya bilvägar verkar det som. Det är en oroväckande betydelseglidning.

I samband med valen till riksdag, kommuner och landsting/regioner igår så hölls också lokala folkomröstningar om trängselskatten i Stockholms stad och ytterligare 14 kommuner i länet.

Det är rimligt att de kommuner utanför Stockholms stad som påtagligt påverkas av trängselskatten får vara med och rösta. Det gäller som jag ser det tre kommuner, som också fått rösta.

• Solna har en lång gräns mot avgiftszonen och kan ha drabbats av ökad genomfartstrafik när folk försöker undvika trängselskatt. T.ex. folk från Danderyd som ska söderut och väljer Bergshamraleden istället för att fortsätta Norrtäljevägen.
• Lidingö har en speciell situation då deras enda väg ut från kommunen är genom avgiftszonen. Men de har också en speicallösning i och med att man avgiftsfritt får åka till och från Lidingö genom avgiftszonen.
• Ekerö har en lite speciell situation då de som bor där tvingas åka en omväg för att ta sig söderut ifall de vill undvika trängselskatt.

Övriga kommuner i länet (varav ytterligare 11 röstade) riskerar inte att drabbas av ökad genomfartstrafik. De har goda vägförbindelser åt andra håll än in mot avgiftszonen (Nacka genom Södra Länken, Danderyd genom Bergshamravägen). Deras invånare tvingas bara betala om de faktist ska in till Stockholms innerstad, vilket förvisso förekommer rätt ofta. Men det kan man säga om en del kommuner utanför Stockholms län också, t.ex. Uppsala och Enköping. Borde de också vara med och rösta? Nej, detta kriterium är inte rimligt. Lika lite som de ska vara med och besluta om parkeringsavgifter i Stockholms innerstad ska de vara med och besluta om trängselskatten. Alltså bör folkomröstningarna i dessa kommuner inte räknas.

…så kan man sammanfatta Annika Billströms artikel på DN Debatt idag. Hon slår fast att socialdemokraternas förortspolitik i Stockholm har lett till utanförskap och social segregering p.g.a. selektiva åtgärder främst riktade till invandrare. Hon presenterar därför en annorlunda politik där förorterna ska rustas upp för 2,5 miljarder kronor och fokus flyttas till generella åtgärder.

Analysen och problembilden i artikeln är i stora delar rimlig, och många av de åtgärder som föreslås är bra (men helt otillräckliga, det saknas bl.a. förslag för att förbättra skolan). Ett problem är dock att hon försöker skylla ifrån sig på “politiker i alla läger” när det huvudsakligen är socialdemokraterna och deras stödpartier som i Stockholms stad och i riksdag och regering som drivit den skadliga politik som Billström förtjänstfullt tar avstånd ifrån. Visst har även borgerliga partier ibland hängt med, men huvudansvaret vilar tungt på socialdemokraterna.

Några politiker från Folkpartiet, Kristdemokraterna och Stockholmspartiet har bildat nätverket Borgerligt ja till trängselavgifter. Detta för att visa att borgerliga kan vara för trängselavgifter i Stockholm även om Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna i Stockholm nu kraftigt argumenterar mot.

Det är ett bra initiativ som jag stödjer.

Tidigare inlägg om trängselskatten/trängselavgifter på denna blog:

• Trängselskatten
• Trängselskatten, företagare och taxi
• Miljöpartiet har sabbat idén med trängselavgifter
• Budfirmor gillar trängselskatten

Kommentarer

Kommentar av Per Ankersjö on 2006-03-12 22:06:18 +0100

För din information: Centerpartiet i Stockholm är också positiva till trängselavgifter. Det har vi varit länge.

Enligt en artikel i DN så menar flera budfirmor att de tjänar på trängselskatten eftersom tidsvinsten är värd mer än vad trängselskatten kostar. Deras branchorganisation Sveriges Åkeriföretag väljer dock rollen som hopplösa gnällspikar.

Se även tidigare inlägg.

Miljöpartiet, som drev fram trängselskatten i Stockholm, säger nu att det borde vara en kommunal avgift istället för en statlig skatt (se artikel i DN).

Det är så dags nu!

Att på ett juridiskt hållbart sätt tillåta kommunala trängselavgifter kräver en grundlagsändring (annars hade man redan gjort det istället för dagens trängselskatt), och för att genomföra en sådan måste man fatta två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Om Miljöpartiet dragit denna självklara slutsats tidigare så hade man hunnit fatta det första beslutet om detta före valet i höst, nu är det för sent att göra detta på ett rimligt sätt och det hela blir minst fyra år fördrjöt.

På Stockholms stads bostadsförmedling är man nöjda, nu är det “bara” tio års kö för att få en hyreslägenhet i Stockholms innerstad, mot fjorton års kö för fyra år sen, en förbättring med 30 procent!

I Stockholms förorter kan man få en hyreslägenhet efter bara fyra år i kö.

Detta kan beskrivas som att situationen har gått från att vara riktigt genomusel till att vara “bara” jätteusel. Om den genomsnittsliga kötiden är lägre än ett år så är det dåligt!

Enligt en artikel i Dagens Nyheter så kommer vissa företag få problem p.g.a. trängselskatten, i några fall tvingas de kanske lägga ner.

Ja, så kommer det att bli. Ett företag överlever bara så länge dess affärsidé fungerar, och affärsidéer är beroende av förutsättningarna. När förutsättningarna förändras så kan vissa affärsidéer sluta fungera. Införandet av trängselskatter är en sådan förändring av förutsättningarna som kan sabba vissa affärsidéer.

Det intressanta är inte om några enskilda företag får problem eller inte, det intressanta är hur företagsklimatet som helhet påverkas. Jag tror att många företag kommer att gynnas om trängselskatten fungerar som det är tänkt, eftersom deras bilar då kommer fortare fram, och tid är ju som bekant pengar (i synnerhet för företag). För många företagsbilar kan det vara värt mer än 20:- i trängselskatt att komma fortare fram.

Trängselavgifter är i grunden en mycket bra och liberal idé. När man har en begränsad resurs som är för billig så riskerar det uppstå köer, vilket leder till att alla får betala med sin tid. Då är det bättre att sätta ett pris på resursen (i det här fallet bilvägar) så att utnyttjandet sjunker och köerna minskar. Att staten eller kommunen beslutar att ta ut avgift för att köra på bilvägar som ägs av staten eller kommunen kan inte anses inskränka någons rättigheter. Det kostar pengar att bygga och underhålla bilvägar, och att ägaren av dem tar betalt för nyttjandet borde vara helt i sin ordning. Det är egentligen märkligt att vänstern är pådrivande och de borgerliga mot, det borde snarare vara tvärt om. Läs Johan Norbergs artikel av detta här (sidan 14).

Intressant artikel i Aftonbladet. Helt rätt tänkt. Det kan tyckas vara lite orealistiskt att göra om E18 till en stadsgata, men det går att leda om E18 till Akallavägen och ut på E4:an vid Akalla.

Det är hög tid att erkänna att Stockholms förorter är misslyckade och göra något åt det. Bygg mer stadslika miljöer och bygg ihop förorterna till större sammanhängande enheter. Jag skrev en artikel om detta, med fokus på Rinkeby, i Radikalt Forum (läs artikeln här).

Det var varit en del uppståndelse kring besketed att den högt uppsatte socialdemokraten Nalin Pekgul väljer att flytta från Tensta p.g.a. att hon känner sig otrygg där.

Rinkeby är en grannförort till Tensta, den är troligtvis ganska lik. I Rinkeby har jag bott i tre år. Jag kände mig aldrig otrygg där, och upplevde inte heller någon förslummning. Jag hyrde en lägenhet av Familjebostäder och huset var mycket fint både utvändigt och invändigt. Lägenheten var fräsch, modern och hade god standard. Enda problemet var att det inte fanns någon tvättstuga i närheten av huset, man var hänvisad till en jättestor central tvättstuga för halva Rinkeby en halv kilometer bort. Som tur var fanns det plats att installera en egen tvättmaskin i badrummet, vilket jag omgånede gjorde när jag flyttade in. Jag var i stort sett helt nöjd med hus, lägenhet och hyresvärd.