Regeringen har tillsatt en klimatberedning. Tyvärr har direktiven delvis fel utgångspunkt. Direktiven säger bl.a. att klimatberedningen ska lämna förslag till nationellt mål för utsläpp av växthusgaser till 2020, och nämner bördefördelning inom EU. EU har antagit ett gemensamt mål för utsläpp av växthusgaser till 2020, vilket också står i direktiven. Någon bördefördelning mellan EU:s medlemsländer bör inte ske, utan målet ska vara för EU som helhet. Sverige bör inte ha något eget nationellt mål till 2020 (eller längre fram) utan verka för att EU:s gemensamma mål ska uppfyllas.

Jag har ingenting alls övers för vuxna människor som söker kontakt med barn på nätet, ännu mindre om de har tvivelaktiga sexuella syften. Personerna i fråga borde få all internettillgång kapad på livstid, och bli totalt svartlistade som slödder. (Egentligen så borde de tillfogas fysisk skada också, med det är inte en politiskt korrekt åsikt.) Vad jag däremot inte tror är att det faktiskt går, eller är särskilt klokt att lagstifta bort fenomenet.

Nu ska regeringen föreslå att a-kassan ska bli obligatorisk, och Sven Otto Littorin arbetar för att den ska bli det från 1 juli nästa år, detta efter massivt avhopp från akassorna. Problemet är förstås att obligatoriska inbetalningar som går till staten brukar, och ska, kallas för skatt. När nu a-kassan förslås bli obligatorisk så skapar man med andra ord en särskatt för att finansiera den tiondel av a-kassan som idag inte finansieras via skattsedeln.

Det finns flera skäl till att semesterlagen bör reformeras. Systemet med semesterlön och semesterersättning är onödigt krångligt att administrera för arbetsgivaren och svårt att begripa för arbetstagaren. Det bör förenklas radikalt genom att den anställde helt enkelt får samma lön som vanligt under semestern. Då behöver löneavdelningen inte befatta sig med semestrar och det blir mycket enklare att hantera. De innebär att den totala årslönen blir något lägre, vilket bör kompenseras genom att den ordinarie månadslönen höjs i motsvarande mån.

SVT har ju kört en kampanj om fri television, och är stolta över sin roll i public service. Problemet är att public service behövs mer i andra delar av världen, och SVT är därför felallokerat. Det vore billigare i Sverige att köpa in programtid på kommersiella kanaler för public service-innehåll, och producera detta av små oberoende bolag. Kvar står vi då med SVT:s stora produktionsapparat, som bör användas för att ge public service till människor i de ofriaste länderna.

Jag har tidigare skrivit om att diktaturer inte bör ha samma rättigheter som demokratier, och att tillgång till information är ett av de fyra utrikespolitiska målen. Nu är det dags att titta på medel för att uppnå detta. Masskommunikation i form av radio och TV är viktiga instrument i diktaturers förtrycksapparat. Genom att styra vad människor kan se och höra, kan man påverka deras beteende. Vi måste se till att människor i diktaturer har en bättre tillgång till information, som de kan använda sitt förnuft till att värdera.