Energipolitik

Energipolitiken i Sverige har under de senaste 30 åren präglats av oerhörda konflikter och motsättningar, huvudsakligen kopplat till kärnkraften. Det har i många avseenden varit olyckligt för Sverige. Orimligt mycket uppmärksamhet har ägnat åt detta och annat blivit lidande. Det har skapats konstlade motsättningar mellan olika alternativ som båda behövs. Fokus har ofta legat på att lösa icke-problem medan verkliga problem blivit förbisedda.

Det är nu hög tid att omvärdera invanda föreställningar och fundera på vilka viktiga problem vi egentligen står inför och hur vi ska lösa dem.

De stora problemen som Sverige, resten av Europa och resten av världen står inför är:

1. Kimatförändringen p.g.a. koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen.
2. Miljö- och hälsofarliga luftföroreningar från förbränning (partiklar, kväveoxider, svaveldioxid, cancerframkallande kolväten, etc).
3. Beroende av olja och naturgas från instabila eller otrevliga länder (som t.ex. Iran och Ryssland).

Alla fossila bränslen, kol, olja och naturgas, bidrar till åtminstonde två av dessa tre problem. Alla bidrar till 1:an, främst kol bidrar till 2:an och olja/naturgas bidrar till 3:an. Alltså är det viktigt att snabbt och kraftigt minska användningen av alla fossila bränslen. Och inte bara i Sverige utan i hela Europa (och helst i hela världen). Att i stor skala ersätta ett fossilt bränsle med ett annat är kortsiktigt och ohållbart. Då naturgas i dagsläget är minst problematiskt så är det rimligt att prioritera minskning av kol och olja, men att göra det genom att kraftigt öka användningen av naturgas duger inte. Då naturgas är svårt att lagra riskerar en ökad användning utsätta oss för svåra bristsituationer i framtiden.

Målet för Sveriges energipolitik bör alltså vara att minska användningen av fossila bränslen i Europa. Då Sverige delar både utsläpp och elnät med övriga Europa så duger det inte att betrakta vårt land som en isolerad ö. Nästan allt måste ses i ett europeiskt perspektiv. Detta kan illustreras av vad som hände när Sverige stängde Barsebäck. Då ökande importen av el från Danmark och det ledde till ökad kolkraftsproduktion där, vars utsläpp drabbade även Sverige.

Sverige har, dessbättre, nästan ingen kolkraft. Men våra grannländer Danmark, Tyskland och Polen har mycket kolkraft och vårt elnät är sammankopplat med dessa länder. Kolkraft är också det energislag som brukar användas på marginalen i Europa. Det innebär att ökad elproduktion eller minskad elkonsumtion i Sverige leder till minska kolkraftsproduktion, och minskad elproduktion eller ökad elkonsumtion i Sverige leder till ökad kolkraftsproduktion (allt annat lika). Det betyder att så länge som de finns mycket kolkraft i våra grannländer så borde vi sträva efter att öka vår elproduktion så mycket som möjligt (utan att använda fossila bränslen), och minska vår elkonsumtion (utan att det leder till att fossila bränslen används istället för uppvärmning eller transporter).

Det är hög tid att bilägga konflikten mellan kärnkraft och vindkraft. Vi behöver både ock för att bli av med kolkraften! Vindkraftsanhängare hävdar ofta att de inte kan konkurrera med kärnkraften, men det behöver de inte göra, det finns gott om kolkraft att konkurrera med.

Den politiska styrningen av energiproduktionen bör uteslutande bygga på principen om internalisering av externa kostnader, och det bör helst tillämpas likformigt inom hela EU. Att bara tillämpa det i Sverige samtidigt som vi är hopkopplade med andra länder är problematiskt.

Kommentarer

Kommentar av Bo-Erik den 2006-10-03 23:08:11

Detta inlägg var både logiskt, övertygande och sanningsenligt om energipolitiken. Mycket välskrivet, herr energiminister.

Kommentar av Bulten i Bo den 2006-10-04 01:23:23

Ska det utdelas statliga lånegarantier till byggena av de nya kärnkraftverken? Eller ska vi räkna med att markaden får ta hela lånesmällen själv?

Kommentar av Mikael Ståldal den 2006-10-04 11:26:39

Jag tycker inte att det ska utdelas statliga lånegarantier till byggande av kärnkraftverk, och inte till några andra typer av kraftverk heller för den delen.

Kommentar av Erik Sandblom den 2006-10-07 22:03:12

I och med pratet om internalisering av externa kostnader, vore det intressant att höra bloggregeringens syn på kärnkraftsverkens försäkringsansvar. Hur mycket är det rimligt att kärnkraftsverkets försäkring ska täcka vid en eventuell olycka? Jämför stämningarna av tobaksbolagen i USA, och nu Kaliforniens stämning av biltillverkarna. Är det rätt av cancersjuka att stämma tobaksbolagen? Cigaretterna orsakar ju cancer när de används som avsett.

Det finns andra risker med kärnkraft. Bränsle och maskineri kan till exempel användas av terrorister. Hur stort ansvar ska man lägga på kärnkraftsbolagen, om det exempelvis visar sig att man brustit i bevakningen av anläggningar och bränsletransport?

Kommentar av Mikael Ståldal den 2006-10-07 23:24:31

Kärnkraftverk bör ha samma försäkringsansvar som andra typer av kraftverk, och som andra typer av industrier. Kärnkraftverk är inte de enda anläggningnar som kan orsaka stora olyckor.

Och samma sak gäller terroristhotet. Hur mycket ansvar la man på flygbolagen efter 11 september 2001? Hur mycket ansvar borde man lagt på dem?

Risken för att terrorister ska utnyttja kärnkraften för att ställa till djävulskap är betydligt överdriven, det finns flera sätt som är betydligt enklare.

Kommentar av Erik Sandblom den 2006-10-08 01:11:55

Jag tror inte att kärnkraft lönar sig om det sker på samma försäkringsvillkor som andra kraftverk och industrier. Om ett vanligt kraftverk exploderar är det tråkigt, men det får inte alls samma katastrofala följder som en kärnkraftsolycka.

Kan du räkna upp några kraftverksolyckor som kan mäta sig med Tjernobyl och Three Mile Island, och som inte orsakades av kärnkraft?

Flygbolagen har behövt bekosta all extra säkerhetsutrustning som installerats på flygplatserna sen 9-11. Ryanair stämde nyligen brittiska regeringen för kostnader i samband med det avstyrda terrorhotet, men jag tror inte de får ett öre. USAs flygbolag fick pengar för att avstyra konkurs, men det har inte hänt i Europa.

Kärnkraften har ett högt symbolvärde för terrorister. Det finns en anledning till att man flög planen in i WTC och inte grannhusen.

Kommentar av Waldemar Ingdahl den 2006-10-08 02:28:44

Intressant, om något vagt om hur dessa fossila bränslen skall tas bort.

När det gäller klimatförändringarna vill jag höja ett kratylusfinger

Vad varje europé bör veta om global uppvärmning

Jag undrar hur denna externalisering skall gå till?

På en marknad som i dagens Sverige är förstörd av punktskatter går det inte att introducera nya lösningar. Företagen vågar inte satsa och investerare uppfattar inte nya möjligheter. De nya marknadsmässiga lösningarna kommer inte om man inte gör en ordentlig skattesänkning av punktskatterna, vilket dock är en väldig intäktskälla för staten, därför blir det fortsatt marginella projekt.

Har vi kanske blivit oljeskatteberoende?

Kommentar av Mikael Ståldal den 2006-10-08 11:21:20

Erik,

Ett haveri i ett stort vattenkraftverk kan orsaka stora översvämningar och enorma skador. Det har åtminstonde en gång skett en sådan olycka i Kina eller Indien vars konsekvenser vida översteg Three Mile Island och som troligtvis kunde mäta sig med Tjernobyl.

Eller vad säger du om en stor rysk oljetanker skulle haverera och släppa ut all sin olja i Östersjön utanför Gotland? Det är inte ett otänkbart scenario.

Kommentar av Mikael Ståldal den 2006-10-08 11:34:00

Waldemar,

En bra grund till internalisering av externa kostnader i energisektorn finns i EU-projektet ExternE.

Det blir helt klart svårt att införa det i praktiken. Mycket riktigt har den svenska statsbudgeten gjort sig beroende av dagens delvis missriktade energiskatter, inte bara oljeskatten utan också elskatten (som ju huvudsakligen tas ut på vattenkraft och kärnkraft). Man får väl försöka genomföra en slags skatteväxling där de gamla energiskatterna fasas ut samtidigt som nya styrmedel baserade på internalisering av externa kostnader införs.

Kommentar av Erik Sandblom den 2006-10-08 19:45:10

Vad var det för damm som brast? Det hade jag inte hört.

En damm som brister gör inte att området blir obeboeligt under decennier/sekler, som var fallet i Tjernobyl. Jag har svårt att se hur man kan jämföra de två.

Hur skulle människor påverkas av att en oljetanker spiller ut olja i Östersjön? Visserligen är det väldigt tråkigt med naturen — naturen runt Tjernobyl är tvärtom frodig nu, även om den är strålande. Men jag ser inte hur folk skulle bli sjuka och tvingas från sina hem om en oljetanker brast utanför Gotland.

Så jag måste understryka att en kärnkraftsolycka spelar i en helt annan division än spilld olja eller en flodvåg från en trasig damm. Det är därför man inte kan försökra kärnkraftverk kommersiellt på samma sätt som andra sorters kraftverk. Kolla upp det, se om du kan hitta nån som sysslar med kärnkraftsförsäkring och vad försäkringen täcker.

Kommentar av Jörgen Modin den 2006-10-08 19:50:31

Man behöver ju inte hålla sig till enbart kraftverk som jämförelse. Det finns ju också giftiga fabriker (Bopal, Seveso) där saker kan inträffa (och har inträffat).

Kolkraft kan släppa ut mycket radioaktivitet, f ö.

Kommentar av Mikael Ståldal den 2006-10-08 20:03:06

Jag vet inte vilken damm som brast, det var länge sedan, på 1970-talet tror jag.

Dammbrottet ledde till att tusentals människor dog direkt av flodvågen, samt att en stor mängd bostäder och infrastruktur blev förstörd.

Tjernobyl ledde till att cirka 100 människor dog på kort sikt och att några tusen drabbades av cancer (varav många blev botade och lever ännu), och att ett område blev obeboeligt under lång tid. Se rapport om Tjernobyls konsekvenser.

Är det värre att ett område blir obeboligt än att många männsikor dör på en gång? Fler människor dog av dammbrottet än av Tjernobyl.

Dagens lagstiftning kräver försäkring av kärnkraftverk, men inte av några andra typer av kraftverk. Är det rimligt?

Kommentar av Erik Sandblom den 2006-10-08 20:31:43

Enligt Wikipedia ligger de flesta dödsfall i framtiden, 9000 kan dö av cancer enligt WHOs och IAEAs undersökning från 2005.
http://en.wikipedia.org/wiki/Chernobyl_disaster

Jag vet inte när folk kan börja bo i den gamla staden igen.

Vad täcker kärnkraftverkens försäkringar?

Kommentar av Lennart Regebro den 2006-10-09 11:55:14

Mikael, du tänker nog på Banqiao. Det var mycket riktigt i Kina, 1975.
När Shimantan och Banqio-dammarna brast orsakade detta en kedjereaktion som gjorde att sammanlagt 62 dammar brast, och 26.000 personer dog av flodvågen, och 145.000 av epedimier och svält i efterhand. Detta kan då jämföras med några hundra som dig i själva katastrofen i Tjernobyl, och då kanske upp till 9000 som kommer dö av cancer dom inte hade fått annars.

http://en.wikipedia.org/wiki/Banqiao_Dam

Det har skett ett flertal dammkatastrofer där runt 2000 har dött. Orsaken är såklart ofta bristande säkerhet, precis som i Tjernobyl.

http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Dam_disasters

Din poäng är alltså helt korrekt, den här typen av katastrofer är inte unika för kärnkraftverk, och inte ens för kraftverk. Katastrofen i Bhopal är ju något man naturligt kommer att tänka på i dessa sammanhang, där c:a 15.000 dog.