När presidentvalet var i Ryssland så höjde jag ett varningens finger för att man inte vet vad som händer efter installationen av den nye presidenten. Detta beroende på att det räcker inte med den goda viljan, när maktspelarna själva inte ens förstår maktspelet. Vem har egentligen makten? Vem känner vem? Vem har lovat vad till vem? Hur mycket makt finns egentligen i den och den personens nätverk/position? Carl Bildt påpekar i sin blogg att Kina borde samarbeta med Dalai Lama istället för att gå på konflikt eftersom det finns värre rörelser som kan lura i vassen.

Konsumentverket ska granska bloggen Blondinbella eftersom den påstås innehålla dold reklam i strid med marknadsföringslagen, se artikel i Aftonbladet och Dagens Media. Det måste vara 5 § i marknadsföringslagen som är pudelns kärna: Reklamidentifiering 5 § All marknadsföring skall utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Det skall också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Denna paragraf är i grund och botten en omyndigförklaring av medborgaren och konsumenten, den bygger på antagandet att folk inte kan tänka kritiskt och själva bedöma vad som är reklam och inte.

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el. Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar. Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden. *) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet.

Regeringen presenterar sitt förslag om fildelning på SvD Brännpunkt. Det är både bra och dåliga besked. För det första känns det riktigt skönt, att regeringen bestämt sig för att slopa renforsutredningens förslag om att stänga av internetuppkopplingen för de som misstänks/döms för fildelning. Det är ett litet steg på vägen, att från politiskt håll inse att tillgången till internet är en fundamental del i dagens infrastruktur. Tyvärr så är skrotandet av internettillgångsstrypandet det enda bra i regeringens förslag.

Efter att ha sett debatten efter Uppdrag Granskning är det mycket tydligt att Liberala Ungdomsförbundets ordförande Frida Johansson Metso har helt rätt i att huvudproblemet är att de papperslösa invandrarana är desperata eftersom de riskerar utvisning. Det gör att de som utnyttjas inte vågar stå upp och protestera. Jag tror att en stor del av detta löses genom att införa fri arbetskraftsinvandring. Se tidigare inlägg om det. Metso har i och för sig rätt i att det liggande förslaget till arbetskraftsinvandring inte skulle lösa alla problem helt.

Efter att ha sett debatten efter Uppdrag Granskning så drar jag slutsatsen att Sverige lider av en osund kollektivavtalsfixering. Om kollektivavtal saknas så förefaller både fack och rättsväsende stå handfallna. Även om man tycker att kollektivavtal är bra och att det är önskvärt att så många arbetsplatser som möjligt omfattas så måste man inse att en 100 %-ig täckning är en utopi. Det kommer alltid finnas folk som jobbar utan kollektivavtal.

Det är ju trots allt arbetslösheten det handlar om. Det var frågan om sysselättning som drev fram den nya regeringen. Borgerligheten insåg att enda sättet att sänka skatten i Sverige var genom att sätta folk i arbete, vilket ger ekonomisk frihet till alla. Bidrag är till stor glädje för den som förlorat arbete, försörjning eller drabbats av sjukdom, men ingen blir glad av att leva på 8000-9000 kr/mån under en längre tid, speciellt om man bor i storstäderna, och har barn att försörja.

Regeringens klimatberedning har presenterat sitt slutbetänkande. Som bekant så har EU ett mål om att andelen biodrivmedel i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020, se tidigare inlägg om detta. Klimatberedningen har tagit fasta på detta och tycker att Sverige ska ha ett eget ännu högre mål för detta (avsnitt 14.6). Att överhuvudtaget sätt upp mål för andelen biodrivmedel i transportsektorn är feltänkt och dumt. Det är fullt tillräckligt med att sätta upp mål för minskade utsläpp av växthusgaser, och införa styrmedel i form av utsläppsrätter och/eller koldioxidskatter för att uppnå dessa.

Regeringens klimatberedning har presenterat en delrapport. Det mest uppseendeväckande är att man inte lyckats komma överens om ett nationellt mål för utsläppsminskningar till 2020. Regeringspartierna tycker att målen ska vara minskning med 30 %, medan oppositionspartierna vill sikta högre med 40 % minskning, vilket Svenska Naturskyddsföreningen instämmer i. Sverige står för cirka 0,2 % av de globala utsläppen av växthusgaser, och har idag rätt så låga utsläpp per capita jämfört med övriga industriländer.