Kenya offer för dåliga institutioner
Jörgen Modin
I Kenya fördrivs just nu folk efter etniska linjer, efter ett val som inte utfördes på rätt sätt. När människor inte kan lita på demokratiska instititutioner (såsom valförrättning) tar andra lojaliteter vid; speciellt i länder som redan har potentiella etniska eller religiösa förkastningslinjer. Man har inte svarat upp mot förväntningarna för en rättvis valprocedur och därmed svikit folkets förtroende. Folket har därmed inte fullt ut kunnat ge lojalitet åt demokratin.
Detta understryker hur viktigt det är med demokratiska fundamenta. Det är som när man målar om ett hus: Om grundarbetet är dåligt, flagnar färgen. Det räcker inte med att låtsas ha fria och rättvisa val, man måste verkligen ha det, och Kenyas valprocess och resultat var felaktigt och korrupt. Kenya är just nu ett exempel på vad som kan hända om man inte utför för demokratin grundläggande saker på ett korrekt sätt.
Vår utrikespolitik måste inriktas på fundamenta, och valproceduren är ett av de viktigaste.
Lojalitet mot klaner, etniska grupper och religioner är i grunden ett nollsummespel; det frigör inte mer resurser. EU:s vägran att frihandla med länder som Kenya underblåser dessa lojaliteter.
Kenya used to be considered one of the most promising countries in Africa. Now it is in the throes of ethnically segregating itself. Ever since a deeply flawed election in December kicked off a wave of ethnic and political violence, hundreds of thousands of people have been violently driven from their homes and many are now resettling in ethnically homogenous zones.
Läs mer: Signs in Kenya of a land redrawn by ethnicity – International Herald Tribune