Välkommen storebror, till 2008…

Regeringen har lagt ett utredningsdirektiv som kort och gott innebär att polisen kommer ha lättare att begära ut IP-nummer.

Om förslaget går igenom kommer det inte längre behövas en misstanke av en specifik person som gjort sig skyldig till ett brott som kan ge minst 2 års fängelse, utan polisen kommer ha rätt att begära ut ip-adresser från internetoperatörer så fort det finns en misstänkt till ett brott som bara leder till böter.

Hela förslaget luktar som ytterligare ett försök till att få fast några fler fildelare. Priset blir ett stort intrång i den personliga integriteten, och en stor smula teknikfientlighet. Polisen skall inte ha rätt att begära ut kundregister från företag hur som helst. Oavsett om det handlar om utdrag från mitt ICA-kort för att spana hur mycket köttfärs jag köpt senaste månaden, eller om det handlar om vilka internetsidor jag varit inne på. Den typen av information skall inte något företag kunna krävas på, och de borde ha all rätt i världen att radera den så fort de fått in den.

I kombination med ett stundande datalagringsdirektiv som kommer implementeras i svensk lagstiftning inom en någorlunda snar framtid, får dock inte internetoperatörerna radera information om vilka surfvanor jag har, utan måste registrera varenda sida och varenda samtal jag för (i kombination med fra-förslaget) online. Om man har en bestämmelse om den typen av övervakning, behöver man vara mycket restriktiv över när man skall få lov till att använda denna typen av uppgifter.

Konsekvensen blir nämligen att samtliga register över datatrafik blir tillgängliga för polisen per definition. En misstanke om fildelning hade räckt som förevändning både för att ta reda på smaskiga uppgifter om surfande kändisar, otrogna makar eller politiska skandaler. Rättssäkerheten snuddar till noll och det finns inte längre någon integritet kvar på nätet.

Med tanke på den senaste tidens klåfingrighet bland lagstiftarna finns det dessutom en överhängande risk att tekniker där ip-adresser är svårare att spåra förbjuds. Öppna trådlösa nät kan komma att försvinna, liksom nätlösningar där flera användare sitter på ett och samma ip utåt. Teknikfientlighet i ett nötskal som bara kommer begränsa utvecklingen på området.

Personuppgifter och kunduppgifter i allmänhet borde behandlas med största försiktighet. Som kund vill jag att uppgifter om mig inte skall sparas särskilt länge alls, än mindre kunna lämnas ut utan min tillåtelse. Min internetoperatör borde ha lika lite skyldighet att spara uppgifter om hur jag surfar, som caféägaren borde ha skyldighet att spela in mina samtal över det där kaffet. Det vill säga, ingen skyldighet alls.

Samtidigt kommer de som faktiskt begår grov brottslighet, som de virtuella bankrånarna, barnporrspridarna och de internationella terroristerna, alltid att komma undan. Krypteringstekniken kommer alltid vara mer sofistikerad och längre fram än polisens spaningsmetoder. Den som vill gömma sig kommer alltid att kunna göra det, och de är de stora bovarna man borde försöka komma åt. Inte vanliga medborgare som bara har två smutsiga mjölkorn i påsen.

Korspostat från FFF.