För snart 10 år sedan befarade jag att skrivkonsten var hotad av den digitala utvecklingen, och påpekade att skolan har en mycket viktig roll att se till våra unga ändå lär sig skriva.

Nu verkar det som om mina farhågor har besannats. Många av de som föddes efter millinieskiftet, och nu börjar gå ut gymnasiet, har enligt både arbetsgivare och högskolelärare påtagliga svårigheter att uttrycka sig skriftligt.

Den digitala utvecklingen har fortgått ungefär som väntat, och skolan har inte tagit sitt ansvar. Det blir underkänt för svenska skolan!

Rekryterings- och bemanningsföretaget Academic Work har startat Academy som erbjuder 12-veckors intensivutbildningar och utlovar att man kan bli IT-konsult i Java eller C# efter en sådan 12-veckors kurs, utan någon tidigare kunskap eller erfarenhet av programmering. Se även artikel i DN.

Detta är rent utsagt löjligt. Enligt såväl Wikipedia som min traditionella ordbok så betyder konsult en specialist. Och det säger sig själv att man inte blir specialist på 12 veckor, det tar snarare tio år.

Professor Staffan I Lindberg skriver i SvD att möjligheten att göra om prov på högskolan flera gånger bör avskaffas.

Den som utan giltigt skäl misslyckas på (eller uteblir från) en tenta bör få gå om hela kursen vid nästa ordinarie kurstillfälle, och inte erbjudas flera tillfällen till omtentor.

Mycket bra idé. Det skulle bidra till att lösa problemet att många svenska högskolestudenter tar orimligt lång tid på sig att ta examen. Kombinera det med att avskaffa studiebidraget och bara ge studielån så kan vi äntligen få bukt med lata överliggare på högskolorna.

Finansminister Anders Borg föreslår att studiebidraget sänks med 300 kr/månad, och att studielånet samtidigt höjs med 1000 kr/månad. Se artikel i DN.

Det är ett bra förslag. Som jag tidigare skrivit så tycker jag att studiebidraget bör fasas ut helt och studiemedlen för högskolestudier enbart bestå av lån som ska betalas tillbaka. Då kan man avskaffa fribeloppet helt och tillåta obegränsat jobb och inkomster vid sidan av studierna.

Dock bör högskolestudenter utan tidigare inkomst som får barn få högre föräldrapenning än idag.

Christine Johnson föreslår i Ny Teknik att det bör bli obligatoriskt att lära sig programmering i grundskolan.

Johnson hävdar att den svenska arbetsmarknaden törstar efter programmerare, samtidigt som antalet sjunker hela tiden. Faktum är att arbetsmarknaden törstar efter kvalificerade högskoleutbildare programmerare, inte programmerare i största allmänhet. Jag tror inte att arbetsmarknaden skulle vara betjänt av ett större utbud av mediokra programmerare som bara lärt sig det i grundskolan.

Johnson skriver att barn och ungdomar i hög utsträckning digitala konsumenter, men inte producenter, och menar att det är synd. Det kan jag i viss mån hålla med om, men på ett lite annat sätt. Jag menar att detta i första hand handlar om digitalt innehåll (d.v.s. texter, bilder, filmer, musik) och inte datorprogram. Man behöver inte kunna programmera för att skapa digitalt innehåll. Ungdomar skapar inte så mycket kvalificerat digitalt innehåll, det blir mest meningslösa Tweets, Facebook-statusar och taffliga amatörfilmer inspelade med undermåliga mobiltelefonkameror. Och det är synd.

När någon från ett land utanför EU/EES doktorerar vid ett svenskt universitet så har de ofta svårt att få stanna i Sverige efter avslutat doktorerande, vilket leder till att många lämnar Sverige med färsk doktorsexamen trots att de skulle vilja stanna. Detta har Karin Granbom Ellison (fp) uppmärksammat i en riksdagsmotion, där hon yrkar på att fyra års doktorerande i Sverige ska ge permanent uppehållstillstånd, precis som fyra års förvärvsarbete idag ger permanent uppehållstillstånd. Se artikel i Ingenjören.

För snart två år sedan sedan förutspådde jag att socialdemokraterna kommer föreslå obligatorisk förskola för alla barn i nästa val.

Nu ser det ut som att Folkpartiet kan komma att ge dem en match på det området.

Sollentunas försök att låta börja läs- och skrivundervisningen med surfplatta istället för papper och penna har fått utbildningsminister Jan Björklund (FP) att reagera, vilket i sin tur lett till debattinlägg från MUF och folkpartistiska kommunalråd.

Jag håller med Björklund om att det är avgörande att eleverna rätt så tidigt i grundskolan får lära sig att läsa en vanlig tryckt pappersbok, för annars kanske det blir så här till slut. Jag ser dock inget problem att ersätta en stor del av läromedlen med elektroniska texter.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att utveckla Idrottsämnet. I samband med detta har utbildningsminister Jan Björklund (fp) sagt att han kan tänka sig att utöka tiden för idrott i skolan framöver, inte minst för att eleverna behöver röra på sig mer.

Eleverna i skolan ska lära sig mycket, och det finns en begränsad tid. Därför är det viktigt att tiden används effektivt.

Ett sätt att använda tiden effektivt är att låta en betydande del av idrottsämnet bestå av dans, samtidigt som man minskar tiden som ägnas åt musikämnet. Genom dans så får man musik och motion samtidigt.

Svenskt Näringsliv vill sänka studiebidraget och istället ge en större del som lån för högskoleutbildningar som sällan leder till jobb, konst och humaniora pekas särskilt ut. Se artikel i SvD och DN.

Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (fp) är kritisk. Hon menar bl.a. “Vi måste ha ett transparent studiemedelsystem som studenterna kan lita på och där regelverk är långsiktiga.”.

Det har Sabuni helt rätt i. Det är knappast önskvärt att på mer eller mindre godtyckliga grunder ha olika regler för studiemedel för olika högskoleutbildningar.

Dagens utveckling verkar gå mot att smartphones (iPhone och liknande) och surfplattor (iPad och liknande) blir mer och mer populära, och i många fall ersätter netbooks, laptops och persondatorer i allmänhet. Detta kommer leda till att fler och fler inte har tillgång till en dator med riktigt tangentbord, och därmed inte har något bekvämt sätt att skriva in längre texter. (Det kan hända att någon utvecklar en teknik som gör det lika bekvämt att mata in längre texter på en surfplatta som på en dator med riktigt tangentbord, men det har vi inte sett ännu.)

Diskrimineringsombudsmannen har nu till sist fattat sitt beslut i fallet Alia Khalifa som jag skrivit om tidigare, se artikel på DN Debatt. DO har beslutat att det skolan måste tillåta Khalifa att bära niqab.

Typiskt nog så tog DO:s beslut så lång tid att Khalifa hann gå klart utbildningen, och därför avstår DO från att väcka rättslig talan. Detta senfärdiga agerande från DO:s sida skapar ett osäkert rättsläge där det blir svårt att få klara besked vad som gäller, och där DO själv kan sätta praxis utan möjlighet att överklaga.

Jesús Alcalá skriver en mycket intressant och avslöjande artikel om hur DO behandlar muslimer på SvD Kultur.

Muslimska män från Uzbekistan tillåts genomdriva en islamistisk könsuppdelning i klassrummet i SFI-undervisningen utan att skolledningen gör något åt saken. En kvinna från Guatemala gillar inte detta och DO-anmäler skolan för könsdiskriminering, men DO tycks inte ta detta på allvar.

Jag tycker inte att man bör förbjuda burka/niqab på allmän plats, och inte heller för studenter på universitet/högskola. Jag gillar inte att, som bl.a. Alcalá gör, ifrågasätta den fria viljan hos de vuxna kvinnor som bär burka/niqab. Och jag gillar inte när man motiverar förbud mot burka/niqab på vuxna med att det är för deras egen skull.

Yvonne Ruwaida (MP) skriver på SvD Brännpunkt om muslimska kvinnor som bär niqab.

Artikeln börjar bra, men innehåller en del konstigheter:

Deras smidighet bygger på förståelsen att en lärare med niqab kanske inte bör söka sig till en förskola där det arbetar män.

Men hur ska man då göra om en manlig förskollärare söker jobb på en förskola där det redan jobbar kvinnliga förskollärare med niqab? Ska man då neka mannen anställning p.g.a. att vissa kvinnor är obekväma med att jobba tillsammans med män? Vore det inte könsdiskriminering? Och skulle det inte riskera ytterligare förvärra det redan stora underskottet på manliga förkollärare?

Regeringen föreslår i en proposition att utländska studenter som studerar på svenska högskolor framöver ska få betala studieavgifter som täcker kostnaden för utbildningen. Studenter från Sverige och EU/EES+Schweiz ska även framöver få studera avgiftsfritt.

Det är ett rimligt och bra förslag. Som regeringen påpekar så är Sverige ett av mycket få länder i världen som erbjuder avgiftsfri högskoleutbildning för samtliga utländska studenter. Och svenskar får betala studieavgifter i de flesta andra länder. Även om utländska studenter på svenska högskolor inte utgör någon jättestor kostnad idag är det möjligt att den ökar framöver.

Högskoleminister Tobias Krantz vill ge Högskoleverket i uppdrag att granska högskolornas kursutbud för att komma tillrätta med det växande utbudet av hobbykurser av tveksamt värde. Se artikel i Metro och Aftonbladet.

Mycket bra initiativ. Det är hög tid att strama upp högskolornas kursutbud. Alla kurser på högskolan bör antingen ha en tydlig yrkesinriktning eller ha en tydlig koppling till den vetenskapliga forskning som bedrivs på högskolor och universitet. Alla kurser som inte har någondera ska bort från högskolan.

Olle Häggström och Sören Holst uppmärksammar på Newsmill att styrelsen för Södertörns Högskola har föreslagit Moira von Wright som ny rektor.

von Wrights har skrivit en rapport Genus och text år skokverket där hon funderar kring varför flickor inte är lika intresserade av fysik i grundskolan och gymnasiet och vad man kan göra åt det. von Wright nöjer sig dock inte med att fundera kring hur man rent pedagogiskt ska göra fysikämnet och dess läroböcker mer tilltalande för flickor (vilket kan vara vettigt), nej hon är betydligt mer radikal än så. Hon vill i grunden ändra på själva innehållet i fysiken på ett helt bisarrt och (natur)vetenskapsfientligt sätt, vilket tydligt framgår om man läser sid 62-65 i rapporten.

Den muslimska kvinnan Alia Khalifa bär Niqab och går en utbildning till barnskötare. Skolans rektor har förbjudit Niqab på skolan, vilket Khalifa protesterar emot.

För det första så tycker jag definitivt inte att man bör införa något generellt förbud mot Niqab, eller någon annan slags klädsel heller för den delen. Khalifa får gärna på omkring i Niqab på stan.

Jag tycker också att det generellt sett bör vara tillåtet för vuxna studenter att bära Niqab på universitet, högskolor, komvux och liknande.

Gymnasieutredningen föreslår att de estetiska ämnena (bild, musik, etc.) inte längre ska vara obligatoriska i gymnasieskolan. Däremot ska gymnasieskolorna fortfarande tvungna att erbjuda dem. Se artikel i SvD.

Förslaget möter kritik. Från Kungliga Musikhögskolan får man höra att

rätten att uttrycka sig genom bilder, sång eller musik är fundamental för att utvecklas som människa.

Det är naturligtvis bara trams, och är ett tydligt uttryck för ett särintresse. De som sysslar med musik tycker att just musik är fundamentalt. Tänk om jag skulle hävda att

Utbildningsminister Lars Leijonborg för fram tankar på att införa en examenspremie för att uppmuntra högskolestudenter att snabbare avsluta sin utbildning. Se artikel i DN och på SVT.

Två alternativ finns, antingen avskrivning av en del av studieskulden eller ett kontant bidrag. Avskrivning av studieskulden vore riktigt dumt, eftersom det skulle missgynna de studenter som inte tagit några studielån. Och det bör man definitivt inte missgynna. Ett kontant bidrag vore mindre dåligt, men jag är skeptisk till hela idén med examenspremie.

Wanja Lundby-Wedin, LO:s ordförande och Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund ordförande, skriver på DN Debatt idag. De menar att dagens mål att hälften av alla ska påbörja högskoleutbildning före 25 års ålder bör slopas och att man istället bör fokusera på att alla ska klara gymnasieskolan.

Om man betraktar arbetslöshetssiffrorna bland akademiker så ser man att det inte finns något reellt behov på arbetsmarknaden bakom målet att hälften ska gå på högskola. Det finns behov av vissa specifika utbildningar, främst inom vården, men inte av högskoleutbildade generellt (man blir inte bättre lämpad att arbeta inom vården för att man genomgått en icke-vårdinriktad högskoleutbildning). Man kan hävda att det kommer att uppstå ett sådant behov i framtiden, men det är bara spekulationer.