Hur går det med arbetslösheten egentligen?

Det är ju trots allt arbetslösheten det handlar om. Det var frågan om sysselättning som drev fram den nya regeringen. Borgerligheten insåg att enda sättet att sänka skatten i Sverige var genom att sätta folk i arbete, vilket ger ekonomisk frihet till alla. Bidrag är till stor glädje för den som förlorat arbete, försörjning eller drabbats av sjukdom, men ingen blir glad av att leva på 8000-9000 kr/mån under en längre tid, speciellt om man bor i storstäderna, och har barn att försörja.

Att ge tillbaka folket dess ekonomiska frihet är viktigt. Medelsvensson har dåligt med sparkapital på banken, men desto mer på lånekontot. Vi halkar efter många andra västeuropeiska länder i fråga om köpkraft och ekonomiskt handlingsutrymme. Därutöver är det viktigt att den offentliga spenderandet minskar, och att pengarna går till rätt saker – vård, utbildning, rättsäkerhet o dyl. En liten stat har mindre makt över medborgarna, en liten stat har inte incitament att avlyssna, kontrollera, kriga, styra och ställa med folk – företeelser som sorgligt nog blivit till 2000-talets politiska modenyck, med inspiratörer som Bush, Putin m fl.

Listan kommer från Eurostat, och det är som vanligt Holland, Danmark, Norge, Irland, Cypern, Österrike i topp, med ca 3-4% arbetslöshet. Notera att Eurostats statistik är mer utförlig och sträng än SCB:s. Estland och Litauen överraskar, även Polen som kliver upp från jumboplatsen och lämnar över den till Slovakien. Sverige ligger halvdåligt till med sina 6,1%; det är en bit att vandra om vi ska befinna oss i topp. Och i toppskiktet bör vi ligga, ty Sverige är ett utvecklat industriland med goda möjligheter.

Kanske bör vi snarare fråga oss varför vi halkat efter under så många år, och blivit omkörda av länder som Estland och Litauen? Nåväl, snittlönen i dessa länder är lägre än i Sverige, med de har i större utsträckning ett jobb att gå till, och en karriär- och löneutveckling.

Så, ska vi ge regeringen godkänt nu när vi börjar närma oss mitten av mandatperioden?

Det blir inget MVG, utan ett tveksamt G. Arbetslösheten har sänkts med ca 1% sedan 2006. Det är alltid lättare att bekämpa arbetslöshet i en högkonjunktur, även om den börjar mattas av. Jag efterlyser fler företagarvänliga åtgärder, vilket regeringen tyvärr verkar avstå ifrån av rädsla för att “gå storkapitalets ärenden”. Oppositionen har ju som bekant vass tunga även om idéerna tryter. Kanske bör vi vänja oss vid tanken: inget kapital – inga företag – inga jobb…

—

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, arbete, arbetslöshet, alliansen, regeringen