Nu har vi haft ett och ett halvt år med en bloggregering, och det har inte varit dåligt. Jag tror att en rejäl och heltäckande regeringskritik från ett liberalt håll är viktigt för den svenska politiken, och jag tror att en skuggregering av liberala bloggare kan vara en bra källa för en sådan kritik. Och bloggregeringen har framfört mycket kritik, såväl som enstaka lovord till regeringen. Bloggregeringen har fungerat bra. Men inte så bra som jag hoppades på.

De nya moderaterna gör verkligen skäl för namnet. Erlander-nostalgi, preussisk ordning i statsfinanserna och sparsamhet gäller. Kommunalskatten sänks med tio öre i snitt, i vissa kommuner lite mer, men generellt sett handlar det om marginella skattesänkningar. Vart tog den ekonomiska friheten vägen? Friheten att kunna spara och lägga undan en slant? Friheten att kunna köpa sig det där man verkligen drömt om. Nej, vi lever i ett anti-konsumtionssamhälle, åtminstone om intelligentian får bestämma.

Den borgerliga alliansen har våndats under sin korta regeringstid, först kom skandalerna, där obetalda tv-licenser och svart arbetskraft tyngde några av ministrarna. Sedan följde ramaskrin då a-kasseavgiften höjdes medan utbetalningarna sänktes för vissa grupper. Få märker regeringens skattelättnader, och reformerna låter vänta på sig; det känns som om socialdemokraterna fortfarande sitter vid makten. Om jag vore moderat och hade något att säga till om i alliansregeringen skulle det låta såhär:

Även publicerad på Bloggen Bent. När alliansen tog över efter den tröttkörda Göran Persson, och den lika tröttkörda socialdemokratin, var det efter åratal av visionslöst hushållande med de offentliga systemen, kryddat med lite företags- och arbetsfientliga förslag som att införa rätt till heltid för säsongsarbetare. Vid det laget hade cirka en miljon, ge eller ta några hundratusen beroende på vem man frågar, av den arbetsföra befolkningen förpassats ut i marginalen där de förde (och fortfarande för) ett Sisofysarbete med att hålla sig väl med byråkrater för att inte mista sina sista smulor av inkomst.

Minister: Ny biståndspolitik ska reducera antalet biståndsländer från 70 till 33. Biståndsarbetare: Regeringens vilja att ”effektivisera” ­biståndet har redan drabbat tusentals jordlösa och småbönder i Brasilien. I viss utsträckning är det nödvändigt med en landkoncentration för att effektivisera det bilaterala biståndet. Men det är problematiskt att koncentrationen även drabbar stödet till folkrörelser i Syd. Behöver det tilläggas att biståndsarbetarna arbetar med just folkrörelser i ett projekt som inte får mer pengar pga den nya politiken?

Även publicerad på Bloggen Bent. Man kan lätt dras med i stunden när det gäller politik, och glömma bort att politik är en långsiktig hantering där det tar år att få igenom saker, och där det tar år för genomförda saker att få någon effekt. I Dagens Nyheter idag skriver Niklas Ekdahl en krönika som poängterar just det långsiktiga i politiken, och jag håller med i det mesta. Socialdemokraterna vill förstås i retoriken framstå som allt det godas moder, och vill förstås inte ge alliansregeringen beröm får någonting.

Enligt en artikel i Metro så är det många som så slitsamma yrken att de inte orkar jobba tills de blir 65 år, utan tvingas gå i sjukpension långt tidigare. En professor i arbetsvetenskap säger att arbetsgivarna borde ha individuella utvecklingsplaner så att de äldre med slitsamma arbetsuppgifter kan få andra arbetsuppgifter. Men varför ska det vara arbetsgivarens ansvar? Varför kan inte varje anställd själv känna att man inte längre orkar och då se till att byta arbetsuppgift.

Nu presenterar regeringen och Miljöpartiet en lagrådsremiss om fri arbetskraftsinvandring. Förslaget skulle kunna förbättras på några punkter: Som jag påpekat tidigare så vore det önskvärt om asylsökande som med AT-UND jobbat minst sex månader i Sverige kunde ansöka om att arbetskraftsinvandra när som helst under asylprocessen, och inte bara efter ett lagakraftvunnet avslag. En sådan ansökan ska dock innebära att asylansökan dras tillbaka och asylprocessen avbryts. Detta borde kunna leda till minskad arbetsbörda för Migrationsverket och Migrationsdomstolarna, och leda till kortare handläggningstider för övriga asylsökande.

Efter att ha sett debatten efter Uppdrag Granskning är det mycket tydligt att Liberala Ungdomsförbundets ordförande Frida Johansson Metso har helt rätt i att huvudproblemet är att de papperslösa invandrarana är desperata eftersom de riskerar utvisning. Det gör att de som utnyttjas inte vågar stå upp och protestera. Jag tror att en stor del av detta löses genom att införa fri arbetskraftsinvandring. Se tidigare inlägg om det. Metso har i och för sig rätt i att det liggande förslaget till arbetskraftsinvandring inte skulle lösa alla problem helt.

Efter att ha sett debatten efter Uppdrag Granskning så drar jag slutsatsen att Sverige lider av en osund kollektivavtalsfixering. Om kollektivavtal saknas så förefaller både fack och rättsväsende stå handfallna. Även om man tycker att kollektivavtal är bra och att det är önskvärt att så många arbetsplatser som möjligt omfattas så måste man inse att en 100 %-ig täckning är en utopi. Det kommer alltid finnas folk som jobbar utan kollektivavtal.

Bloggregeringen krävde tidigare att fri arbetskraftsinvandring utan arbetsmarknadsprövning ska införas. Nu finns det en ny utredning som föreslår just detta. Vi hoppas att regeringen ser till att genomföra detta snarast. Det finns dock ett problem med förslaget när det gäller hur asylsökande behandlas. Det föreslås att asylsökande som fått sin ansökan avslagen men under processen fått jobb i Sverige och jobbat minst sex månader ska kunna få stanna i Sverige som arbetskraftsinvandrare istället.

Den svenska modellens egenheter illustreras ibland på oanade ställen: Speltidningen Level, nr 16, hyser ett reportage om ett gäng ungdomar i Norrköping som ville försörja sig på dataspel. Finansiärer saknades. Lösning? A-kassan, vad annars? Vi tog de pengarna och delade på dem. Haken var att det fanns en sorts arbetsmarknadsåtgärd för att arbetslösa ungdomar skulle komma i arbete. Så vi tvingades att gå en kurs om hur man använde datorer – vilket av förklarliga skäl inte kändes meningsfullt och gjorde att vi inte kunde arbeta så mycket med spelen som vi ville.

Socialstyrelsen skyller på slarv och att folk har misstolkat dem, folk med utbrändhets-symptom ska få sjukskriva sig. Ännu ett pedagogiskt misstag från regeringen, som har allvarliga problem med att presentera sin politik och sina reformer. Det lilla misstaget resulterade i en hätsk debatt både i klassiska media och i bloggosfären. **** Förmodligen handlar debatten också om själva symptomet, som egentligen inte är ett symptom utan flera svårdiagnostiserade åkommor. Detta är FRAMFÖR ALLT en utmaning för läkarkåren, och den hårt ansatta psykvården, där det inte är ovanligt att folk får gå i arbetsterapi (träslöjd) i två år innan de ens får en diagnos.

Från att ha ägt debatten till att guppa i bakvattnet, detta är historien om den borgerliga alliansen. De gick till val på återställare mot massarbetslöshet, flumskola och utlovade 1000 kr/mån i skattelättnader till alla. Många är besvikna, det blev inga 1000 kr, det kanske bara blev 300 kr. Att alliansen har över tre år till på sig att förverkliga sina vallöften glöms iof bort i den luddiga debatten. Samtidigt som oppositionen med Ulvskog i spetsen vill grundlagsskydda statlig egendom, och på detta sätt förhindra utförsäljning av statliga bolag.

Det har nu träffats ett kollektivavtal som ger de anställda att själva välja vilka helgdagar de ska fira. Det är utmärkt. Att tvinga alla att vara lediga på en rad kristna helgdagar duger inte i ett samhälle som är både sekuläriserat och mångkulturellt. Varken sekulära svenskar eller invandrare med en annan religion ser logiken i att tvingas vara ledig på Kristi himmefärds dag nu på torsdag. Det är dock lite oroväckande att det står att anställda ska kunna välja helgdagar utifrån religiös övertygelse.

Nu ska regeringen föreslå att a-kassan ska bli obligatorisk, och Sven Otto Littorin arbetar för att den ska bli det från 1 juli nästa år, detta efter massivt avhopp från akassorna. Problemet är förstås att obligatoriska inbetalningar som går till staten brukar, och ska, kallas för skatt. När nu a-kassan förslås bli obligatorisk så skapar man med andra ord en särskatt för att finansiera den tiondel av a-kassan som idag inte finansieras via skattsedeln.

Det finns flera skäl till att semesterlagen bör reformeras. Systemet med semesterlön och semesterersättning är onödigt krångligt att administrera för arbetsgivaren och svårt att begripa för arbetstagaren. Det bör förenklas radikalt genom att den anställde helt enkelt får samma lön som vanligt under semestern. Då behöver löneavdelningen inte befatta sig med semestrar och det blir mycket enklare att hantera. De innebär att den totala årslönen blir något lägre, vilket bör kompenseras genom att den ordinarie månadslönen höjs i motsvarande mån.

Björn Eriksson och Lars Stjernkvist skriver på DN Debatt att kommuner inte bör ha möjlighet att tacka nej till att ta emot flyktingar. Det är lätt att hålla med. Det är inte rimligt att kommuner kan välja bort detta ansvar. Å andra sidan måste förslag om att begränsa flyktingarns rätt att välja var de ska bo (som en del socialdemokratiska kommunalråd då och då kommer med) avvisas kraftfullt. Flyktingar som fått asyl och uppehållstillstånd i Sverige måste givetvis få flytta runt i landet precis som infödda svenskar.

Solarier och friskvård är en het fråga inom konkurrensjuridiska grupper. Orsaken är att kommuner ofta har solarier, kurser och friskvård till priser som vida understiger det som privata aktörer kan erbjuda. Dessutom smusslas de privata aktörerna undan på dåliga tider och hyran sätts omotiverat högt. Detta handlar naturligtvis om en snedvriden konkurrens, där kommuner går in som kommersiella aktörer och skapar monopol som gynnar dem själva. Detta är nog en av bakgrunderna till Maud Olofssons debattartikel i Dagens Nyheter idag där hon aviserar ett förbud mot att kommuner ska kunna agera på det här viset.

Idag har Sven-Otto Littorin blivit intervjuad i SR:s lördagsintervju, och det man har ekande i huvudet efter att ha lyssnat färdigt är detta ständiga försvar av facket, kollektivavtalen, arbetsrätten, Vaxholm och HRF:s kampanj mot salladsbaren. Oavsett vad som händer så ställer sig Littorin på fackets och kollektivets sida mot individen, och det är ju inte vidare liberalt, och det får mig att undra om det inte vore bra med en liten blodig maktkamp inom Rosenbad som tog ner Littorin några steg.

Förre ministern Morgan Johansson och en fd planeringschef i socialdepartementet kritiserar det nya pensionssytemet i DN idag: Försämrad förtidspension är ett brott mot pensionsuppgörelsen, anser de. Dessutom lönar det sig för mycket att arbeta i det nya systemet, verkar de tycka: Med rimliga antaganden […] får en industriarbetare som arbetat minst fyrtio år och går i pension vid 65 i genomsnitt 53 procent av sin tidigare inkomst i allmän pension. Skulle han gå i pension vid 63 år, sjunker pensionen med hela fem procentenheter till 48 procent.

I det senaste Index of Economic Freedom, som rankar världens länder utifrån grad av ekonomisk frihet, landar Sverige på 27:e plats. Eftersom sambandet mellan ekonomisk frihet och välstånd är mycket starkt är en hög placering naturligtvis eftersträvansvärd. Sverige klarar sig också mycket bra när det gäller näringsfrihet, handelsfrihet och frihet från korruption. Desto sämre är det ställt med områden som skatter, offentliga utgifter och frihet på arbetsmarknaden. Bara Kuba och Nordkorea har större offentliga utgifter än Sverige.

Den så kallade Svenska Modellen på arbetsmarknaden handlar om makt – om arbetsgivarnas och om fackförbundens makt. Ju mera centraliserat avtalsskrivandet är, desto mer sprider sig en känsla av trygghet och förnöjelse både i arbetsgivar- och löntagarleden. Centrala avtal betyder mindre konflikt, färre förlorade arbetsdagar, högre produktivitet, och mindre frihet för den enskilda individen. Den negativa föreningsfriheten naggas i kanten, individens rätt att teckna avtal minskar, och både arbetsgivarnas organisationer liksom löntagarnas organisationer får ökad makt, och ökad tilldelning av resurser.

Varför låtsas regeringen att de så kallade trygghetslagarna på den svenska arbetsmarknaden fungerar bra? Svaret är såklart att en borgerlig regering aldrig kan komma undan med att förändra LAS. Däremot kan den försämra akassan och sänka skatterna, det är ju strikt sett bara vad man förväntar sig av en borgerlig regering. När det gäller ändringar i LAS är det dock socialdemokraterna som är veto-spelaren. Johan påpekar att s-riksdagsgruppens chef Åsa Larsson prioriterar flexibilitet, inte anställningstrygghet, när socialdemokraterma tvingas säga upp folk efter valförlusten:

Polen, med stöd av Sverige, försöker nu få till en samarbetszon öster om EU, primärt för Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbaijan, men även Ryssland och Vitryssland ska till viss del engageras. Idén är att stabilisera dessa länder med avtal om frihandel på jordbruksprodukter, visafritt resande med mera. Det är just så här EU ska fungera, som en stabiliserande faktor runt sina gränser. The “Eastern Partnership” envisages a multinational forum between the EU-27 and neighbouring states Ukraine, Moldova, Georgia, Armenia and Azerbaijan, Polish press agency PAP reports.

Det talas mycket om Israel i mellanösterndebatten, men det finns ett annat land i området med starka demokratiska traditioner, och det är Libanon. Igår mördades Antoine Ghanem, libanesisk parlamentsledamot som ingick i det parlamentariska stödet bakom premiärministern. Han är inte den förste i den antisyriska majoriteten i parlamentet som fått sätta livet till. Han är faktiskt den tredje bara i år! Man regerar nu med en majoritet på 68 av 127 ledamöter.

I dagens Brännpunkt på Svenska Dagbladet, skriver Folkpartiets utrikespolitiska talesman Birgitta Ohlsson, en utmärkt artikel om läget i Zimbabwe och vad som behöver göras. Omvärldens undfallenhet har varit påtaglig, både från väst och framför allt från de omgivande länderna. Gör Ohlsons handlingsprogram så som det redovisas på Brännpunkt till officiell svensk politik! Kommentarer Kommentar av Sergej den 2007-08-30 19:07:12 Ingen nazidoktrin för svensk utrikespolitik, tack! Birgitta “Mediahora” Ohlsson är bara den senaste i raden som driver på för ytterligare ett illegalt regimskifte i ett land vars motstånd mot den nuvarande världsordningen man inte gillar.

Minister: Ny biståndspolitik ska reducera antalet biståndsländer från 70 till 33. Biståndsarbetare: Regeringens vilja att ”effektivisera” ­biståndet har redan drabbat tusentals jordlösa och småbönder i Brasilien. I viss utsträckning är det nödvändigt med en landkoncentration för att effektivisera det bilaterala biståndet. Men det är problematiskt att koncentrationen även drabbar stödet till folkrörelser i Syd. Behöver det tilläggas att biståndsarbetarna arbetar med just folkrörelser i ett projekt som inte får mer pengar pga den nya politiken?

En motion om att på sikt avskaffa bistånd har lämnats av fyra liberaler (Carl B Hamilton, Hans Bergström, Paula Werenfels Röttorp, Gunnar Andrén) till Folkpartiets landsmöte. Motionen i sin helhet finns i dagens upplaga av Carl B Hamiltons nyhetsbrev. Jag har publicerat texten i här på min blogg, i väntan på att det dyker upp här någonstans på Folkpartiets webbsajt. Man pekar på följande saker som de som kan skapa välstånd hos människor i U-länder :

Kommer alliansregeringen att ge upp tanken om en fri hyresmarknad? Håller de på att acceptera den planekonomiska lösning vi har för närvarande, där vi subventionerar rika innerstadsbors lägenheter, medan folk i förorterna betalar överpriser för sina nedgångna lägenheter? Samtidigt dräneras innerstaden på hyresrätter eftersom de flesta vill ombilda till bostadsrätter, vilket är fullt begripligt; man vill ju äga sitt boende – så långt det går. Fri ombildning utan marknadshyror fungerar illa; det finns få incitament för entreprenörer att bygga eller behålla hyresfastigheter – det är en dålig affär helt enkelt.

Ja, det är förmodligen sant att det kommer att bli ganska stora hyreshöjningar om regeringen över en natt släpper bostadsmarknaden fri, men det beror helt och hållet på att hyresregleringarna har skapat en brist på bostäder i främst storstadsregionerna. De regleringar som vänstern nu i affekt försöker beskydda är det som har gjort att det inte byggs några nya hyresfastigheter i Stockholm nuförtiden, och det är de regleringar som vänstern nu vill försvara som har skapat bostadsbristen i stan.

Nu har Kristina Alvendal anfört på Dagens Nyheters debattsida att lösningen på hyresrättskrisen i Stockholm stad är att man ska ge bonus till folk för att de ska flytta till rätt ställe, dvs ytterstaden. Det är så man blir matt. Den enda lösningen, Kristina, på stadens hyresrättsproblematik är att införa marknadshyror därför att då blir det lönsamt att bygga nya hyresrätter även för privata aktörer. Privata aktörer som i allt raskare takt försvinner från marknaden därför att bostadsmarknaden är Sveriges sista rest av planekonomi.

Nationalism har fortfarande en stor sprängkraft i världen, men det finns ett projekt som lyckats desarmera den och det är den Europeiska Unionen. Genom att ställa krav på lagstiftning, mänskliga rättigheter, respekt för minoriteter och fri rörlighet så har EU öppnat upp en värld av möjligheter och livsstilar som gör att nationalistiska strömningar inom EU minskar i styrka, eller kanaliseras på ofarligt sätt. Det är inte för inte som tidingen The Economist kallat EU den första postmoderna staten.

När presidentvalet var i Ryssland så höjde jag ett varningens finger för att man inte vet vad som händer efter installationen av den nye presidenten. Detta beroende på att det räcker inte med den goda viljan, när maktspelarna själva inte ens förstår maktspelet. Vem har egentligen makten? Vem känner vem? Vem har lovat vad till vem? Hur mycket makt finns egentligen i den och den personens nätverk/position? Carl Bildt påpekar i sin blogg att Kina borde samarbeta med Dalai Lama istället för att gå på konflikt eftersom det finns värre rörelser som kan lura i vassen.

USA ska nu införa hårdare ekonomiska sanktioner mot Burma. Men förmodligen kommer dessa sanktioner att vara mindre effektiva i att uppnå en förändring. Som jag tidigare skrivit så är det svårt att använda ekonomiska sanktioner i dagens värld med Kina och Ryssland som starka aktörer. Det som återstår då är militära aktioner, som fortfarande fungerar för att uppnå en förändring. Men vilken förändring vill man uppnå? Enligt tidigare analys så är det fyra mål som finns för en liberal utrikespolitik:

Det talas mycket om Israel i mellanösterndebatten, men det finns ett annat land i området med starka demokratiska traditioner, och det är Libanon. Igår mördades Antoine Ghanem, libanesisk parlamentsledamot som ingick i det parlamentariska stödet bakom premiärministern. Han är inte den förste i den antisyriska majoriteten i parlamentet som fått sätta livet till. Han är faktiskt den tredje bara i år! Man regerar nu med en majoritet på 68 av 127 ledamöter.

Nu utropas det från centerpartiets partisekreterare Anders Flanking krav på tätare samarbete inom alliansen. Det blåser medvind för centern. Enligt omvärldsbevakningsföretaget Agent25:s nyhetsbrev är centern det parti som synts mest under politikerveckan i Almedalen. Centern har landat rätt med sin politik, partiet växer samt syns och hörs i olika sammanhang. Många liberala bloggare och opinionsbildare talar varmt om partiet, som kanske för närvarande bär liberalismens fana högst. Mot bakgrund av detta kan man fråga sig på vilket sätt ett tätare samarbete skulle hjälpa borgerligheten och centerpartiet?

Fredrik Federley har idag på sin blogg meddelat att Centerns riksdagsgrupp tänker frysa ut honom om han röstar mot förslaget på att ge FRA utökade möjligheter till att spionera på Sveriges befolkning. Att bloggregeringen är mot förslaget behöver knappast sägas. Det är såklart så att partipiskan oftast gäller. Vad som än påstås har vi inte personval i Sverige. Men trots allt sitter riksdagsledamöterna på ett personligt mandat, och det är dom som till syvende och sist måste följa sitt samvete och trycka på röstningsknappen.

Alliansen klagade innan valet på den socialdemokratiska utnämningsproceduren. Men, inte helt förvånande så har man när man väl sitter vid makten tagit över den med hull och hår. Man utnämner fortfarande kompisar från det egna blocket till tjänster, och detta utan att utlysa tjänsterna som lediga så att annat folk kan ansöka. Det är rena kompisutnämningar, alltså. Två aktuella exempel på detta är utnämnandet av Anna Grönlund Krantz som ordförande för Botniabanan AB och Jonas Hafström till USA-ambassadör.

SVT har ju kört en kampanj om fri television, och är stolta över sin roll i public service. Problemet är att public service behövs mer i andra delar av världen, och SVT är därför felallokerat. Det vore billigare i Sverige att köpa in programtid på kommersiella kanaler för public service-innehåll, och producera detta av små oberoende bolag. Kvar står vi då med SVT:s stora produktionsapparat, som bör användas för att ge public service till människor i de ofriaste länderna.

Jag har tidigare skrivit om att diktaturer inte bör ha samma rättigheter som demokratier, och att tillgång till information är ett av de fyra utrikespolitiska målen. Nu är det dags att titta på medel för att uppnå detta. Masskommunikation i form av radio och TV är viktiga instrument i diktaturers förtrycksapparat. Genom att styra vad människor kan se och höra, kan man påverka deras beteende. Vi måste se till att människor i diktaturer har en bättre tillgång till information, som de kan använda sitt förnuft till att värdera.

Utrikespolitiken ska förbättra Sveriges position på kort och lång sikt, och hjälpa människor i andra länder. Jag tror långsiktiga mål är viktiga, därför att de tålmodigt kan förankras i opinionen och därmed ge möjlighet till ett kraftfullt mandat för sittande regering, något som är viktigt för att inte bli offer för opportunistiska rörelser och regimer. En av demokratins akilleshälar är den långsamma responstiden och den tvekan och tövan som medföljer.

Då och då kommer år som på ett eller annat sätt känns historiska. Ibland är dom tveklöst vändpunkter, ibland känns dom bara som början på nåt nytt, och om dom är vändpunkter eller parenteser kan bara framtiden utvisa. 2006 är ett sådant år för Sverige, och den eventuellt historiska händelsen är såklart den borgerliga valsegern. Det historiska med 2006 är i framförallt två stora saker. Dels har det svenska folket för första gången på 60 år bestämt sig för att socialdemokratiernas konservativa program inte duger ens i goda tider.

De stigande bränslepriserna börjar nu få effekt, priserna på bränsletörstiga bilar sjunker (eftersom ingen vill ha dem) och folk börjar köra mindre. Detta visar att marknadsekonomin fungerar. När priserna stiger så sjunker efterfrågan, även om det finns en tröghet i systemet. Jag tror inte att vi har sett slutet ännu, om priserna ligger kvar på dagens nivå (eller stiger ännu mer) så kommer efterfrågan sjunka ytterligare framöver, bl.a. genom att folk börjar efterfråga bilar med lägre bränsleförbrukning och bilar som helt eller delvis kan gå på billigare bränslen (biogas och el).

I Stockholm kan de just nu vara svårt att komma från punkt A till punkt B. Det beror på att det är ombyggnadsarbeten på gång i anslutning till de broar och tunnlar som förbinder de öar som Stockholm är byggt på. Om man har många sätt att ta sig från punkt A till punkt B så kallas de att ha redundans i vägnätet. Redundans betyder ungefär “överflöd”. Om man har detta “överflöd” så gör det inte så mycket om vägarbeten eller andra händelser stänger ner några av vägarna, det finns alltid fler sätt att ta sig fram.

En artikel i New York Times går igenom de två amerikanska presidentkandidaternas syn på etanolbränsle. Den demokratiska presidentkandidaten Barack Obama förespråkar subventioner till ineffektiv etanolproduktion från majs i USA, och gillar dessutom tullarna mot import av den mer effektiva sockerrörsetanol från Brasilien. Den republikanske presidentkandidaten John McCain vill avskaffa subventionerna och ta bort tullarna. Ser man bara till denna fråga hade jag definitivt röstat på McCain. Intressant? Andra bloggar om:

Vattenfall, som är helägt av svenska staten, skryter med att man satsar stort på vindkraft och forskar på avskiljning och lagring av koldioxid från kolkraftverk (CCS). Man talar dock tyst om att det ännu idag investeras mycket mer i konventionell kolkraft (utan CCS), se artiklar i DN och Arbetaren. Regeringen, med näringsminister Maud Olofsson (c) i spetsen, nöjer sig dock med att ställa krav på att Vattenfall ska producera en viss mängd förnybart (bl.

Enligt en artikel i New York Times så har oljepriset nått rekordnivån 120 dollar per fat. Mycket tyder på att detta inte är någon tillfällig topp, utan vi lär få vänja oss vid ett oljepris på denna nivå eller ännu högre framöver. Oljekonsumtionen i framförallt Kina och Indien ökar stadigt samtidigt som produktionen har svårt att hålla jämna steg. Ett stigande oljepris leder naturligtvis till att oljeprodukter som bensin och diesel blir dyrare.

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el. Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar. Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden. *) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet.

EU har beslutat att Sverige får ha kvar sin lägre tull på import av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är bra, nu kan Sverige fortsätta importera effektivt producerad sockerrörsetanol från Brasilien istället för att producera den ineffektivt från spannmål (t.ex. vete) i Sverige eller andra EU-länder. Ännu bättre vore om tullen kunde tas bort helt. Bäst vore om alla tullar överallt kunde tas bort helt. Ungefär samtidigt går miljöminister Andreas Carlgren (c) ut och försvarar etanol som fordonsbränsle.

EU-kommissionen har i dagarna presenterat det s.k. energi- och klimatpaketet. Det innehåller bl.a. mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för ökad andel förnybar energi och förnybara drivmedel, samt nya regler för utsläpsshandelssystemet. Grunden är att EU ska minska sina utsläpp med 20 % från 1990 till 2020. Det är glädjande att man övergår till att fördela utsläppsrätterna gemensamt och successivt inför ett auktionsförfarande istället för gratis tilldelning. Det är bra att målet för den handlande sektorn haneras gemensamt, och att enbart utsläppsmål för de sektorerna utanför utsläpsshandelssystemet bryts ner nationellt.

EU-kommissionen håller på att ta fram ett förslag till hur ägandet av energinät (el och gas) ska separerars från energileverantörerna (kraftverk, gaskällor). Nu klampar Frankrike och Tyskland in med ett eget förslag som är mycket mesigare. Se artikel i EUObserver. För att få tillstånd en sund konkurrens på energimarknaden så är det nödvändigt att bryta upp den vertikala integration som uppstår när samma koncern äger både elproduktion/gaskällor och kraftledningar/gasledningar. Det fransk-tyska förslaget påminner om vad som idag gäller för elnät i Sverige, och det fungerar inge vidare.

Jan Björklunds förslag med fyra nya kärnreaktorer ligger helt i linje med Bloggregeringens förslag. Ett intressant sammanträffande är att Björklund föreslår 4 reaktorer till en befolkning på ungefär 10 miljoner, medan jag och Mikael Ståldal föreslog 200 reaktorer inom EU på Bloggregeringen. EU har i storleksordningen 500 miljoner invånare, vilket blir 4 reaktorer per 10 miljoner… Våra beräkningar byggde på att ersätta hälften av naturgasen: “Idag finns det 147 kärnkraftsreaktorer i EU.

Statsminister Fredrik Reinfeldt pekar på de helt orimliga konsekvenser som EU:s målsättning på minst 20 % förnybar energi kan få för Sveriges del. EU-kommissionen planerar att kräva att Sverige ska ha 55 % förnybar energi, vilket kan tvinga Sverige att stänga kärnkraftverk (som inte räknas som förnybara). Se artikel på SR Ekot. Reinfeldt gör rätt i att protestera. Men man bör inte bara protestera mot att kravet sätts till just 55 %, utan mot hela principen bakom att sätta olika krav på olika länder.

Regeringen har presenterat en utredning som i princip går ut på en statlig myndighet i förväg ska bestämma vilka priser som får tas ut på alla elnät, även de som är privatägda. Att bibehålla privatägda elnät med denna grad av statlig styrning blir rätt så löjligt. Varför inte förstatliga alla elnät på en gång istället? Se tidigare inlägg.

Lena Sommestad, vd för Svensk Fjärrvärme och f.d. miljöminister (s), efterlyser på DN Debatt en partssammansatt nämnd med statlig medverkan för prisprövning av fjärrvärme. Det är ett riktigt dåligt förslag. Den typen av korporativistisk planekonomi gynnar varken fjärrvärmekunderna eller miljön som hade kunnat tjäna på att fler valde fjärrvärme. Däremed är det naturligt att fjärrvärmeleverantörerna gillar den tanken eftersom det ger dem möjlighet att behålla sina de facto monopol. Istället borde man separera näten från produktionen, se till att flera oberoende producenter kan ansluta sig till samma nät och att kunderna fritt kan välja mellan dessa producenter utan rent fysiskt behöva lägga om några rör.

I samband med budgetpropositionen ändrar regeringen diverse skatter på klimatområden, se pressmeddelande. Det är bra att höja koldioxidskatten på bensin och diesel, det är ett effektivt styrmedel. Det är dock mindre bra att sänka koldioxidskatten för de som ingår i utsläppshandeln. Det är bra i teorin, men eftersom utsläppshandeln i praktiken fungerar så dåligt så bör koldioxidskatten vara kvar tills ett fungerande utsläppshandelssystem finns på plats. Se tidigare inlägg om detta.

Två forskare i teknikhistora skriver på DN Debatt om avregleringen av den svenska elmarknaden. DN har också en artikel som visar att de kommunala energibolag ofta har lägre priser än privata. För att förstå hur elmarknaden fungerar (eller inte fungerar) måste man hålla i sär elproduktion och elnät (vilket inte DN-artikeln gör i önskvärd utsträckning). Elproduktion sker i konkurrens mellan olika bolag; privata, kommunala och statliga. Alla elkonsumenter kan fritt välja vilken producent de ska köpa el från.

Näringsdepartementet har presenterat ett PM om förslag på lag om ekodesign. Kärnpunkten i lagen är denna paragraf: 4 § En energianvändande produkt eller del skall vara så utformad att dess energianvändning är effektiv och dess miljöpåverkan är låg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan energianvändning och miljöpåverkan. Det innebär att alla “energianvändande produkter” som säljs i Sverige (och hela EU) måste uppfylla krav på effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan som regeringen eller någon statlig myndighet godtyckligt kan bestämma.

Miljöbalkens andra kapitel innehåller ett antal s.k. hänsynsregler. De är överlag rimliga och bra, förutom denna regel: 5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Alla rationella aktörer som bedriver en verksamhet kommer att hushålla med råvaror och energi, eftersom råvaror och energi kostar pengar. Möjligheter till återanvändning och återvinning kommer också att utnyttjas ifall det är lönsamt.

I DN kan man nu ikväll läsa att Ryssland ställer in energileveranserna till Estland: Ryssland stoppar energi till Estland. Ryssland skyller på tekniska problem, som ingen tror på. Estland måste nu få energi från väst, och tänk om vi hade haft fler kärnkraftverk inom EU för att hjälpa dem? EU kan inte förlita sig på Ryssland. Ryssland nuvarande “stabilitet” är byggt på en felaktig grund, som gör att de känner sig nödsakade att vara aggressiva.

EU:s energiministrar har idag enats om mål på 20 % för förnybar energi och 10 % för biodrivmedel inom EU fram till år 2020. Se här. Det är politikers roll att sätta upp mål och införa styrmedel för att hantera problem, i det här fallet utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Det är rimligt att EU sätter upp mål för utsläpp av fossil koldioxid och inför styrmedel för att se till att dessa mål uppnås.

Före valet lovade Alliansen att Lagen om kärnkraftens avveckling skulle upphävas. Avvecklingslagen ger regeringen rätt att beordra stängning av kärnkraftverk, den används för att tvinga fram stängningen av Barsebäck. Att ta bort avvecklingslagen är viktigt för att göra det helt klart att någon ytterligare tvångsavveckling av kärnkraft i Sverige inte är aktuell. Det ger industrin en välbehövlig trygghet så att de vågra göra långsiktiga investeringar. Det är nu hög tid för regeringen att avveckla avvecklingslagen!

Regeringen kommer att driva på för att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 % till 2020 (jämfört med 1990). Se artikel på DN Debatt. Det är en bra ambition, minskningar på den nivån krävs för att vi ska kunna undvika de värsta effekterna av växthuseffekten. Efter 2020 måste det minskas ännu mer, men detta är en bra början. Det är också lovvärt att man har ett så tydligt EU-fokus.

Regeringen har nu fått information om den planerade naturgasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland. Samtidigt uttrycker ett ryskt företag intresse att bygga en avstickare till Sverige. Se artikel i DN. Denna gasledning kommer att cementera EU:s olyckliga beroende av rysk naturgas, och om den även dras till Sverige så hamnar även vi i beroende. Se tidigare inlägg om detta. Regeringen bör säga definitivt nej till att dra gasledning till Sverige.

av Mikael Ståldal och Jörgen Modin EU har tyvärr satt sig i ett säkerhetspolitisk dåligt läge gentemot framförallt Ryssland. Orsaken heter energi: EU har idag ett stort beroende av rysk energi och det kommer att bli större. Denna utveckling måste brytas. Till EU:s toppmöte i finska Lahtis var Rysslands president Vladmimir Putin inbjuden i syfte att diskutera energi. Se artikel i DN. Problemet Sverige är idag, genom elnätet, hoplänkat med övriga Europa.

Energipolitiken i Sverige har under de senaste 30 åren präglats av oerhörda konflikter och motsättningar, huvudsakligen kopplat till kärnkraften. Det har i många avseenden varit olyckligt för Sverige. Orimligt mycket uppmärksamhet har ägnat åt detta och annat blivit lidande. Det har skapats konstlade motsättningar mellan olika alternativ som båda behövs. Fokus har ofta legat på att lösa icke-problem medan verkliga problem blivit förbisedda. Det är nu hög tid att omvärdera invanda föreställningar och fundera på vilka viktiga problem vi egentligen står inför och hur vi ska lösa dem.

Efter Ryssland gått in i Georgien så verkar det just nu som om EU inte kan enas om något motåtgärd alls. Problemet är att det egentligen inte finns någon gräns vid vilken Ryssland skulle känna sig helt nöjd eller säker. Ska alla randstater till Ryssland hamna under rysk dominans? Eller alla länder i den tidigare Warszawa-pakten? Eller alla länder med en rysk minoritet? Eller alla länder med en minoritet i som vill att Ryssland ska hjälpa dem?

Nationalism har fortfarande en stor sprängkraft i världen, men det finns ett projekt som lyckats desarmera den och det är den Europeiska Unionen. Genom att ställa krav på lagstiftning, mänskliga rättigheter, respekt för minoriteter och fri rörlighet så har EU öppnat upp en värld av möjligheter och livsstilar som gör att nationalistiska strömningar inom EU minskar i styrka, eller kanaliseras på ofarligt sätt. Det är inte för inte som tidingen The Economist kallat EU den första postmoderna staten.

I Stockholm kan de just nu vara svårt att komma från punkt A till punkt B. Det beror på att det är ombyggnadsarbeten på gång i anslutning till de broar och tunnlar som förbinder de öar som Stockholm är byggt på. Om man har många sätt att ta sig från punkt A till punkt B så kallas de att ha redundans i vägnätet. Redundans betyder ungefär “överflöd”. Om man har detta “överflöd” så gör det inte så mycket om vägarbeten eller andra händelser stänger ner några av vägarna, det finns alltid fler sätt att ta sig fram.

Irland har röstat nej till Lissabonfördraget (Treaty of Lisbon), och jag är övertygad om att de flesta inte vet vad de röstat för, eller emot för den delen. På BBC talas det mycket om att det är en revolt mot eliten i Bryssel och mot ökad makt åt byråkraterna i Bryssel. Aktivister över hela Europa som vill se ett lösare europeiskt samarbete och EU-motståndare, hyllar bakslaget. Men vad handlar egentligen då Lissabonfördraget om och hur passar det med de argument människor har emot fördraget?

En bomb har briserat utanför Danmarks ambassad i Pakistan. Bomben har hittills dödat åtta personer. Det råder ingen tvekan om att det är islamister som ligger bakom, och att man valt ut Danmark som måltavla. Den påstådda anledningen för islamister att tycka illa om Danmark är Mohammed-teckningarna som publicerades. Men dessa har ju publicerats på många andra ställen, och det finns gott om anda länder som islamister lätt skulle kunna tycka sämre om.

Polen, med stöd av Sverige, försöker nu få till en samarbetszon öster om EU, primärt för Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbaijan, men även Ryssland och Vitryssland ska till viss del engageras. Idén är att stabilisera dessa länder med avtal om frihandel på jordbruksprodukter, visafritt resande med mera. Det är just så här EU ska fungera, som en stabiliserande faktor runt sina gränser. The “Eastern Partnership” envisages a multinational forum between the EU-27 and neighbouring states Ukraine, Moldova, Georgia, Armenia and Azerbaijan, Polish press agency PAP reports.

EU-kommissionen har i dagarna presenterat det s.k. energi- och klimatpaketet. Det innehåller bl.a. mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för ökad andel förnybar energi och förnybara drivmedel, samt nya regler för utsläpsshandelssystemet. Grunden är att EU ska minska sina utsläpp med 20 % från 1990 till 2020. Det är glädjande att man övergår till att fördela utsläppsrätterna gemensamt och successivt inför ett auktionsförfarande istället för gratis tilldelning. Det är bra att målet för den handlande sektorn haneras gemensamt, och att enbart utsläppsmål för de sektorerna utanför utsläpsshandelssystemet bryts ner nationellt.

EU-kommissionen håller på att ta fram ett förslag till hur ägandet av energinät (el och gas) ska separerars från energileverantörerna (kraftverk, gaskällor). Nu klampar Frankrike och Tyskland in med ett eget förslag som är mycket mesigare. Se artikel i EUObserver. För att få tillstånd en sund konkurrens på energimarknaden så är det nödvändigt att bryta upp den vertikala integration som uppstår när samma koncern äger både elproduktion/gaskällor och kraftledningar/gasledningar. Det fransk-tyska förslaget påminner om vad som idag gäller för elnät i Sverige, och det fungerar inge vidare.

Jan Björklunds förslag med fyra nya kärnreaktorer ligger helt i linje med Bloggregeringens förslag. Ett intressant sammanträffande är att Björklund föreslår 4 reaktorer till en befolkning på ungefär 10 miljoner, medan jag och Mikael Ståldal föreslog 200 reaktorer inom EU på Bloggregeringen. EU har i storleksordningen 500 miljoner invånare, vilket blir 4 reaktorer per 10 miljoner… Våra beräkningar byggde på att ersätta hälften av naturgasen: “Idag finns det 147 kärnkraftsreaktorer i EU.

Statsminister Fredrik Reinfeldt pekar på de helt orimliga konsekvenser som EU:s målsättning på minst 20 % förnybar energi kan få för Sveriges del. EU-kommissionen planerar att kräva att Sverige ska ha 55 % förnybar energi, vilket kan tvinga Sverige att stänga kärnkraftverk (som inte räknas som förnybara). Se artikel på SR Ekot. Reinfeldt gör rätt i att protestera. Men man bör inte bara protestera mot att kravet sätts till just 55 %, utan mot hela principen bakom att sätta olika krav på olika länder.

Många EU-vänner vill ha ett större polisiärt samarbete inom EU. Ofta motiveras det med att den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande och då måste även polisen vara det för att effektivt kunna bekämpa den. Och visst vore det bra ifall polis och åklagare från flera EU-länder kan samarbeta för att sätta dit brottslingar. Å andra sidan vore det inte så trevligt ifall polsk polis kommer till Sverige och griper folk för abort eller något annat som inte är olagligt i Sverige.

Frankrikes nye president Sarkozy har just sagt någonting uppmuntrande, i fri översättning: “Jag vill inte göra de bönder besvikna som inte vill få bidrag, som inte vill leva på understöd och som inte vill bossas om hur behåringen ska se ut på boskapen” Frankrike har för avsikt att göra en reformering av CAP till en huvudfråga under Frankrikes EU-presidentskap 2008. CAP, Common Agricultural Policy, är EU-stöd till bönder i Europa. CAP tar upp ungefär 40% av EU:s budget.

Många länders representanter har haft många olika synpunkter under mötet i Bryssel över midsommarhelgen. Något som verkar ha gått lite under radarn är: Frankrikes president Sarkozy fick bort skrivelsen om “Undistorted competition”. Det är mycket illa! Det innebär att unionens ställning på sikt blir försvagad, då den får svårare att leverera ekonomisk tillväxt och välstånd, och att det samtidigt minst lika oroande blir andra förtecken som kommer att motivera unionen.

Jag tycker att debatten om privatimport av alkohol är lite märklig. Man diskuterar några lådor av Rioja, som om det vore viktigt, eller så pratar man om principen om fri rörlighet, dvs att hinder mot privatimport är ett handelshinder och skulle skada den fria konkurrensen, vilket inte är en rimlig inställning. Från motståndarsidan hävdar man att privatimporten kommer skada folkhälsan, som om dom som privatimporterar alla kommer bli alkisar på kuppen, detta trots att om man privatimporterar så måste man fortfarande betala svensk alkoholskatt.

I DN kan man nu ikväll läsa att Ryssland ställer in energileveranserna till Estland: Ryssland stoppar energi till Estland. Ryssland skyller på tekniska problem, som ingen tror på. Estland måste nu få energi från väst, och tänk om vi hade haft fler kärnkraftverk inom EU för att hjälpa dem? EU kan inte förlita sig på Ryssland. Ryssland nuvarande “stabilitet” är byggt på en felaktig grund, som gör att de känner sig nödsakade att vara aggressiva.

Estland kanske inte valde det smidigaste sättet, eller tidpunkten, att ta bort statyn. Man hade kanske också gärna sett att planen med den nya platsen, och ceremonin, hade varit mer känd. Ryssarnas starka känslor är förståeliga så till vida att enorma mängder ryssar dog i andra världskriget, i många familjer kom inga män hem igen, och tyskarna var verkligen ett dödshot mot dem. Men självklart har Estland rätt att flytta statyn.

EU har nu firat 50-årsjubileum och en del kritiska röster höjs mot firandet och mot EU som institution. Varför finns då EU och vad är det till för? Jo kortfattat: Om inte USA hade funnits, så hade Europa hamnat under diktaturens förtryck. Västeuropa först under nazismen, och sedan under kommunismen. Stora mängder människor hade deporterats och avrättats, osv. Det är på grund av Pax Americana, och inget annat, som vi har det så bra i Västeuropa, som vi har det nu.

EU:s energiministrar har idag enats om mål på 20 % för förnybar energi och 10 % för biodrivmedel inom EU fram till år 2020. Se här. Det är politikers roll att sätta upp mål och införa styrmedel för att hantera problem, i det här fallet utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Det är rimligt att EU sätter upp mål för utsläpp av fossil koldioxid och inför styrmedel för att se till att dessa mål uppnås.

Carl Bildt har hållit ett anförande på utrikespolitiska institutet, där han drar upp förutsättningarna för utrikespolitiken. Speciellt följande delar är intressanta i hans analys: “I stora delar av denna värld – inte minst i det Asien som nu håller på att återta sin historiska plats – spirar en stark optimism om en än bättre framtid inte bara ekonomiskt och socialt utan också vad gäller de egna nationernas möjligheter. Och i vår del av världen kan vi konstatera att vårt Europa aldrig varit så fritt, så fredligt och så välmående som det är i dag.

Islamism är en totalitär ideologi, som omfattar en extrem tolkning av islam. Islamism har varit på frammarsch i världen åtminstone ända sedan revolutionen i Iran 1979. För att förstå hur man ska bekämpa den tror jag att man måste se på den enskilda människornas situation i de länder där den är på frammarsch. Ingen människa lever sitt liv i ett kulturellt vakuum. Vi är alla beroende av vanor och traditioner som gör våra liv drägliga.

Sveriges nya regering är intressant på många sätt, och det finns många kommentarer att göra, så många att jag kommer dela upp kommentarerna i flera blogginlägg. Först ut är mina kommentarer om folkpartiets nya statsråd: Jackpot för Folkpartiet Folkpartiet har lyckats få ministrar på alla sina favoritområden. Och urvalet är inte helt pjåkigt heller. Att Jan Björklund blir skolminister får ses som mycket positivt. Det beror på att han som vice ordförande är garanterad en plats, och skolfrågorna är en fråga där hans eviga tjat om ordning och reda faktiskt träffar rätt.

Drygt en månad har det rått bloggtorka här. Egentligen finns det massvis med saker jag missat att kommentera, som Rasmus och diskoavgiften, eller Maciej och de papperslösa. Det finns gott om flera andra som sagt bra saker om de båda, och en massa andra av de händelser jag inte tagit upp den senaste månaden. Dagens minst uppmärksammade är RFSU:s Åsa Regnérs artikel i dagens SvD Brännpunkt. Hon tar upp problematiken med den skärpta åldersgränsen för att ha sex.

Polarn Per tog mod till sig – efter att ha fått en skål med potatissallad över huvudet – beslutade han sig för skilsmässa. Efter en lång och trasslig relation satt han och ex-frun på var sitt håll och kommunicerade via sina advokater. De tog lika ansvar för barnen, som spenderade varannan vecka hos respektive förälder. Snart blev Per varse att ex-frun hade rätt till barnbidraget – trots att hon tjänade mer än han själv.

De nya moderaterna gör verkligen skäl för namnet. Erlander-nostalgi, preussisk ordning i statsfinanserna och sparsamhet gäller. Kommunalskatten sänks med tio öre i snitt, i vissa kommuner lite mer, men generellt sett handlar det om marginella skattesänkningar. Vart tog den ekonomiska friheten vägen? Friheten att kunna spara och lägga undan en slant? Friheten att kunna köpa sig det där man verkligen drömt om. Nej, vi lever i ett anti-konsumtionssamhälle, åtminstone om intelligentian får bestämma.

Kommer alliansregeringen att ge upp tanken om en fri hyresmarknad? Håller de på att acceptera den planekonomiska lösning vi har för närvarande, där vi subventionerar rika innerstadsbors lägenheter, medan folk i förorterna betalar överpriser för sina nedgångna lägenheter? Samtidigt dräneras innerstaden på hyresrätter eftersom de flesta vill ombilda till bostadsrätter, vilket är fullt begripligt; man vill ju äga sitt boende – så långt det går. Fri ombildning utan marknadshyror fungerar illa; det finns få incitament för entreprenörer att bygga eller behålla hyresfastigheter – det är en dålig affär helt enkelt.

Innan folkpartiet blev ett regeringsparti fanns det ett och annat tydligt ställningstagande som det kan vara värt att lyfta fram och påminna om. Ur den ekonomisk-politiska motionen från 2005: Sverige måste sätta skattestopp – vi har redan världens högsta skatter. Skattehöjningar skapar fler problem än de löser. Men det var då och då är då och nu är nu. Folkhälsominister – att vi alls har en sådan är beklagligt – Maria Larsson (kd) har nämligen sett till att regeringens höstbudget bland annat kommer att innehålla skattehöjningar och detta på cigaretter, snus och öl.

Finansminister Anders Borg sa i sitt tal i Almedalen att skattesänkningar ska finansieras genom nedskärningar i statsbudgeten. Utmärkt, precis så ska det låta från en finansminister. Men vi skulle önska en högre ambitionsnivå på skattesänkningarna. Det är t.ex. illa att inte värnskatten avskaffas omgående. För att ge Anders Borg lite mer råg i ryggen så kan vi stå till tjänst med förslag på nedskärningar i statsbudgeten: Avskaffa presstödet – 567 milj Lägg ner folkhälsoinstitutet – 128 milj Avskaffa meningslösa integrationsåtgäder – 116 milj Halvera AMS – 2348 milj Avskaffa statliga stöd till trossamfund – 55 milj Halvera Boverket – 98 milj Sluta ge statliga bidrag till kommunala bostadsföretag – 100 milj Avskaffa bostadsbidrag – 3000 milj Halvera konsumentverket – 57 milj Avskaffa regionalstöd – 1853 milj Lägg ner Glesbygdsverket – 27 milj Lägg ner Energimyndigheten – 205 milj Lägg ner Rikstrafiken och sluta ge statligt stöd till interregional kollektivtrafik – 1013 milj Summa: 9,5 miljarder.

Alliansen har lovat att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer, se här (sid 18). Det är en god idé, under förutsättning att man kan förhindra att det skapas fuskorganisationer i skatteplaneringssyfte. En sådan avdragsrätt innebär i praktiken en skattesänkning, och i enlighet med vad vi skrivit tidigare så bör den därmed balanseras med att statens utgifter minskas. Det bästa sättet att göra det är att de statliga bidragen till ideella organisationer omgående minskas lika mycket som man räknar med att skatteintäkterna minskar.

LO-ekonomen Dan Andersson oroar sig på DN Debatt för att regeringens planerade skattesänkningar ska leda till att Riksbanken tvingas höja räntan mer än vad som är önskvärt. Det kan ligga något i dessa farhågor. En alltför expansiv finanspolitik under högkonjunktur kan ställa till problem. Problemet är dock inte skattesänkningarna i sig, problemet är att statsbudgeten underbalanseras (expansiv finanspolitik). Det kan man undvika antingen genom att låta bli att sänka skatter, eller genom att skära ner på utgifterna.

Från att ha ägt debatten till att guppa i bakvattnet, detta är historien om den borgerliga alliansen. De gick till val på återställare mot massarbetslöshet, flumskola och utlovade 1000 kr/mån i skattelättnader till alla. Många är besvikna, det blev inga 1000 kr, det kanske bara blev 300 kr. Att alliansen har över tre år till på sig att förverkliga sina vallöften glöms iof bort i den luddiga debatten. Samtidigt som oppositionen med Ulvskog i spetsen vill grundlagsskydda statlig egendom, och på detta sätt förhindra utförsäljning av statliga bolag.

I Sverige är dynamiska effekter i ekonomin förbjudna. Man kan i alla fall tro det, eftersom begreppet används som skällsord och något som tas till när man vill utmåla en ekonomisk reform som dålig. Därför ska skattesänkningar på ett område “finansieras” genom att de motverkas på annat håll. Ett uppenbart exempel är när den borgerliga regeringen idag går ut och aviserar att förmögenhetsskatten ska avskaffas, så ska det “delvis” finansieras genom att avdraget för privat pensionssparande får en maxgräns på 12 000 kronor.

Det går rent rasande bra för Sverige just nu, och finansminister Anders Borg skriver därmed upp förväntningarna på tillväxten med 0,4 procent från 3,3 procent till 3,7 procent. Nästa år räknar man med att tillväxten blir 3,3 procent, istället för det projicerade 3,1 procent. Pengarna väller alltså in, både inom det privata tack vare de skattesänkningar som gjordes i och med regeringsbytet, men också till det offentliga tack vare ökad konsumtion.

I en intervju i DN så säger finansminister Anders Borg (m) att han “inte har något emot att värnskatten slopas, men endast om finansieringen görs från höginkomsttagarna själva”. Ett sådant uttalande tyder på att han ser Sveriges skattesystem som fördelningspolitiskt perfekt, och att varje förändring som gynnar en viss grupp (särskilt om det råkar vara höginkomsttagare) måste kompenseras för att återställa balansen. På detta sätt brukade socialdemokratiska finansministrar uttala sig, och det är ganska naturligt att de såg det skattesystem som de själva utformat som perfekt.

Inom det finanspolitiska området finns det en rad olika åtgärder som borde genomföras. En del av dem är kanske mer av akademisk art, medan andra har direkt koppling till den ekonomiska politiken. Det förstnämnda handlar bland annat om förbättringar av den ekonomiska statistiken, och det sistnämnda en omläggning av skattepolitiken. Jag kommer här ta upp några förslag på åtgärder som bör genomföras, men listan ska inte ses som fullständig. Alliansen har gått ut och lovat att fastighetsskatten ska avskaffas.

Försvarminister Mikael Odenberg har avgått. Det är bra av två anledningar. För det första tycker jag det är starkt av Odenberg att hoppa av ett välbetalt jobb för att han inte håller med om politiken. För det andra är det bra att en försvarsminister som inte vill skära ner i försvaret försvinner. För faktum är att Sverige inte har nåt försvar att tala om idag. Större delen av kostnaden är bortkastat på idén att vi skall kunna försvara oss.

Björn Eriksson och Lars Stjernkvist skriver på DN Debatt att kommuner inte bör ha möjlighet att tacka nej till att ta emot flyktingar. Det är lätt att hålla med. Det är inte rimligt att kommuner kan välja bort detta ansvar. Å andra sidan måste förslag om att begränsa flyktingarns rätt att välja var de ska bo (som en del socialdemokratiska kommunalråd då och då kommer med) avvisas kraftfullt. Flyktingar som fått asyl och uppehållstillstånd i Sverige måste givetvis få flytta runt i landet precis som infödda svenskar.

Mauricio Rojas beklagar sig i gårdagens Dagens Nyheter, på debattsidan, att alliansen har försuttit ett gyllene tillfälle för en kompromiss om invandringspolitiken. Det kan man ju tycka, förstås, och man kanske kan efterlysa en mera partiöverskridande kompromiss. Utgångspunkten måste vara att det är bättre att börja på nytt och från början utgå från ett individperspektiv där människor får komma hit och söka jobb så mycket de vill, och om de får jobb så får de enkelt ett uppehållstillstånd.

Sveriges nya regering är intressant på många sätt, och det finns många kommentarer att göra, så många att jag kommer dela upp kommentarerna i flera blogginlägg. Först ut är mina kommentarer om folkpartiets nya statsråd: Jackpot för Folkpartiet Folkpartiet har lyckats få ministrar på alla sina favoritområden. Och urvalet är inte helt pjåkigt heller. Att Jan Björklund blir skolminister får ses som mycket positivt. Det beror på att han som vice ordförande är garanterad en plats, och skolfrågorna är en fråga där hans eviga tjat om ordning och reda faktiskt träffar rätt.

Alla fyra regeringspartier är överrens om att en civilkuragelag skall införas innan valet 2010. Den kristdemokratiske partiledaren Göran Hägglund nämner det ofta och gärna, och tanken bakom är att få fler människor att gripa in när något händer, i stället för att bara bli ytterligare en tyst betraktare. Självklart behövs det mer civilkurage. Den tysta stumma massan som vare sig ser eller hör, vill knappast ingen ha i ett samhälle. Problemet är att civilkurage inte kan lagstiftas fram.

I dag är det exakt två veckor tills “Proposition 2006/07:63 – En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet“, även kallad “FRA-lagen” röstas igenom i riksdagen. Att lagen kommer röstas igenom råder det inga tvivel om. En stor majoritet av partierna i riksdagen är för förslaget, även om Socialdemokraterna hellre skulle vilja ha sina egna formuleringar. Om de liberala riksdagsledamöter som finns kvar, skulle ta och lägga ner sina röster, eller rösta emot förslaget den 17 juni, spelar faktiskt inte någon större roll.

“Igår fick vi två oberoende tips från väldigt säkra källor (insiders som det heter) om att den 31-åriga mannen som blev dömd till villkorlig dom för fildelning, har fått sina böter och rättegångskostnader betalda av upphovsrättslobbyn – för att på så vis kunna ha ett prejudikat.” – TPBbloggen Om det här tipset stämmer är det allvarligt. Upphovsrättslobbyn har i så fall köpt ett prejudikat, och rättssamhället Sverige harlåtit ekonomiska intressen gå före lag och rätt.

Drygt en månad har det rått bloggtorka här. Egentligen finns det massvis med saker jag missat att kommentera, som Rasmus och diskoavgiften, eller Maciej och de papperslösa. Det finns gott om flera andra som sagt bra saker om de båda, och en massa andra av de händelser jag inte tagit upp den senaste månaden. Dagens minst uppmärksammade är RFSU:s Åsa Regnérs artikel i dagens SvD Brännpunkt. Hon tar upp problematiken med den skärpta åldersgränsen för att ha sex.

Den 50-årige pappan i Rödeby har nu blivit helt frikänd av Blekinge tingsrätt och fått tillbaka sitt hagelgevär, se artiklar i DN. 50-åringen sköt en 17-åring en gång och en 15-åring två gånger. 17-åringen skadades allvarligt men överlevde, 15-åringen avled direkt efter andra skottet. Detta skedde efter att dessa två tillsammas med fyra andra ungdomar beväpnade med påkar tagit sig in till hans hus och hotat hans son. Flera av ungdomarna har tidigare trakasserat sonen.

Regeringen presenterar sitt förslag om fildelning på SvD Brännpunkt. Det är både bra och dåliga besked. För det första känns det riktigt skönt, att regeringen bestämt sig för att slopa renforsutredningens förslag om att stänga av internetuppkopplingen för de som misstänks/döms för fildelning. Det är ett litet steg på vägen, att från politiskt håll inse att tillgången till internet är en fundamental del i dagens infrastruktur. Tyvärr så är skrotandet av internettillgångsstrypandet det enda bra i regeringens förslag.

Jag tjänstgjorde idag som nämndeman i Solna tingsrätt. Jag tvingades då medverka till att två personer dömdes till böter för att ha kört bil utan bilbälte. Det kändes inte alls bra. Kör man bil utan bilbälte så riskerar man skadas allvarligt eller dödas vid en krock. Men det är bara sitt eget liv och sin egen hälsa man riskerar, ingen annans. Därför finns det ingen anledning till att det ska vara olagligt.

Regeringen har lagt ett utredningsdirektiv som kort och gott innebär att polisen kommer ha lättare att begära ut IP-nummer. Om förslaget går igenom kommer det inte längre behövas en misstanke av en specifik person som gjort sig skyldig till ett brott som kan ge minst 2 års fängelse, utan polisen kommer ha rätt att begära ut ip-adresser från internetoperatörer så fort det finns en misstänkt till ett brott som bara leder till böter.

Om nu länspolismästaren Carin Götblad vill minska på ungdomsvåldet och göra det säkrare på gatorna, så kan hon väl börja med att se till så att folk fälls för det? Antalet dömda misshandelsfall har faktiskt stadigt minskat de senaste tolv åren, liksom antalet unga förbrytare av dessa brott. Om nu antalet brott som faktiskt begås (enligt samma länspolismästare, fast utan referenser) ökar, trots att misshandelsdomarena minskar, så kanske det finns en felande länk någonstans emellan det där att ett brott anmäls, och att ett brott utdöms.

Många EU-vänner vill ha ett större polisiärt samarbete inom EU. Ofta motiveras det med att den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande och då måste även polisen vara det för att effektivt kunna bekämpa den. Och visst vore det bra ifall polis och åklagare från flera EU-länder kan samarbeta för att sätta dit brottslingar. Å andra sidan vore det inte så trevligt ifall polsk polis kommer till Sverige och griper folk för abort eller något annat som inte är olagligt i Sverige.

Den Italienska EU-kommissionären Franco Frattini ersatte som bekant den icke godkända kommissinärskandidaten Rocco Buttiglione, när Buttiglione visade sig vara en kvinnofientlig homofob. Alla var nöjda då. Frattini är inte en kvinnofientlig homofob, men jag är mycket osäker på att han är bättre än Buttiglione skulle varit. Inte nog med att han vill totalförbjuda spel med våld i och att han vill förbjuda demonstrationer som hyllar brott. Senaste utspelet är att censurera sökord på nätet, samt kräva att internetleverantörerna spärrar sidor som tex.

“Nej, nya lagar fungerar sällan om de inte uppfattas som relevanta och därtill följs av förstärkta resurser till rättsväsendet. Här har vi ännu ett exempel på att det stiftas lag utan tanke på att se till så att lagen verkligen kan efterlevas. Det urholkar tyvärr tilltron till rättstaten.” Så kommenterade Fredrik Reinfeldt lagen om nedladdning i maj förra året. Då drogs det till val, Piratpartiet såg ut som en farlig uppstickare, och de etablerade partierna var måna om att inte låta fildelningsfrågan bli avgörande i valet.

_“Problemet blir just att kunna få ut uppgifter om en enskild. Den här bestämmelsen strider mot de principer hittills har gällt i Sverige.”_ – Marianne Levin, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet, till DN. Det handlar om remissförslaget om att upphovsrättsinnehavare själva ska kunna få ut personuppgifter på fildelare, istället för att polisen skall sköta det. Justitieminister Beatrice Ask håller inte med, och jag är inte förvånad. Rättssäkerhet någon?

DN skriver om hur internetcaféer där man också kan spela onlinespel kan hamna under nåt som kallas automatspelslagen. Det här är en typisk moralpanik-lag, där riksdagen 1982 bestämde sig för att reglera nåt man inte förstod därför att “man måste tänka på baaaarnen”. Det finns inget som tyder på att datorspel eller flipperspel eller andra automatspel är dåligt för barn, och i fallet som tas upp i artikeln påpekar man att om aktiviteter man har haft på kvällar och nätter har setts som bra ungdomsverksamhet.

Polarn Per tog mod till sig – efter att ha fått en skål med potatissallad över huvudet – beslutade han sig för skilsmässa. Efter en lång och trasslig relation satt han och ex-frun på var sitt håll och kommunicerade via sina advokater. De tog lika ansvar för barnen, som spenderade varannan vecka hos respektive förälder. Snart blev Per varse att ex-frun hade rätt till barnbidraget – trots att hon tjänade mer än han själv.

Fredrik Federley har idag på sin blogg meddelat att Centerns riksdagsgrupp tänker frysa ut honom om han röstar mot förslaget på att ge FRA utökade möjligheter till att spionera på Sveriges befolkning. Att bloggregeringen är mot förslaget behöver knappast sägas. Det är såklart så att partipiskan oftast gäller. Vad som än påstås har vi inte personval i Sverige. Men trots allt sitter riksdagsledamöterna på ett personligt mandat, och det är dom som till syvende och sist måste följa sitt samvete och trycka på röstningsknappen.

Beatrice Ask vill att internetoperatörerna skall leka poliser och själva rensa bort olagligt material från nätet. Det luktar maktfullkomlighet, saknar all form av rättsäkerhet för kunden, samt riskerar en ökad censur, och faktiskt ett tummande på yttrandefriheten. Vad händer med det ingen riktigt vet är lagligt eller inte? Vad händer med det som är olagligt i ett annat land men inte här? Varför ska det över huvud taget vara bra att skippa en rättsprocess för att utröna vad som är brottsligt eller inte?

Jag har ingenting alls övers för vuxna människor som söker kontakt med barn på nätet, ännu mindre om de har tvivelaktiga sexuella syften. Personerna i fråga borde få all internettillgång kapad på livstid, och bli totalt svartlistade som slödder. (Egentligen så borde de tillfogas fysisk skada också, med det är inte en politiskt korrekt åsikt.) Vad jag däremot inte tror är att det faktiskt går, eller är särskilt klokt att lagstifta bort fenomenet.

Dagens citat måste vara: “Det är inte jag eller Beatrice Ask som är proffsen. Jag rekommenderar därför ett besök på ­Maria ungdom, så kanske de tar ur henne de här idéerna, så att hon inte frestas att lägga populistiska förslag som bygger på okunnighet.” – Thomas Bodström i SvD kommenterar Ask:s förslag om att polisen ska kunna drogtesta barn under 15 år utan deras föräldrars medgivande. Företrädare för Maria ungdom tycker förslaget är dåligt och hänvisar till barnens personliga integritet.

Sådär. Nu har utredningen om en könsneutral äktenskapsbalk presenteras, och många är det som jublar över att homosexuella äntligen kan få gifta sig i kyrkan. Liksom dyslesbisk är jag dock kritisk till att ändra i trossamfundens rätt att viga överhuvudtaget, och tycker att myndighetsutövande inte skall blandas ihop med religion. Jag tycker att kyrkor har rätt att diskriminera hur mycket de vill. Varje präst ska ha rätt att neka vigsel av par, oavsett om grunden är sexualitet eller om de helt enkelt inte tycker att paret i fråga tar en vigsel tillräckligt på allvar av trosskäl, utan att det bara är ett spel för galleriet.

Justitieministern Beatrice Ask var från början negativ till det övervakningsförslag som kommer innebära att FRA får avlyssna den mail och telefontrafik som korsar landets gränser. Nu har justitieministern, som innan sin tid som minister till och med var motståndare till datalagringsdirektivet, uttryckt sitt stöd till lagen, och tycker till och med att det det “vore väldigt bra” som lagförslag. Det remisssvar som justitiedepartementet hade om att förslaget hotade rättsäkerheten är bortglömt, och fler och fler klartecken verkar ges för att det ska bli av.

Jag har spenderat de senaste dagarna i ett av mina barndomshem, beläget mitt bland de många sjöarna och skogarna i Småland. Med sjöutsikt och två vackra hästar i hagen mitt emot fönstret kunde man tro att landet, grusvägarna och hödoften var den idylliska oas att hamna i, tidigt en svensk sommar med 25°+, sol och jordgubbsstånd längs med landsvägarna. Småland är vackert. När man en lördagskväll kan höra texten till dansbandslåtarna som spelas på den lokala fotbollsplanen någon kilometer bort blir Småland charmigt, och när man kan räkna antalet passerande bilar till noll under en söndagspromenad, skulle jag vilja kalla den lilla byn för riktig idyll.

Försvarsminister Sten Tolgfors gör dagens insats för att försvara FRA-lagen på SVD Brännpunkt. Tolgfors menar att eftersom alternativet till FRA-lagen är oreglerad signalspaning i etern, är lagen en bra idé, och den integritetskränkning kabelspaning innebär, kallar Tolgfors för “ökat integritetsskydd”. Av någon anledning har han också fått för sig att kabeltrafiken inte kan lagras (“Den trafik som inte träffas av sökbegreppen passerar således obehandlad förbi och kan då inte lagras.”), vilket är ett lite märkligt argument med tanke på att datalagringslagen ligger på utredning hos regeringen.

Precis hemkommen från en veckas semester i soliga Bulgarien. Ägnar en dag åt att reda ut vad som egentligen hänt i FRA-frågan (bla. 967 olästa inlägg i rss-läsaren), och planerade att prioritera riksdagsdebatten framför fotbollen (jag är inget fotbollsfan, men har ändå sett de två första matcherna). Sen visade det sig, att trots att vi bor i ett land med statlig tv, och obligatoriska tv-avgifter, så kan den statliga kanal som stundtals visar direktsända riksdagsdebatter, inte ens lyckas sända kvällens avgörande riksdagsdebatt om allmän övervakning av oskyldiga.

Ingerö briljerar angående Ryssland och försvarsläget: “På motsvarande sätt har de socialdemokratiska regeringarna lagt ned, bland mycket mycket annat, vårt förband på Gotland – på grund av vad Per Nuder kallade “det allmänt goda säkerhetspolitiska läget” – och därmed frigjort resurser som FRA nu ska använda för att leta efter mail från sexy_putin83@hotmail.com i alla svenska mailboxar.” Läs hela inlägget här.

“…men efter i natt så får jag nog omvärdera det…” Så lät ett sms jag fick i går från en vanligtvis glad värmlänning. Då var han på sjukhuset på väg att röntgas för de skador han fick av polisen under ett omhändertagande. Hela historien, som började med en tunnbrödrulle, läser du här. Jag brukar inte svära, men nu passar det faktiskt. Fy fan för svensk polis.

Förteckning över de riksdagsledamöter som aktivt var på plats, tryckte på JA-knappen, och därmed röstade för allmän övervakning (FRA-lagen) vid kvällens omröstning. Folkpartister: Acketoft, Tina – Skåne läns västra Andrén, Gunnar – Stockholms län Backman, Hans – Gävleborgs län Brodén, Anita – Västra Götalands läns norra Ertsborn, Jan – Hallands län Flyborg, Eva – Göteborgs kommun Granbom, Karin – Östergötlands län Hagberg, Liselott – Södermanlands län Hamilton, Carl B – Stockholms kommun

I dag är det exakt två veckor tills “Proposition 2006/07:63 – En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet“, även kallad “FRA-lagen” röstas igenom i riksdagen. Att lagen kommer röstas igenom råder det inga tvivel om. En stor majoritet av partierna i riksdagen är för förslaget, även om Socialdemokraterna hellre skulle vilja ha sina egna formuleringar. Om de liberala riksdagsledamöter som finns kvar, skulle ta och lägga ner sina röster, eller rösta emot förslaget den 17 juni, spelar faktiskt inte någon större roll.

Just nu pågår det en namnunderskriftsinsamling på organisationen Ecpats hemsida. Anledningen är att polisens barnpornografigrupp enligt Ecpat har bristande resurser, och att det i sin tur drabbar utsatta barn. Jag gillar inte barnporr, och tycker att polisen borde få mer resurser till att bekämpa spridningen. För att få lite perspektiv på hur svenskt rättväsende prioriterar, får man inte glömma bort det uppdrag förra regeringen gav till rikspolisstyrelsen och åklagarmyndigheten tidigare i år, nämligen att prioritera en “Effektivare bekämpning av immaterialrättsliga brott“, dvs.

Både buggning och datalagring kommer att införas. Det ger Beatrice Ask i besked, och det är inte någonting förvånande. Förra justitieministern bodström såg till det senare, och tyvärr finns det en stark opion för buggning, inte minst i regeringen. Det finns alltför många anledningar till att vi inte borde ha ett datalagringsdirektiv alls. Det Ask nu måste göra är att se till att det blir så lindrigt som möjligt, och implementera direktivet med kortast och minst omfattande övervakning som det bara går.

Att det där med dataspel fortfarande upprör så mycket förvånar faktiskt. Nu senast är det EU:s rättskommissionär Franco Frattini som vill förbjuda spel som är för våldsamma. Han hänvisar till barns rättigheter, men att spelet han upprörs mest över redan har en åldersgräns på arton, verkar han inte ta hänsyn till. Franco Frattini var mannen som fick ersätta Rocco Buttiglione som kommissionär. Han kommer från mediemogulen Berlusconis parti, som inte direkt är kända för en sund mediebild, kanske är det därför lättare att vilja förbjuda vissa typer av spel.

Nu har justitieminister Beatrice Ask kommenterat lagen om nedladdning av upphovsrättskyddat material offentligt. Enligt tt har hon inga planer på att avkriminalisera lagen, utan tycker att “Grundprincipen som gäller i nuvarande lagstiftning, att man inte bara går in och snor grejer för andra utan att betala för sig, den principen tycker jag är riktig” Ask sällar sig därmed till den kategori som jämför fildelning med stöld. Ett resonemang som i grund och botten inte fungerar, då fildelning bara innebär kopiering.

Till min stora förhoppning, så blev inte Johan Pehrsson (fp) ny justitieminister, utan istället moderaten Beatrice Ask. Eftersom att jag inte har hört talas om henne särskilt mycket, så var min reaktion att hon skulle bli en rätt marginaliserad minister som inte körde lika mycket batongpolitik. Efter en snabb genomgång över hennes skrivna motioner de senaste åren, verkar dock bilden vara en lite annan. Beatrice Ask har nämligen motionerat om bla.

Det finns ett antal saker att ändra på inom området som berör lag och rätt. Ett brottsofferperspektiv måste införas, rättsäkerheten återinföras, och samtliga inom domstolsväsendet måste uppgradera sina kunskaper inom områden som berör allt från hatbrott och relationsvåld, till it-relaterad brottslighet och andra tekniska kunskaper. Jag tänkte i synnerhet fokusera på tre prioriterade områden för en ny regering. – Det första en regering måste ta itu med är dock ett återinförande av de mänskliga rättigheterna.

Sjuksköterskan och folkhälsovetaren Ann-Lis Söderberg ger socialministern några råd på Svenska dabladets Brännpunkt och ämnet för dagen är hur antalet aborter kan minskas. Som liberal skuggminister åt socialministern är det min plikt att dechiffrera Söderbergs till godhjärtighet förklädda religiösa moralism. Det är anmärkningsvärt och skrämmande att ingen nedgång i aborttalen noterats på drygt 30 år, trots att ett stort antal preventivmedel erbjuds idag, trots undervisning i skolorna, trots att det finns ungdoms­mottagningar och mödravård med preventiv inriktning.

Polarn Per tog mod till sig – efter att ha fått en skål med potatissallad över huvudet – beslutade han sig för skilsmässa. Efter en lång och trasslig relation satt han och ex-frun på var sitt håll och kommunicerade via sina advokater. De tog lika ansvar för barnen, som spenderade varannan vecka hos respektive förälder. Snart blev Per varse att ex-frun hade rätt till barnbidraget – trots att hon tjänade mer än han själv.

Regeringen presenterade igår sin budget. En budget nästan kliniskt ren från överraskningar, och även om det är tråkigt, så är det nog bra. Budgeten är egentligen bara en expansion och en detaljering av regeringsförklaringen, som i sin tur nästan är exakt valprogrammet rakt av. Och det är unikt i svensk politik. För första gången i mitt meddellånga liv har folket röstat på en politik och fått just det som lovades. Visst hade jag hoppats på mer liberalism i budgeten, och det har jag inte fått.

Sveriges nya regering är intressant på många sätt, och det finns många kommentarer att göra, så många att jag kommer dela upp kommentarerna i flera blogginlägg. Först ut är mina kommentarer om folkpartiets nya statsråd: Jackpot för Folkpartiet Folkpartiet har lyckats få ministrar på alla sina favoritområden. Och urvalet är inte helt pjåkigt heller. Att Jan Björklund blir skolminister får ses som mycket positivt. Det beror på att han som vice ordförande är garanterad en plats, och skolfrågorna är en fråga där hans eviga tjat om ordning och reda faktiskt träffar rätt.

Det är säkert för de flesta inte obekant att Maud Olofsson krävde för snart en vecka kvoteringsprincipen “varannan damernas.” Och man bör förvänta sig en relativt jämn könsfördelning om inte kompetensen hos individerna bedöms slentrianmässigt och oreflekterat på basis av deras kön. Men “varannan damernas” är också ett uttryck för något oreflekterat. Att bilda regering är en fråga om att tillvarata den typ och bredd av kompetens som gagnar en väl fungerande regering.

Kristdemokraterna med Anders Wijkman i spetsen föreslår personliga utsläppsrätter för växthusgaser. Se artikel i SvD och KD:s rapport. Jag tycker att det är helt feltänkt. Utsläppsrätter är i och för sig ett bra styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Men de bör riktas emot de som primärt ansvarar för utsläppen, d.v.s. industrier, kraftverk, flygbolag, rederier, jordbruk m.fl. Privatpersoner är huvudsakligen bara indirekt ansvariga för utsläppen, genom att köpa varor och tjänster som orsakar utsläpp.

Regeringens Globaliseringsråd har kommit med en rapport som säger att man ska storsatsa på elbilar. Det är mycket välkommet, troligtvis är elbilar den enda långsiktigt hållbara lösningen. Forskningsminister Lars Leijonborg säger att elbilar ska stödjas mer än andra miljöbilar, bl.a. genom dubbelt så stor miljöbilspremie. Det är hög tid att helt avskaffa miljöbilspremie och andra stöd för övriga “miljöbilar” (främst E85-bilar) och enbart gynna elbilar (och andra utsläppsfria bilar så som vätgasbränslecell).

Vattenfall, som är helägt av svenska staten, skryter med att man satsar stort på vindkraft och forskar på avskiljning och lagring av koldioxid från kolkraftverk (CCS). Man talar dock tyst om att det ännu idag investeras mycket mer i konventionell kolkraft (utan CCS), se artiklar i DN och Arbetaren. Regeringen, med näringsminister Maud Olofsson (c) i spetsen, nöjer sig dock med att ställa krav på att Vattenfall ska producera en viss mängd förnybart (bl.

Konsekvenserna av en allt ökande produktion av biodrivmedel världen över har blivit uppmärksammat på senare tid, bl.a. i DN, SvD och Time. Det är enkelt att konstatera att det är riktigt korkat att producera biodrivmedel på ineffektiva sätt, så som etanol ur spannmål. Denna typ av ineffektiva produktion är bara möjlig om den subventioneras, vilket dessvärre sker i såväl USA som EU. Att producera etanol ur sockerrör (som man gör i Brasilien) är effektivt.

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el. Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar. Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden. *) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet.

Regeringens klimatberedning har presenterat sitt slutbetänkande. Som bekant så har EU ett mål om att andelen biodrivmedel i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020, se tidigare inlägg om detta. Klimatberedningen har tagit fasta på detta och tycker att Sverige ska ha ett eget ännu högre mål för detta (avsnitt 14.6). Att överhuvudtaget sätt upp mål för andelen biodrivmedel i transportsektorn är feltänkt och dumt. Det är fullt tillräckligt med att sätta upp mål för minskade utsläpp av växthusgaser, och införa styrmedel i form av utsläppsrätter och/eller koldioxidskatter för att uppnå dessa.

Regeringens klimatberedning har presenterat en delrapport. Det mest uppseendeväckande är att man inte lyckats komma överens om ett nationellt mål för utsläppsminskningar till 2020. Regeringspartierna tycker att målen ska vara minskning med 30 %, medan oppositionspartierna vill sikta högre med 40 % minskning, vilket Svenska Naturskyddsföreningen instämmer i. Sverige står för cirka 0,2 % av de globala utsläppen av växthusgaser, och har idag rätt så låga utsläpp per capita jämfört med övriga industriländer.

EU har beslutat att Sverige får ha kvar sin lägre tull på import av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är bra, nu kan Sverige fortsätta importera effektivt producerad sockerrörsetanol från Brasilien istället för att producera den ineffektivt från spannmål (t.ex. vete) i Sverige eller andra EU-länder. Ännu bättre vore om tullen kunde tas bort helt. Bäst vore om alla tullar överallt kunde tas bort helt. Ungefär samtidigt går miljöminister Andreas Carlgren (c) ut och försvarar etanol som fordonsbränsle.

EU-kommissionen har i dagarna presenterat det s.k. energi- och klimatpaketet. Det innehåller bl.a. mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för ökad andel förnybar energi och förnybara drivmedel, samt nya regler för utsläpsshandelssystemet. Grunden är att EU ska minska sina utsläpp med 20 % från 1990 till 2020. Det är glädjande att man övergår till att fördela utsläppsrätterna gemensamt och successivt inför ett auktionsförfarande istället för gratis tilldelning. Det är bra att målet för den handlande sektorn haneras gemensamt, och att enbart utsläppsmål för de sektorerna utanför utsläpsshandelssystemet bryts ner nationellt.

Enligt en artikel i SvD funderar Luftfartsverket på “biltullar” (d.v.s. vägavgifter) för att åka bil till Arlanda. Vägavgifter, som vi nu har i form av trängselskatt i Stockholms innerstad, är ett bra sätt att motverka trängsel och lokala miljöproblem från trafiken. De är troligtvis också bra för klimatet, men det bör ses som en positiv bieffekt, inte någon huvudsak. Men att av klimatskäl införa vägavgifter på några godtyckligt utvalda ställen där de inte är motiverade för trängsel eller lokal miljö är galet.

I samband med budgetpropositionen ändrar regeringen diverse skatter på klimatområden, se pressmeddelande. Det är bra att höja koldioxidskatten på bensin och diesel, det är ett effektivt styrmedel. Det är dock mindre bra att sänka koldioxidskatten för de som ingår i utsläppshandeln. Det är bra i teorin, men eftersom utsläppshandeln i praktiken fungerar så dåligt så bör koldioxidskatten vara kvar tills ett fungerande utsläppshandelssystem finns på plats. Se tidigare inlägg om detta.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet överväger Livsmedelsverket att förändra sina kostråd för att ta hänsyn till köttproduktionens miljö- och klimatpåverkan. Det är inte alls någon bra idé. Det riskerar att kraftigt sänka Livsmedelsverkets trovärdighet. Livsmedelsverket bör konsekvent hålla sig till att informera om olika livsmedels inverkan på vår hälsa. Det finns många aspekter på hälsopåverkan som är värda att ta upp, så som risk för matförgiftning, hjärt-kärl-sjukdomar, fetma och cancer.

Regeringen har tillsatt en klimatberedning. Tyvärr har direktiven delvis fel utgångspunkt. Direktiven säger bl.a. att klimatberedningen ska lämna förslag till nationellt mål för utsläpp av växthusgaser till 2020, och nämner bördefördelning inom EU. EU har antagit ett gemensamt mål för utsläpp av växthusgaser till 2020, vilket också står i direktiven. Någon bördefördelning mellan EU:s medlemsländer bör inte ske, utan målet ska vara för EU som helhet. Sverige bör inte ha något eget nationellt mål till 2020 (eller längre fram) utan verka för att EU:s gemensamma mål ska uppfyllas.

Nu har regeringen satt ner foten angående den utlovade miljöbilspremien. Jag tycker inte att miljöbilspremie är någon bra idé över huvud taget, det bästa hade varit om den inte blivit av alls. Minst miljöpåverkan blir det om man inte kör bil alls, men det utgår ingen premie för det. Dessutom är gränsen för vad som räknas som miljöbil tämligen godtyckligt satt, och det blir en olycklig tröskeleffekt (läs mer här). Vidare så bör miljöpolitiken bygga på att de som förorenar får betala (d.

I en rapport till regeringen påstås att utsläppsrätter inte räcker, det krävs offentligt finansierad forskning och teknikutveckling också. Rapporten har en viktig poäng i att klimatfrågan är global och långsiktig. Det är meningslöst att satsa på utsläppsminskningar på ett par procent på nationell nivå till 2012, istället måste vi satsa på stora utsläppsminskningar globalt på längre sikt. Redan idag borde vi skifta fokus från 2012 till 2020 som nästa milstolpe, och från Sverige till EU.

EU:s energiministrar har idag enats om mål på 20 % för förnybar energi och 10 % för biodrivmedel inom EU fram till år 2020. Se här. Det är politikers roll att sätta upp mål och införa styrmedel för att hantera problem, i det här fallet utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Det är rimligt att EU sätter upp mål för utsläpp av fossil koldioxid och inför styrmedel för att se till att dessa mål uppnås.

Bilbranchens organisation BIL Sweden har kommit med ett förslag om hur miljöbilar ska premieras. Förslaget går ut på att premien betalas ut först efter ett år, och bara om bilägaren kan visa att bilen huvudsakligen körts på ett alternativt bränsle (E85 eller biogas) och inte på vanlig bensin. Förslaget tyder på insikt i att det är mindre lyckat att premiera bilar som lika gärna kan köras på vanlig bensin utan någon miljövinst.

DN har en intressant artikel som ifrågasätter det vettiga i att ersätta bensin med etanol som fordonsbränsle. Forskaren Torbjörn Rydberg har gjort en så kallad emergianalys (ej att förväxla med _energi_analys) och kommit fram till att det är orimligt ineffektivt att tillverka etanol ur biomassa för att ersätta bensin. Anledningen är helt enkelt att processen att tillverka etanol ur biomassa tar väldigt mycket energi i anspråk, energi som ofta kommer ifrån fossila bränslen.

Regeringen har lovat att införa en miljöbilspremie, nu senast upprepat på DN Debatt. Det är dock ännu öppet hur den ska utformas, och för hur en miljöbil ska definieras. Jag hoppas att man vågar gå ifrån det nu rådande konceptet att man delar in alla bilar i två grupper “miljöbilar” och “icke miljöbilar”. En sådan indelning är olycklig eftersom alla bilar har större eller mindre miljöpåverkan, och en gruppering blir godtycklig.

Miljöminister Anders Carlgren har skrivit till EU-kommissionen och begärt att Sverige ska få fler utsläppsrätter för växthusgaser. Detta samtidigt som Svenska regeringen vill att EU ska minska utsläppen med 30 % till 2020. Genom att kräva fler utsläppsrätter till Sverige så har regeringen dessvärre missat chansen att föregå med gott exempel. Detta visar också på hur bra det vore om utsläppsrätters tilldelades via en öppen auktion. Då skulle denna auktion kunna hållas på EU-nivå och medlemsstaterna behöver inte alls vara inblandade i utsläppsrätterna.

Regeringen kommer att driva på för att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 % till 2020 (jämfört med 1990). Se artikel på DN Debatt. Det är en bra ambition, minskningar på den nivån krävs för att vi ska kunna undvika de värsta effekterna av växthuseffekten. Efter 2020 måste det minskas ännu mer, men detta är en bra början. Det är också lovvärt att man har ett så tydligt EU-fokus.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att den av förra regeringen beslutade, men ännu inte införda, flygskatten ska slopas. Denna flygskatt skulle tas ut som ett fast belopp per passagerare. Tanken bakom flygskatten var helt rätt. Flygtrafiken har en påtaglig klimatpåverkan, inte minst p.g.a. att utsläppen på hög höjd ger större klimatpåverkan än motsvarande utsläpp på marken. Samtidigt är flyget helt befriat från miljö- och energiskatter. Flygets externa kostnader behöver internaliseras.

Den senaste tiden sänkningar av bensinpriset har nu lett till att det blir billgare att köra med vanlig bensin än E85, om man räknar med att en liter bensin räcker längre än en liter E85. Tidigare har det varit billigare att köra på E85. Detta har, föga förvånande, lett till minskad försäljning av E85. (Se artikel i DN.) BIL Sweden föreslår att momsen på etanolbränsle bör sänkas från 25 % till 6 %.

Den liberala miljöpolitiken utgår från människan. Vi vill värna miljön eftersom en förstörd miljö är ett hot mot människors hälsa, välstånd och överlevnad. Liberalismen tar därmed avstånd från den naturromantiska syn som tillskriver naturen ett egenvärde oberoende av människan. Däremot erkänner vi ett ansvar gentemot alla människor, inklusive de som ännu inte är födda, vilket ger oss vittgående skyldigheter att ta hand om miljön. En del nyliberaler menar att miljöpolitik är överflödigt och att alla miljöproblem kan hanteras med äganderätter enligt principen att all miljöförstörelse skadar någon människa eller någon som någon människa äger.

Regeringen presenterar sitt förslag om fildelning på SvD Brännpunkt. Det är både bra och dåliga besked. För det första känns det riktigt skönt, att regeringen bestämt sig för att slopa renforsutredningens förslag om att stänga av internetuppkopplingen för de som misstänks/döms för fildelning. Det är ett litet steg på vägen, att från politiskt håll inse att tillgången till internet är en fundamental del i dagens infrastruktur. Tyvärr så är skrotandet av internettillgångsstrypandet det enda bra i regeringens förslag.

Regeringen har tydligen beslutat att dra in finansieringen till En Bok För Alla. Argumenten för denna finansiering är de gamla vanliga, att böckerna inte hade kommit ut annars, för dom är för smala. Jag brukar då kontra med att staten bör ge mig bidrag för att skriva datorprogram ingen är beredd att betala för. Jag har massor av idéer för program som är så smala att ingen vill betala för dom.

Den oberoende liberala morgontidningen DN:s ledarsida meddelar följande om privat kulturfinansiering: Även om det är möjligt att den totala mängden pengar till kulturen skulle öka är det svårt att se någon god princip bakom en modell där staten skattebefriar företag för att de i sin tur ska subventionera kulturen. Varför skulle rika privatpersoner och direktörer vara bättre på att fatta beslut om kulturstöd än politiker och tjänstemän? Då undrar jag, vad är det som säger att politiker och tjänstemän skulle göra ett bättre jobb?

Ja, ni hörde rätt. Regeringen önskar ett brett samförstånd gällande kulturpolitiken, de vill ha med alla partierna på tåget. Kanske låter det obegripligt rent ideologiskt, men ack så logiskt ur ett mer realpolitiskt perspektiv. Budgeten för kulturpolitik försvinnande liten, därför finns ingen anledning att röra om för mycket i grytan. Regeringen vill förmodligen inte stöta sig med den s k “kulturadeln” som har sina rötter i vänsterrörelsen och fortfarande agerar opinionsbildare.

DN skriver om hur internetcaféer där man också kan spela onlinespel kan hamna under nåt som kallas automatspelslagen. Det här är en typisk moralpanik-lag, där riksdagen 1982 bestämde sig för att reglera nåt man inte förstod därför att “man måste tänka på baaaarnen”. Det finns inget som tyder på att datorspel eller flipperspel eller andra automatspel är dåligt för barn, och i fallet som tas upp i artikeln påpekar man att om aktiviteter man har haft på kvällar och nätter har setts som bra ungdomsverksamhet.

När statsministern kallade (mailade) och ville ha med mig i regeringen, borde jag givetvis ha bett om en veckas betänketid. Jag svarade emellertid ja efter fem minuter – när bloggosfären kallar så måste man ställa upp. Som den liberala skugg-blogg-regeringens kulturminister kommer jag att tvingas skärpa tankarna, vi liberaler är inte är så värst förtjusta i statligt finansierad kultur; min tjänst är med andra ord ganska märklig, och fyller givetvis blott en rent samhällskritisk funktion.

Jag tycker att debatten om privatimport av alkohol är lite märklig. Man diskuterar några lådor av Rioja, som om det vore viktigt, eller så pratar man om principen om fri rörlighet, dvs att hinder mot privatimport är ett handelshinder och skulle skada den fria konkurrensen, vilket inte är en rimlig inställning. Från motståndarsidan hävdar man att privatimporten kommer skada folkhälsan, som om dom som privatimporterar alla kommer bli alkisar på kuppen, detta trots att om man privatimporterar så måste man fortfarande betala svensk alkoholskatt.

Jag har tidigare skrivit om att diktaturer inte bör ha samma rättigheter som demokratier, och att tillgång till information är ett av de fyra utrikespolitiska målen. Nu är det dags att titta på medel för att uppnå detta. Masskommunikation i form av radio och TV är viktiga instrument i diktaturers förtrycksapparat. Genom att styra vad människor kan se och höra, kan man påverka deras beteende. Vi måste se till att människor i diktaturer har en bättre tillgång till information, som de kan använda sitt förnuft till att värdera.

Public service i Sverige har allt mer kommit att likna en moralisk och politisk kampanj i etern. Antalet politisk färgade dokumentärer, studiodebatter, och övrigt utbud som är avsett att vara informativt och balanserat präglade har snart kommit till vägs ände. Den allsidiga informationen tenderar att ofta istället vara ensidiga och allt annat än neutrala och balanserade. Graden av transparens eller åtminstone en balanserad efterdebatt som skulle kunnat rädda ansiktet på en hel del sådana program kan påstås också vara i det närmaste noll.

Nu har justitieminister Beatrice Ask kommenterat lagen om nedladdning av upphovsrättskyddat material offentligt. Enligt tt har hon inga planer på att avkriminalisera lagen, utan tycker att “Grundprincipen som gäller i nuvarande lagstiftning, att man inte bara går in och snor grejer för andra utan att betala för sig, den principen tycker jag är riktig” Ask sällar sig därmed till den kategori som jämför fildelning med stöld. Ett resonemang som i grund och botten inte fungerar, då fildelning bara innebär kopiering.

När Reinfeldt presenterade sin regering så kändes det instinktivt som om detta var inte bara ett skifte i politik, utan också i generation, och attityd. Och kollar man på moderaternas statsråd så ser man att majoriteten är 60-talister precis som Reinfeldt själv. På samma sätt var dom flesta av Göra Perssons statsråd i hans ålder. Det blir naturligt så, man lär känna folk i sin egen ålder redan i ungdomsförbundet, och dom vännerna hänger sedan med genom den politiska karriären.

Det har varit mycket uppståndelse kring att ett antal statsråd i den nya regeringen inte betalat TV-licensen. Det bästa sättet att hantera detta är att så fort som möjligt avskaffa TV-licensen! Det är en sällsynt dum konstruktion som lider av ett flertal brister. Storebror ser dig TV-licensen gör att staten har ett register över alla bostäder där det finns TV-mottagare. Den informationen borde staten inte ha. Under nazi-Tysklands ockupation av Norge under andra världskriget sände Storbritannien anti-nazist-radio över Norge.

Utländska medborgare som bor i Sverige har i många fall väldigt svårt att skaffa svenskt ID-kort sen Svensk Kassaservice slutade utfärda sådana, se artikel i SR. Så kan vi inte ha det. Detta löses enklast genom att alla som får svenskt personnummer automatiskt tilldelas ett svenskt ID-kort i samband med det. Det ska gälla såväl asylsökande och anhöriginvandrare som arbetskraftsinvandrare och de som utnyttjar den fria rörligheten inom EU/EES. Intressant? Andra bloggar om:

Nu presenterar regeringen och Miljöpartiet en lagrådsremiss om fri arbetskraftsinvandring. Förslaget skulle kunna förbättras på några punkter: Som jag påpekat tidigare så vore det önskvärt om asylsökande som med AT-UND jobbat minst sex månader i Sverige kunde ansöka om att arbetskraftsinvandra när som helst under asylprocessen, och inte bara efter ett lagakraftvunnet avslag. En sådan ansökan ska dock innebära att asylansökan dras tillbaka och asylprocessen avbryts. Detta borde kunna leda till minskad arbetsbörda för Migrationsverket och Migrationsdomstolarna, och leda till kortare handläggningstider för övriga asylsökande.

Efter att ha sett debatten efter Uppdrag Granskning är det mycket tydligt att Liberala Ungdomsförbundets ordförande Frida Johansson Metso har helt rätt i att huvudproblemet är att de papperslösa invandrarana är desperata eftersom de riskerar utvisning. Det gör att de som utnyttjas inte vågar stå upp och protestera. Jag tror att en stor del av detta löses genom att införa fri arbetskraftsinvandring. Se tidigare inlägg om det. Metso har i och för sig rätt i att det liggande förslaget till arbetskraftsinvandring inte skulle lösa alla problem helt.

Bloggregeringen krävde tidigare att fri arbetskraftsinvandring utan arbetsmarknadsprövning ska införas. Nu finns det en ny utredning som föreslår just detta. Vi hoppas att regeringen ser till att genomföra detta snarast. Det finns dock ett problem med förslaget när det gäller hur asylsökande behandlas. Det föreslås att asylsökande som fått sin ansökan avslagen men under processen fått jobb i Sverige och jobbat minst sex månader ska kunna få stanna i Sverige som arbetskraftsinvandrare istället.

Det är nu klart att Bulgarien och Rumänien kommer bli EU-medlemmar vid årsskiftet. Det är också klart att Sverige inte kommer att införa några övergångsregler för arbetskraft från Bulgarien eller Rumänien. Efter årsskiftet kommer Bulgarer och Rumäner alltså att kunna bo och jobba i Sverige på samma villkor som Fransmän, Tyskar och Polacker. En bekant från Bulgarien bor i Sverige och har uppehållstillstånd för studier. Nu har hon avslutat sina studier och vill stanna i Sverige och skaffa jobb.

Mauricio Rojas avslöjar på DN Debatt idag arbetskraftsinvandringskommitténs slutbetänkande. Den stora oenigheten rör den så kallade arbetsmarknadsprövningen. Det innebär att när någon icke EU-medborgare söker jobb i Sverige så räcker det inte med att en svensk arbetsgivare vill anställa, en mydighet måste också konstatera att det inte finns någon svensk arbetslös som kan ta jobbet ifråga. Så är reglerna idag, och sossar och vänsterpartister vill behålla dem. Moderater, centerpartister, kristdemokrater och miljöpartister vill helt avskaffa denna arbetsmarknadsprövning.

Från och med idag är det möjligt att konvertera gamla bensinbilar till etanoldrift (E85) och då få miljöbilsförmåner som t.ex. befrielse från trängselskatt i Stockholm, se artikel i E24. Har man en gammal bil utan katalysator så kan man konvertera den utan krav på avgasprov och ändå får den klassad som miljöbil. Det är helt galet, det är risk att det blir ännu större utsläpp av hälsofarliga kolväten så som aldehyder.

Regeringens Globaliseringsråd har kommit med en rapport som säger att man ska storsatsa på elbilar. Det är mycket välkommet, troligtvis är elbilar den enda långsiktigt hållbara lösningen. Forskningsminister Lars Leijonborg säger att elbilar ska stödjas mer än andra miljöbilar, bl.a. genom dubbelt så stor miljöbilspremie. Det är hög tid att helt avskaffa miljöbilspremie och andra stöd för övriga “miljöbilar” (främst E85-bilar) och enbart gynna elbilar (och andra utsläppsfria bilar så som vätgasbränslecell).

Vattenfall, som är helägt av svenska staten, skryter med att man satsar stort på vindkraft och forskar på avskiljning och lagring av koldioxid från kolkraftverk (CCS). Man talar dock tyst om att det ännu idag investeras mycket mer i konventionell kolkraft (utan CCS), se artiklar i DN och Arbetaren. Regeringen, med näringsminister Maud Olofsson (c) i spetsen, nöjer sig dock med att ställa krav på att Vattenfall ska producera en viss mängd förnybart (bl.

Från och med idag (1 april) är det inte längre krav att ha vinterdäck. Tyvärr är det dock tillåtet att ha dubbdäck ytterligare en månad, trots att det är uppenbart onödigt i hela södra Sverige. Eftersom dubbdäck på barbark sliter på vägarna och orsakar hälsofarliga partiklar så bör tiden då dubbdäck är tillåtet förkortas till 31 mars i södra Sverige (Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län, Västra Götalands län och alla län söder om dessa).

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el. Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar. Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden. *) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet.

EU har beslutat att Sverige får ha kvar sin lägre tull på import av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är bra, nu kan Sverige fortsätta importera effektivt producerad sockerrörsetanol från Brasilien istället för att producera den ineffektivt från spannmål (t.ex. vete) i Sverige eller andra EU-länder. Ännu bättre vore om tullen kunde tas bort helt. Bäst vore om alla tullar överallt kunde tas bort helt. Ungefär samtidigt går miljöminister Andreas Carlgren (c) ut och försvarar etanol som fordonsbränsle.

Bloggregeringen har tidigare krävt att regeringen ska införa en skrotningspremie på 4000:- för gamla smutsiga bilar utan katalysator. Vi blev glada när de sedan till synes gjorde detta. Tyvärr så missade vi att läsa det finstilta, att “Ersättningen gäller så länge bilskrotningsfondens pengar räcker“. Tyvärr så tog bilskrotningsfondens pengar slut alltför snabbt, nu finns det inga pengar kvar. Det duger inte! Nu måste regeringen gå in och fylla på mer pengar från statskassan så att alla gamla bilar verkligen blir skrotade.

Från och med idag, fram till 31 mars, är det obligatoriskt att ha vinterdäck på sin bil. Vinterdäck finns i både med och utan dubbar, men när man ändå måste byta däck så byter många till dubbdäck utan att närmare fundera över om det verkligen är nödvändigt. Om man kör med dubbdäck på en väg utan snö eller is så leder det till att partiklar frigörs, vilket är ett stort hälsoproblem i städer.

S.k. veteranbilar, d.v.s. bilar äldre än 30 år, är befriande från fordonsskatt. Med tanke på att dessa bilar släpper ut stora mängder miljö- och hälsofarliga luftföroreningar (partiklar, kväveoxider, cancerframkallande kolväten) vid körning är det märkligt att de inte behöver betala fordonsskatt, medan modernare och renare bilar betalar skatt. Därför bör detta specialregel tas bort och veteranbilar betala fordonsskatt enligt samma regler som övriga bilar. Den som har en veteranbil utan att köra den har möjlighet att avregistrera den, och då slipper man både fordonsskatt och försäkring.

De fyra centerstatsråden skriver på DN Debatt om satsning på hållbara stadsmiljöer. Tyvärr verkar satsningen inskränka sig till 340 miljoner kronor i statsbudgeten som bl.a.ska gå till att “främja integrerade lösningar för vatten, energi och avlopp“. Det är svårt att se den principiella skillnaden mellan detta och den klassiska sossestrategin att planlöst slänga ut pengar på diverse meningslösa projekt. Det duger inte! Regeringen bör istället se till att undanröja de statliga hinder för hållbar stadsutveckling som finns.

Den förra regeringen har slagit fast ett mål att 25 % av all mat som serveras på offentliga institutioner (skolor, daghem, sjukhus, etc) ska vara ekologisk 2010. Enligt en artikel i DN ligger vi så här långt dåligt till att uppfylla detta mål. Jag tror inte att det är så lyckat att ha den här typen av mål. Problemet är att man drar all sorts mat över en kam. Med detta mål så blir det lätt att tänka i stil med “vi kan strunta i ekologiska ägg bara vi ser till att alla grönsaker och allt mjöl är ekologiskt”, och det blir lätt så att kostnaden styr.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet överväger Livsmedelsverket att förändra sina kostråd för att ta hänsyn till köttproduktionens miljö- och klimatpåverkan. Det är inte alls någon bra idé. Det riskerar att kraftigt sänka Livsmedelsverkets trovärdighet. Livsmedelsverket bör konsekvent hålla sig till att informera om olika livsmedels inverkan på vår hälsa. Det finns många aspekter på hälsopåverkan som är värda att ta upp, så som risk för matförgiftning, hjärt-kärl-sjukdomar, fetma och cancer.

Regeringen har beslutat att inte genomföra det förbud mot blyammunition som var planerat. Det är bara att gratulera Jägareförbundet till lyckad lobbying. För oss andra är det ett trist beslut. Bly är en giftig tungmetall som är farlig för såväl människor som övriga djur. Det är inte försvarbart att fortsätta sprida 500 ton bly i skogen varje år. Blyhagel förbjuds i våtmark eftersom sjöfåglar kan äta blyhagel, bli förgiftade och sprida blyet vidare i miljön.

Näringsdepartementet har presenterat ett PM om förslag på lag om ekodesign. Kärnpunkten i lagen är denna paragraf: 4 § En energianvändande produkt eller del skall vara så utformad att dess energianvändning är effektiv och dess miljöpåverkan är låg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan energianvändning och miljöpåverkan. Det innebär att alla “energianvändande produkter” som säljs i Sverige (och hela EU) måste uppfylla krav på effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan som regeringen eller någon statlig myndighet godtyckligt kan bestämma.

Miljöbalkens andra kapitel innehåller ett antal s.k. hänsynsregler. De är överlag rimliga och bra, förutom denna regel: 5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Alla rationella aktörer som bedriver en verksamhet kommer att hushålla med råvaror och energi, eftersom råvaror och energi kostar pengar. Möjligheter till återanvändning och återvinning kommer också att utnyttjas ifall det är lönsamt.

Utvecklingen i Estland den senaste tiden visar att Sverige ska säga nej till den ryska gasledning som planeras att gå över Östersjön, och detta inte främst på grund av de legitima miljökritiska skäl man kan anföra mot projektet, utan av säkerhetspolitiska skäl. När Ryssland agerar så mot ett land som är medlem i EU och medlem i Nato så kan man väl bara tänka sig hur de skulle agera om Sverige blev starkt ekonomiskt knutet till Ryssland.

Nu har regeringen satt ner foten angående den utlovade miljöbilspremien. Jag tycker inte att miljöbilspremie är någon bra idé över huvud taget, det bästa hade varit om den inte blivit av alls. Minst miljöpåverkan blir det om man inte kör bil alls, men det utgår ingen premie för det. Dessutom är gränsen för vad som räknas som miljöbil tämligen godtyckligt satt, och det blir en olycklig tröskeleffekt (läs mer här). Vidare så bör miljöpolitiken bygga på att de som förorenar får betala (d.

Regeringen har beslutat att inte tillåta exploatering av Städjan. Se artikel i DN. Ett bra beslut av regeringen, det visar att man tar miljöbalken på allvar. Att ge tillstånd till exploatering hade skapat ett olyckligt prejudikat som skulle urvattna det skydd som miljöbalken är avsedd att ge. Att bygga en skidanläggning kan inte rimligtvis anses vara “tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse” som det står i miljöbalken. Se tidigare inlägg.

Bilbranchens organisation BIL Sweden har kommit med ett förslag om hur miljöbilar ska premieras. Förslaget går ut på att premien betalas ut först efter ett år, och bara om bilägaren kan visa att bilen huvudsakligen körts på ett alternativt bränsle (E85 eller biogas) och inte på vanlig bensin. Förslaget tyder på insikt i att det är mindre lyckat att premiera bilar som lika gärna kan köras på vanlig bensin utan någon miljövinst.

DN har en intressant artikel som ifrågasätter det vettiga i att ersätta bensin med etanol som fordonsbränsle. Forskaren Torbjörn Rydberg har gjort en så kallad emergianalys (ej att förväxla med _energi_analys) och kommit fram till att det är orimligt ineffektivt att tillverka etanol ur biomassa för att ersätta bensin. Anledningen är helt enkelt att processen att tillverka etanol ur biomassa tar väldigt mycket energi i anspråk, energi som ofta kommer ifrån fossila bränslen.

Regeringen har lovat att införa en miljöbilspremie, nu senast upprepat på DN Debatt. Det är dock ännu öppet hur den ska utformas, och för hur en miljöbil ska definieras. Jag hoppas att man vågar gå ifrån det nu rådande konceptet att man delar in alla bilar i två grupper “miljöbilar” och “icke miljöbilar”. En sådan indelning är olycklig eftersom alla bilar har större eller mindre miljöpåverkan, och en gruppering blir godtycklig.

För närvarande får de som skrotar en gammal bil en skrotningspremie på 1700 kronor (Vägverket). Sverige har bland de äldsta bilparkerna i Europa, och nästan 5 procent av bilarna saknar katalysator vilket innebär att de släpper ut mycket mer miljö- och hälsofarliga avgaser än moderna bilar. För att snabba på utfasningen av dessa miljöfarliga bilar har det från flera håll förts fram krav på att skrotningspremien ska höjas kraftigt. Allianspartierna föreslog en höjning till 4000 kronor i en riksdagsmotion i våras.

Idre Fjäll vill bygga ut sin alpina anläggning till att även omfatta fjället Städjan i ett projekt som kallas Tre Toppar. Detta skulle göra intrång i ett Natura 2000-område, och kräver därför särskilt tillstånd. Naturvårdsverket vill inte tillåta detta. Länsstyrelsen i Dalarna konstaterar att det finns stora naturvärden i området, men menar att det kan finnas skäl att göra undantag enligt 7 kap 29 § miljöbalken. Ett sådant undantag kan bara göras av regeringen, och frågan ligger nu på regeringens bord.

När jag skrev om budgeten så erkände jag att jag inte visste om det var bra eller inte att lägga ner djurskyddsmyndigheten. Nu har jag fått reda på mer i frågan, och det visar sig att myndigheten är hett hatad av såväl länsveterinärer som bönder. Så man anar Centerpartiets hand i den här frågan. Vad har då Djurskyddsmyndigheten sysslat med under dom här två-tre åren dom har funnits? Tja, låt oss ta ett exempel.

Precis som folkpartiet så har centerpartiet har fått jackpot på sina favoritfrågor och lyckats knipa både näringsministerposten, miljöministerposten och infrastrukturministerposten. Och ja, jordbrukminisitern är ju centerpartist också, men det är nog inget annat parti som ens vill ha den posten. Däremot är tillsättandet av dom här posterna knappast någon jackpot för Sverige. Maud Olofsson som näringsminister är självklar och vettig. I hela valdebatten med alla skandaler har hon envist pratar småföretagande, och om inte annat på detta sätt tjatat till sig rätten till den posten.

Utnämningen av Andreas Carlgren (c) till miljöminister är en stor besvikelse. Inte så att jag har något emot Carlgren som person eller politiker, det har jag inte. Men han saknar helt meriter på miljöområdet, vilket han själv erkänner: “Miljön har inte varit något området som jag haft ansvar för. Det blir nytt” Jag tycker att det är nonchalant att utse en person helt utan relevanta meriter till miljöminister. Det verkar som om man helt enkelt tog första bästa centerpartist som miljöminister.

Den senaste tiden sänkningar av bensinpriset har nu lett till att det blir billgare att köra med vanlig bensin än E85, om man räknar med att en liter bensin räcker längre än en liter E85. Tidigare har det varit billigare att köra på E85. Detta har, föga förvånande, lett till minskad försäljning av E85. (Se artikel i DN.) BIL Sweden föreslår att momsen på etanolbränsle bör sänkas från 25 % till 6 %.

Den liberala miljöpolitiken utgår från människan. Vi vill värna miljön eftersom en förstörd miljö är ett hot mot människors hälsa, välstånd och överlevnad. Liberalismen tar därmed avstånd från den naturromantiska syn som tillskriver naturen ett egenvärde oberoende av människan. Däremot erkänner vi ett ansvar gentemot alla människor, inklusive de som ännu inte är födda, vilket ger oss vittgående skyldigheter att ta hand om miljön. En del nyliberaler menar att miljöpolitik är överflödigt och att alla miljöproblem kan hanteras med äganderätter enligt principen att all miljöförstörelse skadar någon människa eller någon som någon människa äger.

Även publicerad på Bloggen Bent. När alliansen tog över efter den tröttkörda Göran Persson, och den lika tröttkörda socialdemokratin, var det efter åratal av visionslöst hushållande med de offentliga systemen, kryddat med lite företags- och arbetsfientliga förslag som att införa rätt till heltid för säsongsarbetare. Vid det laget hade cirka en miljon, ge eller ta några hundratusen beroende på vem man frågar, av den arbetsföra befolkningen förpassats ut i marginalen där de förde (och fortfarande för) ett Sisofysarbete med att hålla sig väl med byråkrater för att inte mista sina sista smulor av inkomst.

Värdetransportrånen ökar, åtminstone om man utgår från mediebilden. Utan att ha giltig statistik i ämnet kan vi utgå ifrån att rånen utgör ett hot mot samhället. Nu senast rånades ett bolag som sköter transport av utländsk valuta, de inställer tills vidare sina transporter, vilket kan ge upphov till brist på utländsk valuta. **** Värdetransportbolaget kräver att polisen ska agera. Ett förmätet krav kan tyckas, men å andra sidan så är rättssäkerhet, inre och yttre försvar statens viktigaste uppgift.

Även publicerad på Bloggen Bent. Man kan lätt dras med i stunden när det gäller politik, och glömma bort att politik är en långsiktig hantering där det tar år att få igenom saker, och där det tar år för genomförda saker att få någon effekt. I Dagens Nyheter idag skriver Niklas Ekdahl en krönika som poängterar just det långsiktiga i politiken, och jag håller med i det mesta. Socialdemokraterna vill förstås i retoriken framstå som allt det godas moder, och vill förstås inte ge alliansregeringen beröm får någonting.

Ja, det är förmodligen sant att det kommer att bli ganska stora hyreshöjningar om regeringen över en natt släpper bostadsmarknaden fri, men det beror helt och hållet på att hyresregleringarna har skapat en brist på bostäder i främst storstadsregionerna. De regleringar som vänstern nu i affekt försöker beskydda är det som har gjort att det inte byggs några nya hyresfastigheter i Stockholm nuförtiden, och det är de regleringar som vänstern nu vill försvara som har skapat bostadsbristen i stan.

Från att ha ägt debatten till att guppa i bakvattnet, detta är historien om den borgerliga alliansen. De gick till val på återställare mot massarbetslöshet, flumskola och utlovade 1000 kr/mån i skattelättnader till alla. Många är besvikna, det blev inga 1000 kr, det kanske bara blev 300 kr. Att alliansen har över tre år till på sig att förverkliga sina vallöften glöms iof bort i den luddiga debatten. Samtidigt som oppositionen med Ulvskog i spetsen vill grundlagsskydda statlig egendom, och på detta sätt förhindra utförsäljning av statliga bolag.

Nu slutar tullen att beslagta sk nätsprit i brist på konkreta direktiv. Det svenska alkoholmonopolet är på god väg att självdö medan vi lapar sol och tidningarna brottas med nyhetstorka. Själv hade jag föredragit att vår nya regering initierat avvecklingen, men allt som oftast är det en kombination av slump, oklara direktiv och civilt motstånd som bryter ny mark. Vem minns inte murens snabba fall 1989? Politikerna är någon annanstans, och tur är väl det.

Utvecklingen i Estland den senaste tiden visar att Sverige ska säga nej till den ryska gasledning som planeras att gå över Östersjön, och detta inte främst på grund av de legitima miljökritiska skäl man kan anföra mot projektet, utan av säkerhetspolitiska skäl. När Ryssland agerar så mot ett land som är medlem i EU och medlem i Nato så kan man väl bara tänka sig hur de skulle agera om Sverige blev starkt ekonomiskt knutet till Ryssland.

Nu har Kristina Alvendal anfört på Dagens Nyheters debattsida att lösningen på hyresrättskrisen i Stockholm stad är att man ska ge bonus till folk för att de ska flytta till rätt ställe, dvs ytterstaden. Det är så man blir matt. Den enda lösningen, Kristina, på stadens hyresrättsproblematik är att införa marknadshyror därför att då blir det lönsamt att bygga nya hyresrätter även för privata aktörer. Privata aktörer som i allt raskare takt försvinner från marknaden därför att bostadsmarknaden är Sveriges sista rest av planekonomi.

Det går rent rasande bra för Sverige just nu, och finansminister Anders Borg skriver därmed upp förväntningarna på tillväxten med 0,4 procent från 3,3 procent till 3,7 procent. Nästa år räknar man med att tillväxten blir 3,3 procent, istället för det projicerade 3,1 procent. Pengarna väller alltså in, både inom det privata tack vare de skattesänkningar som gjordes i och med regeringsbytet, men också till det offentliga tack vare ökad konsumtion.

Ofta när man debatterar frihandel kontra miljön får man höra att frihandel, särskilt när det gäller multinationella företag, skulle vara ett hot mot miljön. Inget kunde vara mera falskt, förstås, men det är inte därför argumentet lyfts fram. Det handlar inte om själva miljön, den används som ett slagträ, utan det handlar om materialism kontra icke-materialism. När miljöaktivister lyfter fram frihandelns inverkan på miljön så är det ett kodord för att det menar att icke-materialismen skulle vara bättre än materialismen så som den kommer till uttryck inom det kapitalistiska systemet.

Idag kom då beslutet om skatteavdrag för hushållsnära tjänster, och kanske inte så överraskande sade Socialdemokraterna och vänsterpartiet tvärnej till förslaget. Inte för att deras opposition betyder något i det parlamentariska läge som ändå är, utan oppositionen ska väl som alltid annars mera ses som ett försök att bolstra sina kärntrupper. Men förslaget ligger ändå där, och personligen tycker jag att det är synd därför att detta med att subventionera en smal del av tjänstesektorn på bekostnad av andra delar av densamma naturligtvis inte är bra.

Solarier och friskvård är en het fråga inom konkurrensjuridiska grupper. Orsaken är att kommuner ofta har solarier, kurser och friskvård till priser som vida understiger det som privata aktörer kan erbjuda. Dessutom smusslas de privata aktörerna undan på dåliga tider och hyran sätts omotiverat högt. Detta handlar naturligtvis om en snedvriden konkurrens, där kommuner går in som kommersiella aktörer och skapar monopol som gynnar dem själva. Detta är nog en av bakgrunderna till Maud Olofssons debattartikel i Dagens Nyheter idag där hon aviserar ett förbud mot att kommuner ska kunna agera på det här viset.

Idag har Sven-Otto Littorin blivit intervjuad i SR:s lördagsintervju, och det man har ekande i huvudet efter att ha lyssnat färdigt är detta ständiga försvar av facket, kollektivavtalen, arbetsrätten, Vaxholm och HRF:s kampanj mot salladsbaren. Oavsett vad som händer så ställer sig Littorin på fackets och kollektivets sida mot individen, och det är ju inte vidare liberalt, och det får mig att undra om det inte vore bra med en liten blodig maktkamp inom Rosenbad som tog ner Littorin några steg.

Den så kallade Svenska Modellen på arbetsmarknaden handlar om makt – om arbetsgivarnas och om fackförbundens makt. Ju mera centraliserat avtalsskrivandet är, desto mer sprider sig en känsla av trygghet och förnöjelse både i arbetsgivar- och löntagarleden. Centrala avtal betyder mindre konflikt, färre förlorade arbetsdagar, högre produktivitet, och mindre frihet för den enskilda individen. Den negativa föreningsfriheten naggas i kanten, individens rätt att teckna avtal minskar, och både arbetsgivarnas organisationer liksom löntagarnas organisationer får ökad makt, och ökad tilldelning av resurser.

Det är nu klart att Bulgarien och Rumänien kommer bli EU-medlemmar vid årsskiftet. Det är också klart att Sverige inte kommer att införa några övergångsregler för arbetskraft från Bulgarien eller Rumänien. Efter årsskiftet kommer Bulgarer och Rumäner alltså att kunna bo och jobba i Sverige på samma villkor som Fransmän, Tyskar och Polacker. En bekant från Bulgarien bor i Sverige och har uppehållstillstånd för studier. Nu har hon avslutat sina studier och vill stanna i Sverige och skaffa jobb.

Idag har man upp till sex månaders uppsägningstid enligt lag. Det är ett stort problem för dom som anställer, för företag har sällan framförhållning i mer än en månad. Ett företag som får en ny kund och behöver anställa behöver oftast inte anställa om tre månader eller sex månader, utan ett nytt projekt och nya leverenser är oftast nåt somskall börja inom en månad. Att i det läget anställa någon som inte kan börja arbeta förrän om tre eller sex månader är oftast inte aktuellt.

Det finns inget självändamål med att flytta ut verk och myndigheter till runt om i landet, och det kan bara bidra till en mera ineffektiv förbrukning av skattebetalarnas pengar eftersom verken och myndigheterna måste bygga upp en transportinfrastruktur för att ta sig hit till Stockholm. Det betyder flera resor, fler hotellövernattningar, mera milersättningar – det blir med andra ord mycket dyrare att driva ett utlokaliserat verk än om det fick vara kvar i Stockholm.

Regeringen presenterade igår sin budget. En budget nästan kliniskt ren från överraskningar, och även om det är tråkigt, så är det nog bra. Budgeten är egentligen bara en expansion och en detaljering av regeringsförklaringen, som i sin tur nästan är exakt valprogrammet rakt av. Och det är unikt i svensk politik. För första gången i mitt meddellånga liv har folket röstat på en politik och fått just det som lovades. Visst hade jag hoppats på mer liberalism i budgeten, och det har jag inte fått.

När Reinfeldt presenterade sin regering så kändes det instinktivt som om detta var inte bara ett skifte i politik, utan också i generation, och attityd. Och kollar man på moderaternas statsråd så ser man att majoriteten är 60-talister precis som Reinfeldt själv. På samma sätt var dom flesta av Göra Perssons statsråd i hans ålder. Det blir naturligt så, man lär känna folk i sin egen ålder redan i ungdomsförbundet, och dom vännerna hänger sedan med genom den politiska karriären.

Mauricio Rojas beklagar sig i gårdagens Dagens Nyheter, på debattsidan, att alliansen har försuttit ett gyllene tillfälle för en kompromiss om invandringspolitiken. Det kan man ju tycka, förstås, och man kanske kan efterlysa en mera partiöverskridande kompromiss. Utgångspunkten måste vara att det är bättre att börja på nytt och från början utgå från ett individperspektiv där människor får komma hit och söka jobb så mycket de vill, och om de får jobb så får de enkelt ett uppehållstillstånd.

Mauricio Rojas avslöjar på DN Debatt idag arbetskraftsinvandringskommitténs slutbetänkande. Den stora oenigheten rör den så kallade arbetsmarknadsprövningen. Det innebär att när någon icke EU-medborgare söker jobb i Sverige så räcker det inte med att en svensk arbetsgivare vill anställa, en mydighet måste också konstatera att det inte finns någon svensk arbetslös som kan ta jobbet ifråga. Så är reglerna idag, och sossar och vänsterpartister vill behålla dem. Moderater, centerpartister, kristdemokrater och miljöpartister vill helt avskaffa denna arbetsmarknadsprövning.

Precis som folkpartiet så har centerpartiet har fått jackpot på sina favoritfrågor och lyckats knipa både näringsministerposten, miljöministerposten och infrastrukturministerposten. Och ja, jordbrukminisitern är ju centerpartist också, men det är nog inget annat parti som ens vill ha den posten. Däremot är tillsättandet av dom här posterna knappast någon jackpot för Sverige. Maud Olofsson som näringsminister är självklar och vettig. I hela valdebatten med alla skandaler har hon envist pratar småföretagande, och om inte annat på detta sätt tjatat till sig rätten till den posten.

Ett av de allra bästa sätten att höja effektiviteten inom vården är att låta patienterna som ska utnyttja vården välja själva. Det säger sig självt att en restaurang med ett smutsigt kök, äcklig mat och otrevlig personal inte blir långlivad på den extremt konkurrensutsatta marknad som restaurangbranschen är. Av någon anledning så kortsluts detta när det gäller vården, och de mekanismer som ska säkerställa att det dåliga motas bort och det bra premieras förbjuds i lag.

Det finns egentligen fyra saker jag skulle vilja se utförda under den närmaste mandatperioden: två är nationella frågor, och två är internationella. Uppluckring av LAS Ett skifte från bidragsberoende till jobb Borttagandet av handelshinder inom EU Borttagande av CAP – Common Agricultural Policy – inom EU. En uppluckring av LAS är inte den fara som vänstern utger det för att vara därför att det skapar ett system med snabba omskiftningar på arbetsmarknaden.

Vi har nu skapat en ny sajt som samlar svenska liberala bloggare: Liberala Bloggar Där finns de flesta från Bloggregeringen och en rad andra liberala bloggare. Välkommen till Liberala Bloggar!

Computer Sweden kommenterar Jan Björklunds och Lars Leijonborgs artikel om forskning på DN Debatt. Computer Sweden menar att man bör prioritera naturvetenskap framför samhällsvetenskap. Och det håller jag helt med om, eller rättare sagt prioritera naturvetenskap, teknik och medicin framför samhällsvetenskap och humaniora. Björklund och Leijonborg säger inte detta rätt ut, men nästan alla exempel de tar upp är naturvetenskap/teknik/medicin så de tänker nog så. Jag håller också helt med om att man ska satsa på redan framgångsrika institutioner och skippa regionalpolitiken.

Humanisternas före detta ordförande Carl-Johan Kleberg skriver i Expressen om civiläktenskap. Idag är det så att vissa typer av ideella organisationer (trossamfund) – men inte andra – har möjlighet att genomföra juridiskt bindande vigslar. I övrigt kan borgerliga vigslar genomföras av personer som av länsstyrelsen fått vigselrätt, men det är i praktiken väldigt svårt att få denna vigselrätt. Oftast måste man vara ledamot i kommunfullmäkige eller riksdagen för att få det.

I Storbritannien ska Internetleverantörerna hjälpa till att jaga de som sysslar med piratkopiering på Internet, se artikel i SvD. De svenska Internetleverantörerna säger tydligt nej till att medverka till något liknande i Sverige. Det gör de helt rätt i. Musik- och filmindustrin borde anstränga sig mer för att tillhandahålla användarvänliga lagliga alternativ för att sälja musik och film på Internet istället för att bara agera för hårdare tag mot piratkopiering.

Tre ministrar skriver på DN Debatt om vad regeringen tänker göra för att bekämpa människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Tyvärr så får man intrycket att regeringen på ett olyckligt sätt drar all form av prostitution över en kam. Därmed likställer man den människohandel som är rent slaveri (trafficking) med de svenska kvinnor som utan direkt tvång prostituerar sig. Det är inte bra eftersom samma åtgärder knappast är effektiva mot båda varianterna.

En stor del av Rysslands Internettrafik går via Sverige, och det går rykten om att det är denna trafik som är det primära syftet med FRA-lagen, se en gammal artikel i Computer Sweden. Den artikeln gick rätt så obemärkt förbi när den publicerades 17 juni. När sedan Svenska Dagbladet tre veckor senare skriver samma sak och kryddar med att det finns planer på att kringgå Sverige och FRA så tar det hus i helvete.

En bensinstation i Piteå har efter påtryckningar av fackförbundet Syndikalisterna beslutat sig för att sluta sälja porrtidningar, se artikel i SvD. Det känns lite obehagligt att Syndikalisterna de facto har inflytande över vilka tidningar som säljas på bensinstationer. Vilka tidningar blir det man vill ha bort nästa gång? Nåväl, det är givetvis helt i sin ordning att den som driver en mack bestämmer vilka tidningar som ska säljas där. Mer oroande är att mackens VD Mikael Åström inte nöjer sig med att ta bort porrtidningar från sin egen mack, han vill dessutom “bjuda in politiker till samtal och funderar på att starta ett nätverk som ska verka för att göra Piteå till en porrfri kommun“.

Moderatkvinnorna föreslår att skatten ska sänkas för ensamstående föräldrar, se artikel i SvD. Partisekreterare Per Schlingmann (m) är positivt, och så är även Tobias Krantz (fp). Socialminister Göran Hägglund (kd) är emellertid tveksam och tycker att det är olämpligt att införa regler som gör det ekonomiskt lönsamt för föräldrar att skilja sig. För ovanligheten skull så håller jag med KD. Det kan förvisso vara tufft att vara ensamstående förälder, men det är också en situation som många (dock inte alla) frivilligt försatt sig i, och då bör man få stå sitt kast.

Utskottet för kultur och utbildning i Europaparlamentet har behandlat ett betänkande om “om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen”. Detta betänkande innehåller, förutom en massa meningslöst fluff, två oroväckande förslag: Avgifter som står i proportion till det kommersiella värdet på det användargenererade innehållet införs […] i kommersiella publikationer, i syfte att motverka orättvis konkurrens emot professionellt mediefolk. Helt orimligt att reglera detta, om folk vill bidra med innehåll utan ersättning ska de givetvis få göra det, EU ska inte gå någon journalistkartells ärenden.

Begreppet polsk riksdag kan snart bytas ut mot svensk riksdag. FRA-lagen klubbades igenom under bisarra former, trots att många riksdagsledamöter var tveksamma. Efter att mobbinkören skrikit sig hes slutade omröstningen med att blott Camilla Lindberg (fp) röstade emot. Birgitta Ohlsson (fp) lade ner sin röst och Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) svimmade under trycket. Hon har tidigare varit aktiv i fildelnings- och integritetsfrågor. Undrar just hur hon tänkte rösta? Carl Sigfrid (m) bekräftade tidigare att han skulle rösta nej, men lät sig (?

Det står nu klart att riksdagen beslutade att anta FRA-lagen. Debatten var hård och det blev återremiss till Försvarsutskottet som återkom med ett något modifierat förslag. Tyvärr så förändrar dessa modifikationer inget i grunden. FRA har nu fått befogenhet och uppdrag att bygga upp en teknisk infrastruktur för storskalig avlyssning av elektronisk kommunikation. De integritetsskyddsmekanismer som nu i sista sund lades till kommer enkelt att kunna plockas bort av framtida regimer som så önskar, men den tekniska infrastrukturen består.

Irland har röstat nej till Lissabonfördraget (Treaty of Lisbon), och jag är övertygad om att de flesta inte vet vad de röstat för, eller emot för den delen. På BBC talas det mycket om att det är en revolt mot eliten i Bryssel och mot ökad makt åt byråkraterna i Bryssel. Aktivister över hela Europa som vill se ett lösare europeiskt samarbete och EU-motståndare, hyllar bakslaget. Men vad handlar egentligen då Lissabonfördraget om och hur passar det med de argument människor har emot fördraget?

På onsdag 18 juni röstar riksdagen om den s.k. FRA-lagen (proposition 2006/07:63). Den ger FRA möjlighet att avlyssna kommunikation i kabel som passerar landets gränser, och inte bara radiovågor i etern som nu. Det kan tyckas vara en liten skillnad, men det är det inte. För att lyssna på radiovågor i luften behöver man inga särskilda befogenheter, det är bara att sticka upp en antenn i luften och börja lyssna. För att göra det i stor skala så krävs det givetvis en del resurser, men i princip kan vem som helst göra det.

Läkaren Bengt Järhult sågar på SvD Brännpunkt regeringens förslag om en reformerad sjukskrivningsprocess. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson går i svaromål. Det är lustigt, ju mer jag läser Järhults artikel, desto mer gillar jag regeringens förslag. Järhult är helt fast i synsättet att man har samma arbetsgivare under hela sitt yrkesliv och det värsta som kan hända är att förlora denna arbetsgivare. Denna syn är förlegad och skadlig, och i sig själv en av orsakerna till de alltför höga sjuktalen.

Centerpartiet har under de senaste åren lockat till sig en rad människor med liberala och frihetliga åsikter. Partiet verkar ha högt i tak, och arbetar intensivt med sin förnyelse. Jag har själv haft stor respekt för centern, och t o m sett dem som ett möjligt alternativ att rösta på. Maud Olofsson har vuxit i mitt anseende, det finns en styrka i att kunna samla så många unga liberaler och fritänkare under samma tak.

Om två veckor klubbar de folkvalda igenom en lag som i korthet går ut på att all svensk internettrafik kan spåras och lagras av FRA. Detta kommer givetvis att få konsekvenser; Christian Engström noterar att det journalistiska källskyddet i praktiken avskaffas. Hur kontakta en journalist anonymt om staten via FRA har tillgång till fullständiga data om vilka som har ringt och mejlat den journalisten, och kanske kopior av alla mejlen också?

Det verkar som om regeringen kommer att införa obligatorisk statlig a-kassa, vilket kan innebära en skatteökning på ca 5000 kr per år för den som idag står utanför. Jag kan till vissa delar förstå resonemangen bakom förslaget, kostnaderna för arbetslösheten har tidvis varit enorma; regeringen vill att alla solidariskt ska bidra till försörjningen av de arbetslösa för att minska kostnaderna. Staten håller sakta men säkert på att förvandlas till ett försäkringsbolag, med tvångsförsäkringar som specialitet.

Då har den borgerliga regeringen kommit till pensionerna i dagordningen, och eftersom allt fler har ett arbete att gå till, och mer pengar strömmar in i skattkistan så kommer pensionerna att höjas. Detta är det kortfattade budskapet, vilket kommer att glädja min far och alla andra pensionärer, som knotat om att regeringens skattesänkningar enbart riktats de som har arbete. Detta är ett gott budskap, åtminstone om man tar hänsyn till dagens samhälleliga kontext.

Konsumentverket ska granska bloggen Blondinbella eftersom den påstås innehålla dold reklam i strid med marknadsföringslagen, se artikel i Aftonbladet och Dagens Media. Det måste vara 5 § i marknadsföringslagen som är pudelns kärna: Reklamidentifiering 5 § All marknadsföring skall utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Det skall också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Denna paragraf är i grund och botten en omyndigförklaring av medborgaren och konsumenten, den bygger på antagandet att folk inte kan tänka kritiskt och själva bedöma vad som är reklam och inte.

Det är ju trots allt arbetslösheten det handlar om. Det var frågan om sysselättning som drev fram den nya regeringen. Borgerligheten insåg att enda sättet att sänka skatten i Sverige var genom att sätta folk i arbete, vilket ger ekonomisk frihet till alla. Bidrag är till stor glädje för den som förlorat arbete, försörjning eller drabbats av sjukdom, men ingen blir glad av att leva på 8000-9000 kr/mån under en längre tid, speciellt om man bor i storstäderna, och har barn att försörja.

Det är dagen före dopparedan hos mina föräldrar. Hela syskonskaran med respektive är där och hjälper till med julföreberedeserna, och vi blir färdiga i rekordfart. Redan vi niotiden är vi klara att öppna julwhiskyn. Jullugnet sänker sig över frosten i Oxhagen. Men inte länge. Min flickvän börjar få ont i magen. Hon har haft liknande smärtor innan, första gången flera år tidigare, i Polen. Smärtorna blir värre och värre och runt midnatt ringer vi sjukvårdsupplysningen.

Trots att vi har världens högsta skatter och en ambitiös offentligt finansierad vårdapparat finns det uppenbarligen en marknad för privata sjukvårdsförsäkringar. Socialdemokraterna gillar det inte, de vill helst inte att privatpatienter och offentliga blandas på samma sjukhus, det skulle kunna skapa orättvisor, nämligen. Kanske borde de fråga sig VARFÖR folk tecknar privata sjukvårdsförsäkringar i ett land där merparten av vår inkomst går till det offentliga, och VARFÖR staten med en total budget på närmare 1400 miljarder inte kan erbjuda fungerande och tillgänglig vård, där folk inte känner sig tvungna att komplettera med privata försäkringar?

Regeringen vill att förskolor intygar frånvaro i samband med s k VAB-dagar, då endera föräldern är hemma för att passa sjuka barn. Fusket är tydligen utbrett, en femtedel av budgeten på 650 miljoner kr betalas ut felaktigt. Många ser småfusk med bidrag och ersättningar som en slags skatteåterbäring; vi betalar så mycket i skatt att det gäller att mjölka staten på varenda krona. Det är också lätt att begära pengar för vård av sjukt barn, ett kort telefonsamtal räcker, inga kontroller görs.

Regeringen backar om den märkliga och oliberala förslaget om tak i sjukförsäkringen. Veligt och oproffsigt kan tyckas, men det finns en intressant poäng i det hela. Reinfeldt & Co har börjat lägga an en ton som handlar om att lyssna till folket. Man kan erkänna fel, man kan ändra sig. Och detta är en helt annan typ av styre än den vi är vana vid, och som vi fått stå ut med de senaste 12 åren…

Regeringen omformar politiken kring anhöriginvandring, de anhöriga måste ha bostad och jobb för att få stanna. Förmodligen blir det ett ramaskri i det politiskt korrekta lägret, och ett hurra vid fikaborden runt om i landet. Mina föräldrar är invandrare, och jag är uppvuxen i en liten håla på landet. Sverige har en ganska stark tradition av främlingsfientlighet, inte uttalad rasism, men en slags konservativ protektionism. När svenskarna väl lär känna invandrarna och dessa lär sig språket och dansar kring midsommarstången, grillar korv, äter sill – då blir läget annorlunda.

Sexköpslagen är en flopp. Lagen syftar enbart till att frisera gator och torg, så vi slipper se “eländet”, samt för att döva moral- och kulturelitens samvete. Allt enligt devisen: det man inte ser behöver man inte bekymra sig om. Lagen har inte heller haft någon mätbar effekt._ _ Sexköpslagen strider mot västerländska liberala värderingar och de mänskliga rättigheterna. Vuxna människor äger sin kropp, de får göra vad de vill med sin kropp så länge de inte skadar andra.

Sexköpslagen är en flopp. Lagen syftar enbart till att frisera gator och torg, så vi slipper se “eländet”, samt för att döva moral- och kulturelitens samvete. Allt enligt devisen: det man inte ser behöver man inte bekymra sig om. Lagen har inte heller haft någon mätbar effekt._ _ Sexköpslagen strider mot västerländska liberala värderingar och de mänskliga rättigheterna. Vuxna människor äger sin kropp, de får göra vad de vill med sin kropp så länge de inte skadar andra.

Under mitt jobb som nämndeman i tingsrätten så är det påfallande ofta som vi dömer folk för ringa narkotikabrott, d.v.s. bruk eller innehav av små mängder narkotika för eget bruk. Jag frågar mig ofta vad meningen med att döma folk för narkotikabruk är. Den som brukar narkotika skadar ingen annan än sig själv (och ibland inte ens det). Det förekommer i och för sig att folk begår andra brott under inverkan av droger, men det gäller ju alkohol (som är tillåtet att bruka) också.

När Jan Björklund kräver 4 nya kärnkraftverk hoppas jag att han menar att anläggningarna ska innehålla den senaste tekniken. Och inte gammal skåpmat från 70-talet, såsom våra befintliga kärnkraftverk är byggda. Om vi ska satsa på ny teknik, kan man vidare fråga sig vem som ska utveckla denna teknik? Forskningen kring kärnkraft har knappast premierats i Sverige. Vi får väl hoppas att några av våra teknikföretag sitter inne med modern kompetens, annars får vi bjuda in utländska aktörer, som haft möjlighet att satsa på kärnforskning.

När Jan Björklund kräver 4 nya kärnkraftverk hoppas jag att han menar att anläggningarna ska innehålla den senaste tekniken? Och inte gammal skåpmat från 70-talet, såsom våra befintliga kärnkraftverk är byggda. Om vi ska satsa på ny teknik, kan man vidare fråga sig vem som ska utveckla denna teknik? Forskningen kring kärnkraft har knappast premierats i Sverige. Vi får väl hoppas att några av våra teknikföretag sitter inne med modern kompetens, annars får vi bjuda in utländska aktörer, som haft möjlighet att satsa på kärnforskning.

Stadsbyggnads- och trafikborgarrådet Mikael Söderlund (m) vill förtäta Stockholms stadsmiljö, ca 34 skyskrapor ska byggas, framförallt i förort, närförort och vid tullarna. I hans resonemang märks en respekt för det gamla, men också en längtan att utveckla staden och utvidga den, samt förse dessa delar med synliga landmärken. Precis som man gjort under alla tider. Jag gillar idéerna, och har tidigare skrivit ett längre inlägg om Stockholms artikektoniska våndor ur ett liknande perspektiv.

SIS styrelse har nu ogiltigförklarat omröstningen om OOXML och säger att Sverige kommer lägga ner sin röst i den internationella omröstningen i ISO. Se artikel i DN och pressmeddelande från SIS. Det är bra att man uppmärksammar missförhållanden, även om man inte säger något om problematiken med möjliga röstkupper. Samtidigt är det illa att det leder till att Sverige förlorar möjligheten att påverka den internationella standardiseringsprocessen i detta fall. Mycket dåligt skött av SIS helt enkelt.

SIS sysslar med att ta fram standarder och representerar Sverige i den internationella standardiseringsorganisationen ISO. I samband med behandlingen av ansökningen att standardisera Microsofts dokumentformat Office Open XML (OOXML) så har det visat sig att SIS är korrumperat och att Microsoft lyckats köpa sig röster. En arbetsgrupp bestående av ett antal företag hade jobbat med frågan i flera månader, och i måndags var det dags för omröstning. Bara några dagar före omröstningen anslöt sig en mängd nya företag, de flesta Microsoftspartners, vilket helt ändrade balansen i gruppen.

Man kunde säkert undgå att tappa hakan när Mona Sahlin förklarar att hon står bakom Hotell- och restaurantfackets blockad mot den lilla salladsbaren Wild ‘n Fresh i Göteborg som drivs av Sofia Appelgren. Monas ord var till och med: – Medlen som facket använde var fullt rimliga – om det inte fanns kollektivavtal, vad är då alternativen, undrade Sahlin. Jo, det ska jag tala om för Mona Sahlin – alternativet var att respektera de anställdas vilja att de när de jobbade ett par timmar per dag på veckodagar inte tyckte sig behöva ett kollektivavtal.

Det svenska spelmonopolet är på framfart, nu också i Litauen. Samarbetet som påbörjades förra året har nu gett resultat, i en Litauisk nätsajt med skraplotter. Hemma i Sverige får dock inga utländska spelföretag röra marknaden. Så sent som förra året tyckte den socialdemokratiske dåvarande spelminister Bosse Ringholm att man allra helst skulle förbjuda även webbsidor som innehöll spel, och därmed också statligt censurera delar av internet. Varför den borgerliga regeringen inte gjort slag i saken och avskaffat spelmonopolet är för mig fortfarande obegripligt.

När man dör så ärvs det man äger i första hand av sina barn (eller barnbarn om barnen är döda), i andra hand av föräldrar/syskon/syskonbarn och i tredje hand av mor/farföräldrar eller mor/farsyskon. Genom att skriva ett testamente så kan man delvis sätta dessa regler ur spel och själva bestämma vem som ska få det man äger. Den möjligheten är dock inskränkt genom den s.k. laglotten som innebär att bröstarvingar (barn eller barnbarn) har rätt att få hälften av deras andel oavsett vad testamentet säger.

“Det beror på hur man ser det. Man måste känna till lite om personerna och vad som låg bakom detta. Vi såg allmänt att Dan Jönsson i sig inte är någon mördare. Han är en mycket timid människa och fick mycket goda vitsord av sina arbetskamrater.” – Björn Alven, nämndeman (fp), om att en småbarnspappa som först slog, sedan ströp, och till sist dränkte sin sambo i diesel, blev dömd till minimistraffet för dråp (6år).

Regeringen har gått ut med ett nytt utspel om att det skall bli hårdare krav för anhöriginvandrare. Kortfattat innebär det att den anhöriga som är bosatt i Sverige kommer vara tvungen att visa upp möjlighet till försörjning och boende för att familjemedlemmar skall få uppehållstillstånd i landet. Det kommer inte gälla flyktingar, anhöriga till barn och när annat skyddsbehov föreligger. Det är ett rätt rimligt krav att ställa. Kommer man hit och inte har ett särskilt skyddsbehov eller är flykting, så borde man också ansvara för sin egen försörjning.

Lagförslaget om “grooming”, dvs. när vuxna kontaktar barn online i sexuella syften, har varit ute på remiss, och svaren har nu sammanställts. Från de flesta instanser är svaren positiva till lagen, men några sågar förslaget helt, eller kritiserar det skarpt, däribland både advokatsamfundet, JO och RFSU. Jag har skrivit om grooming flera gånger innan, och tycker inte det har blivit ett bättre förslag än sist. En lag som gör det olagligt att som vuxen ta kontakt med barn i sexuella syften har svårt att bli rättsäker.

Polisen i Västerås har bestämt sig för att det är viktigare att jobba med människohandel och trafficking, snarare än att på eget initiativ (ingen anmälan har tydligen kommit in) ägna en massa resurser för att ta fast vanliga sexköpare. Oavsett vad man tycker om sexköp, så låter det som en ypperligt vettig prioritering. Den åsikten delas dock inte av Thomas Bodström, som tycker att polisen i Västmanland allt borde jaga vanliga sexköpare, och ha öronmärkta pengar till det.

Riksåklagaren vill att antalet DNA-prover vid brottsutredningar skall öka, för att höja kvaliteten på förundersökningar. Det kan tyckas låta klokt, och i flera fall är det säkert det, om DNA-provet kan tjäna som komplement till annan bevisning. Våldsbrott och sexualbrott skulle säkerligen tjäna på några fler DNA-prov. Men att från det kräva DNA-topsning som rutin, även vid brott som bara kan ge böter, skapar både onödiga registerhanteringar, dyra provtagningar, och en övertro på ett test som faktiskt inte är helt säkert.

Nu när debatten om SVT’s vänstervridning är aktuell igen, så vill jag påminna om Sveriges Radio, och då framförallt Ekot. Ni kanske kommer ihåg att Johan Norberg påpekade att Ekot har en tendens att calla Pinochet för diktator, men Castro för ledare? Och att Ekot svarade att det berodde på att man inte villa kalla sittande presidenter för diktator. Tja, jag kollade ju upp det där när det var aktuellt för ett år sedan genom att kolla Ekots pressmeddelanden.

I budgetförslaget så finns det en märklig regel när det gäller sjukpenningen. Om du har tilläggsförsäkringar som höjer din sjukpenning (åtminstone i kollektivavtal, det är otydligt om det gäller helt privata försäkringar eller inte) kommer staten sänka sjukpenningen sänkas så att din totala sjukpenning hamnar på 75%. Vad man då i princip gör är att förbjuda facken att förhandla till sig tilläggsförsäkringar. Det är ett mycket märkligt beslut, eftersom effekten av det är att minska friheten inom försäkringsområdet genom att konsolidera statens monopol i frågan.

Ja, ni hörde rätt. Regeringen önskar ett brett samförstånd gällande kulturpolitiken, de vill ha med alla partierna på tåget. Kanske låter det obegripligt rent ideologiskt, men ack så logiskt ur ett mer realpolitiskt perspektiv. Budgeten för kulturpolitik försvinnande liten, därför finns ingen anledning att röra om för mycket i grytan. Regeringen vill förmodligen inte stöta sig med den s k “kulturadeln” som har sina rötter i vänsterrörelsen och fortfarande agerar opinionsbildare.

SVT har ju kört en kampanj om fri television, och är stolta över sin roll i public service. Problemet är att public service behövs mer i andra delar av världen, och SVT är därför felallokerat. Det vore billigare i Sverige att köpa in programtid på kommersiella kanaler för public service-innehåll, och producera detta av små oberoende bolag. Kvar står vi då med SVT:s stora produktionsapparat, som bör användas för att ge public service till människor i de ofriaste länderna.

Jag har tidigare skrivit om att diktaturer inte bör ha samma rättigheter som demokratier, och att tillgång till information är ett av de fyra utrikespolitiska målen. Nu är det dags att titta på medel för att uppnå detta. Masskommunikation i form av radio och TV är viktiga instrument i diktaturers förtrycksapparat. Genom att styra vad människor kan se och höra, kan man påverka deras beteende. Vi måste se till att människor i diktaturer har en bättre tillgång till information, som de kan använda sitt förnuft till att värdera.

Public service i Sverige har allt mer kommit att likna en moralisk och politisk kampanj i etern. Antalet politisk färgade dokumentärer, studiodebatter, och övrigt utbud som är avsett att vara informativt och balanserat präglade har snart kommit till vägs ände. Den allsidiga informationen tenderar att ofta istället vara ensidiga och allt annat än neutrala och balanserade. Graden av transparens eller åtminstone en balanserad efterdebatt som skulle kunnat rädda ansiktet på en hel del sådana program kan påstås också vara i det närmaste noll.

På grund av bristande intresse från både skribenter och läsare har vi beslutat att lägga ner Bloggregeringen. Denna sajt med alla gamla inlägg kommer ligga kvar tills vidare, men det kommer inte postas några fler politiska inlägg här. Vi har dock en idé om en ny sajt som delvis kan komma fylla samma funktion som Bloggregeringen. Ifall det blir något av detta så kommer vi posta information om detta här, så fortsätt gärna hålla ett öga på Bloggregeringen ett litet tag till.

Ibland får vi kommentarer här om att det vi skriver inte skulle vara liberalt. Och det ligger emellanåt något i det om man ser det utifrån ett strikt teoretiskt ideologiskt perspektiv. Men syftet med Bloggregeringen är inte att vara strikt teoretiskt liberal. Vi lever i en verklighet som i många avseenden är lågt ifrån liberal. Vi har valt att förhålla sig till denna verklighet istället för att blunda för den.

Nu har vi haft ett och ett halvt år med en bloggregering, och det har inte varit dåligt. Jag tror att en rejäl och heltäckande regeringskritik från ett liberalt håll är viktigt för den svenska politiken, och jag tror att en skuggregering av liberala bloggare kan vara en bra källa för en sådan kritik. Och bloggregeringen har framfört mycket kritik, såväl som enstaka lovord till regeringen. Bloggregeringen har fungerat bra. Men inte så bra som jag hoppades på.

Den borgerliga alliansen har våndats under sin korta regeringstid, först kom skandalerna, där obetalda tv-licenser och svart arbetskraft tyngde några av ministrarna. Sedan följde ramaskrin då a-kasseavgiften höjdes medan utbetalningarna sänktes för vissa grupper. Få märker regeringens skattelättnader, och reformerna låter vänta på sig; det känns som om socialdemokraterna fortfarande sitter vid makten. Om jag vore moderat och hade något att säga till om i alliansregeringen skulle det låta såhär:

Kommer alliansregeringen att ge upp tanken om en fri hyresmarknad? Håller de på att acceptera den planekonomiska lösning vi har för närvarande, där vi subventionerar rika innerstadsbors lägenheter, medan folk i förorterna betalar överpriser för sina nedgångna lägenheter? Samtidigt dräneras innerstaden på hyresrätter eftersom de flesta vill ombilda till bostadsrätter, vilket är fullt begripligt; man vill ju äga sitt boende – så långt det går. Fri ombildning utan marknadshyror fungerar illa; det finns få incitament för entreprenörer att bygga eller behålla hyresfastigheter – det är en dålig affär helt enkelt.

Även publicerad på Bloggen Bent. När alliansen tog över efter den tröttkörda Göran Persson, och den lika tröttkörda socialdemokratin, var det efter åratal av visionslöst hushållande med de offentliga systemen, kryddat med lite företags- och arbetsfientliga förslag som att införa rätt till heltid för säsongsarbetare. Vid det laget hade cirka en miljon, ge eller ta några hundratusen beroende på vem man frågar, av den arbetsföra befolkningen förpassats ut i marginalen där de förde (och fortfarande för) ett Sisofysarbete med att hålla sig väl med byråkrater för att inte mista sina sista smulor av inkomst.

Sedvanlig middag med i Stockholm närvarande ministrar. Som vanligt välsmakande spis tillsammans med några korta ord om de frågor som är av störst vikt. Själv var jag tvungen att rusa åstad för att hinna med nattplanet till New York och jag missade därför den säkerligen trevliga öl som några av de mest kvällspigga ministrarna brukar ses kring efter middagsmötet. Kommentarer Kommentar av Antikristen den 2007-08-18 15:14:12 Vad är det här för jävla bottennapp till inlägg?

Nu utropas det från centerpartiets partisekreterare Anders Flanking krav på tätare samarbete inom alliansen. Det blåser medvind för centern. Enligt omvärldsbevakningsföretaget Agent25:s nyhetsbrev är centern det parti som synts mest under politikerveckan i Almedalen. Centern har landat rätt med sin politik, partiet växer samt syns och hörs i olika sammanhang. Många liberala bloggare och opinionsbildare talar varmt om partiet, som kanske för närvarande bär liberalismens fana högst. Mot bakgrund av detta kan man fråga sig på vilket sätt ett tätare samarbete skulle hjälpa borgerligheten och centerpartiet?

Från att ha ägt debatten till att guppa i bakvattnet, detta är historien om den borgerliga alliansen. De gick till val på återställare mot massarbetslöshet, flumskola och utlovade 1000 kr/mån i skattelättnader till alla. Många är besvikna, det blev inga 1000 kr, det kanske bara blev 300 kr. Att alliansen har över tre år till på sig att förverkliga sina vallöften glöms iof bort i den luddiga debatten. Samtidigt som oppositionen med Ulvskog i spetsen vill grundlagsskydda statlig egendom, och på detta sätt förhindra utförsäljning av statliga bolag.

Nu slutar tullen att beslagta sk nätsprit i brist på konkreta direktiv. Det svenska alkoholmonopolet är på god väg att självdö medan vi lapar sol och tidningarna brottas med nyhetstorka. Själv hade jag föredragit att vår nya regering initierat avvecklingen, men allt som oftast är det en kombination av slump, oklara direktiv och civilt motstånd som bryter ny mark. Vem minns inte murens snabba fall 1989? Politikerna är någon annanstans, och tur är väl det.

Bloggregeringens syfte är att utgöra en samlad liberal kritik av den borgerliga alliansregeringen, att visa att ett mer liberalt Sverige är möjligt. Det är ett uppfriskande perspektiv, särskilt med tanke på att såväl socialdemokrater som moderater i gammelmedia vanligtvis angrips från vänster, och jag är därför glad att statsministern frågat mig om jag vill ansluta till hans kabinett. Dessutom fanns det en ledig stol som passade min lilla balettstjärt; jag heter Fredrik Westerlund och är er nya socialminister.

Riktiga regeringar har regeringsombildning med jämna mellanrum, så även bloggregeringen. Fast det är en liten fuskombidlning för allt vi har gjort är att skaffa två ministrar till. Attila Toth – Kulturminister Med en fil kand examen i klassisk arkeologi och idéhistoria, och ett vasst ritstift är Attila Toth självskriven som kulturminister. Fredrik Westerlund – Socialminister Freddi är queer på ett oräkneligt antal sätt, och bidrar med en annorlunda vinkel på det mesta och socialfrågor i synnerhet.

Alliansen klagade innan valet på den socialdemokratiska utnämningsproceduren. Men, inte helt förvånande så har man när man väl sitter vid makten tagit över den med hull och hår. Man utnämner fortfarande kompisar från det egna blocket till tjänster, och detta utan att utlysa tjänsterna som lediga så att annat folk kan ansöka. Det är rena kompisutnämningar, alltså. Två aktuella exempel på detta är utnämnandet av Anna Grönlund Krantz som ordförande för Botniabanan AB och Jonas Hafström till USA-ambassadör.

Nu ska regeringen föreslå att a-kassan ska bli obligatorisk, och Sven Otto Littorin arbetar för att den ska bli det från 1 juli nästa år, detta efter massivt avhopp från akassorna. Problemet är förstås att obligatoriska inbetalningar som går till staten brukar, och ska, kallas för skatt. När nu a-kassan förslås bli obligatorisk så skapar man med andra ord en särskatt för att finansiera den tiondel av a-kassan som idag inte finansieras via skattsedeln.

Idag kom då beslutet om skatteavdrag för hushållsnära tjänster, och kanske inte så överraskande sade Socialdemokraterna och vänsterpartiet tvärnej till förslaget. Inte för att deras opposition betyder något i det parlamentariska läge som ändå är, utan oppositionen ska väl som alltid annars mera ses som ett försök att bolstra sina kärntrupper. Men förslaget ligger ändå där, och personligen tycker jag att det är synd därför att detta med att subventionera en smal del av tjänstesektorn på bekostnad av andra delar av densamma naturligtvis inte är bra.

En pekoral är ett verk med ett riktigt syfte, ett där upphovspersonens avsikter är ärliga och seriösa, men där författaren gör något misstag som gör att verket får en komisk eller absurd prägel. Med den definitionen i bakhuvudet kan man titta på den politiska debatt som varit här i landet där Bodströmsamhället numera läggs Beatrice Ask till last, och där man efter fyra månader sen valet förväntar sig att alla vallöften ska vara uppfyllda.

Då och då kommer år som på ett eller annat sätt känns historiska. Ibland är dom tveklöst vändpunkter, ibland känns dom bara som början på nåt nytt, och om dom är vändpunkter eller parenteser kan bara framtiden utvisa. 2006 är ett sådant år för Sverige, och den eventuellt historiska händelsen är såklart den borgerliga valsegern. Det historiska med 2006 är i framförallt två stora saker. Dels har det svenska folket för första gången på 60 år bestämt sig för att socialdemokratiernas konservativa program inte duger ens i goda tider.

Idag har Sven-Otto Littorin blivit intervjuad i SR:s lördagsintervju, och det man har ekande i huvudet efter att ha lyssnat färdigt är detta ständiga försvar av facket, kollektivavtalen, arbetsrätten, Vaxholm och HRF:s kampanj mot salladsbaren. Oavsett vad som händer så ställer sig Littorin på fackets och kollektivets sida mot individen, och det är ju inte vidare liberalt, och det får mig att undra om det inte vore bra med en liten blodig maktkamp inom Rosenbad som tog ner Littorin några steg.

Andreas Carlgren vill att Sverige skall bli en förebild. Det där tycker jag är en märklig inställning, som är förvånansvärt vanlig bland Svenska politiker. Det går ut på att vi skall få andra länder att göra som vi gör. Varför det? Svenska EU-politiker har lobbat i EU för att andra EU-länder skall göra som Sverige i många fall. Ett exempel är att man har lobbat för att kriminalisera prostitution enligt samma sätt som vi har gjort det i Sverige.

Anders Milton skriver i DN att vi bör inrätta en ny myndighet för att “ansvara för att initiera forskning om barn och ungdomars psykiska ohälsa, ta in forskningsresultat från andra länder, samt, genom utbildning, implementera evidensbaserade metoder”. Det finns absolut ingen som helst anledning att detta inte kan göras inom dom myndigheter som redan finns. Att skapa myndigheter skapar bara fler myndighetschefer och mer höga löner och statliga utgifter. Vi behöver färre myndigheter, inte fler, och vi behöver en stat som har färre hål där pengar kan försvinna utan att nån märker det, inte fler.

Carl Bildt måste sälja alla sina värdepapper i oljebranschen, närmare bestämt i Lundin Petroleum. Olja har blivit centralt i relationer länder emellan, och utrikespolitiska avvägningar kommer att ha inverkan på oljepriserna. Det räcker inte med att sälja aktierna i Vostok Nafta, och det finns ingen anledning för honom att utan justeringar, hålla fast vid sina optioner i samma företag över årsskiftet. Oljetillgångar fungerar idag som en slags Diktaturernas sista bastion runt vilken de kan gruppera sig i en slags “money for nothing”-system, där befolkningen inte har ett värde.

Regeringen presenterade igår sin budget. En budget nästan kliniskt ren från överraskningar, och även om det är tråkigt, så är det nog bra. Budgeten är egentligen bara en expansion och en detaljering av regeringsförklaringen, som i sin tur nästan är exakt valprogrammet rakt av. Och det är unikt i svensk politik. För första gången i mitt meddellånga liv har folket röstat på en politik och fått just det som lovades. Visst hade jag hoppats på mer liberalism i budgeten, och det har jag inte fått.

När Reinfeldt presenterade sin regering så kändes det instinktivt som om detta var inte bara ett skifte i politik, utan också i generation, och attityd. Och kollar man på moderaternas statsråd så ser man att majoriteten är 60-talister precis som Reinfeldt själv. På samma sätt var dom flesta av Göra Perssons statsråd i hans ålder. Det blir naturligt så, man lär känna folk i sin egen ålder redan i ungdomsförbundet, och dom vännerna hänger sedan med genom den politiska karriären.

Att som liberal sätta sig ner för att granska kristdemokrater känns lite som att sparka på nån som ligger. Men då KD har både socialminister och folkhälso- och socialtjänstminister så är det dom som sitter på vårdfrågan, och måste granskas. Och resultet är rätt väntat. Småländskan Maria Larsson har blivit Folkhälso- och socialtjänstminister. Dom motioner hon har lagt fram i riksdagen ger tyvärr inga som helst indikationer på att hon kommer föra en speciellt vettig politik på det här området.

Precis som folkpartiet så har centerpartiet har fått jackpot på sina favoritfrågor och lyckats knipa både näringsministerposten, miljöministerposten och infrastrukturministerposten. Och ja, jordbrukminisitern är ju centerpartist också, men det är nog inget annat parti som ens vill ha den posten. Däremot är tillsättandet av dom här posterna knappast någon jackpot för Sverige. Maud Olofsson som näringsminister är självklar och vettig. I hela valdebatten med alla skandaler har hon envist pratar småföretagande, och om inte annat på detta sätt tjatat till sig rätten till den posten.

Sveriges nya regering är intressant på många sätt, och det finns många kommentarer att göra, så många att jag kommer dela upp kommentarerna i flera blogginlägg. Först ut är mina kommentarer om folkpartiets nya statsråd: Jackpot för Folkpartiet Folkpartiet har lyckats få ministrar på alla sina favoritområden. Och urvalet är inte helt pjåkigt heller. Att Jan Björklund blir skolminister får ses som mycket positivt. Det beror på att han som vice ordförande är garanterad en plats, och skolfrågorna är en fråga där hans eviga tjat om ordning och reda faktiskt träffar rätt.

Utnämningen av Andreas Carlgren (c) till miljöminister är en stor besvikelse. Inte så att jag har något emot Carlgren som person eller politiker, det har jag inte. Men han saknar helt meriter på miljöområdet, vilket han själv erkänner: “Miljön har inte varit något området som jag haft ansvar för. Det blir nytt” Jag tycker att det är nonchalant att utse en person helt utan relevanta meriter till miljöminister. Det verkar som om man helt enkelt tog första bästa centerpartist som miljöminister.

Ärade bloggosfär! Sverige skall få en ny regering, och för ovanlighetens en regering med flera partier som är starkt inspirerade av liberalismen. Men för den skulle kan inte liberaler luta sig tillbaka och tro att jobbet är över. Debatten i Sverige domineras fortfarande av kritik från vänster, och en bild av att det politiska vägvalet är ett val mellan socialism och misär. Den svenska debatten och politiken är också ofta mycket introvert, och präglas av den underförstådda antagandet att Sverige antingen är så annorlunda eller så mycket bättre än andra länder att vi inte har nåt att lära av utlandets politiska erfarenheter.

Det finns inget självändamål med att flytta ut verk och myndigheter till runt om i landet, och det kan bara bidra till en mera ineffektiv förbrukning av skattebetalarnas pengar eftersom verken och myndigheterna måste bygga upp en transportinfrastruktur för att ta sig hit till Stockholm. Det betyder flera resor, fler hotellövernattningar, mera milersättningar – det blir med andra ord mycket dyrare att driva ett utlokaliserat verk än om det fick vara kvar i Stockholm.

I budgetförslaget så finns det en märklig regel när det gäller sjukpenningen. Om du har tilläggsförsäkringar som höjer din sjukpenning (åtminstone i kollektivavtal, det är otydligt om det gäller helt privata försäkringar eller inte) kommer staten sänka sjukpenningen sänkas så att din totala sjukpenning hamnar på 75%. Vad man då i princip gör är att förbjuda facken att förhandla till sig tilläggsförsäkringar. Det är ett mycket märkligt beslut, eftersom effekten av det är att minska friheten inom försäkringsområdet genom att konsolidera statens monopol i frågan.

Socialstyrelsen skyller på slarv och att folk har misstolkat dem, folk med utbrändhets-symptom ska få sjukskriva sig. Ännu ett pedagogiskt misstag från regeringen, som har allvarliga problem med att presentera sin politik och sina reformer. Det lilla misstaget resulterade i en hätsk debatt både i klassiska media och i bloggosfären. **** Förmodligen handlar debatten också om själva symptomet, som egentligen inte är ett symptom utan flera svårdiagnostiserade åkommor. Detta är FRAMFÖR ALLT en utmaning för läkarkåren, och den hårt ansatta psykvården, där det inte är ovanligt att folk får gå i arbetsterapi (träslöjd) i två år innan de ens får en diagnos.

Socialstyrelsen har rekommendationer för massa saker, inklusive hur mycket bröd du skall käka och hur länge folk skall vara sjukskrivna. Nu har det blivit debatt om det senare eftersom man har ändrat rekommendationerna. Man skall vara sjukskriven mindre och reglerna har blivit flexiblare. Detta har såklart vänstern hoppat på och gnäller om att man “slår på sjuka”. Men frågan är om socialstyrelsen överhuvudtaget skall rekommendera sådant. Att man kör upplysningskampanjer är väl försvarbart, även om 6-8 skivor bröd om dagen nu för tiden ses som alldeles för mycket kolhydrater.

Socialstyrelsen har föreslagit att föräldrar ska ha rätt att få till religiöst motiverad omskärelse av sina barn utfört inom den offentliga sjukvården, och att landstingen ska ha skyldighet att erbjuda detta. Enligt en artikel i DN så tycker Kristdemokraterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna att det är en bra idé. Det är ett galet förslag. Den offentligt finansierade sjukvården bör hålla sig till det som är medicinskt motiverat, vilket omskärelse inte är (förutom i vissa sällsynta fall).

Sjuksköterskan och folkhälsovetaren Ann-Lis Söderberg ger socialministern några råd på Svenska dabladets Brännpunkt och ämnet för dagen är hur antalet aborter kan minskas. Som liberal skuggminister åt socialministern är det min plikt att dechiffrera Söderbergs till godhjärtighet förklädda religiösa moralism. Det är anmärkningsvärt och skrämmande att ingen nedgång i aborttalen noterats på drygt 30 år, trots att ett stort antal preventivmedel erbjuds idag, trots undervisning i skolorna, trots att det finns ungdoms­mottagningar och mödravård med preventiv inriktning.

Lagen om fastställande av könstillhörighet är från 1972, alltså vid början av ett decennium under vilket svensk vänster demonstrerade mot homosexualitet som borgerlig dekadens. Värre än att lagen är gammal är att den tagit form av dåtidens diskriminering: den som vill byta kön måste vara ogift, svenskt medborgare – och dessutom steril. Flera riksdagspartier är för att slopa kravet på att man måste vara ogift och det är högst rimligt. Två människor som vill leva tillsammans både före och efter den enes (eller bådas) könsbyte ska naturligtvis inte tvingas att skilja sig och gifta sig igen.

En utredning om vården föreslår vårdpeng. Det har jag föreslagit också, många gånger, både här och på min egen blogg. Bloggregeringen kan inte göra annat än att å det starkaste rekommendera Göran Hägglund att ta det förslaget på allvar. Och tvekar han så kan jag erbjuda honom en liten rundtur i den franska primärvården, så kommer han nog inte tveka längre.

Ibland känns verkligen Sverige som något Lewis Carrol har hittat på. Idag skriver Alexandra Charles, Lill Lindfors och Solveig Ternström på DN Debatt, att det måste vara en rättighet för kvinnor att få en kvinnlig gynekolog. Jag har själv funderat på liknande saker, och tycker att det är lite extra pinsamt att gå till en kvinnlig läkare när det skall undersökas i dom nedre regionerna. Det är naturligtvis fullständigt absurt att kvinnor tvingas att gå till manliga gynekologer.

Göran Hägglund skrev en artikel i SvD för några dagar sedan. Tyvärr har Hägglund fortfarande inte fattat problemet med den svenska sjukvården. Han skriver såhär: Till skillnad från andra länder saknar Sverige en tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning. Det är bra. Men konsekvensen av det är av vi har betydligt längre sjukfall här än i andra länder. Detta gäller för i stort sett varje typ av medicinsk diagnos.

Göran Hägglund har föga förvånande inte kommit med mycket vettigt på vårdområdet. I höstas kom förslaget att en ny myndighet skall granska vården, eftersom Göran Hägglund menar att socialstyrelsen är för involverad i vården för att kunna sköta det jobbet objektivt. Dessutom skall man satsa pengar på att utveckla system som gör det möjligt för olika vårdgivare att läsa patientjournaler hos varandra. Inget av dom här förslagen är i sig fel.

Efter Ryssland gått in i Georgien så verkar det just nu som om EU inte kan enas om något motåtgärd alls. Problemet är att det egentligen inte finns någon gräns vid vilken Ryssland skulle känna sig helt nöjd eller säker. Ska alla randstater till Ryssland hamna under rysk dominans? Eller alla länder i den tidigare Warszawa-pakten? Eller alla länder med en rysk minoritet? Eller alla länder med en minoritet i som vill att Ryssland ska hjälpa dem?

Nationalism har fortfarande en stor sprängkraft i världen, men det finns ett projekt som lyckats desarmera den och det är den Europeiska Unionen. Genom att ställa krav på lagstiftning, mänskliga rättigheter, respekt för minoriteter och fri rörlighet så har EU öppnat upp en värld av möjligheter och livsstilar som gör att nationalistiska strömningar inom EU minskar i styrka, eller kanaliseras på ofarligt sätt. Det är inte för inte som tidingen The Economist kallat EU den första postmoderna staten.

I Stockholm kan de just nu vara svårt att komma från punkt A till punkt B. Det beror på att det är ombyggnadsarbeten på gång i anslutning till de broar och tunnlar som förbinder de öar som Stockholm är byggt på. Om man har många sätt att ta sig från punkt A till punkt B så kallas de att ha redundans i vägnätet. Redundans betyder ungefär “överflöd”. Om man har detta “överflöd” så gör det inte så mycket om vägarbeten eller andra händelser stänger ner några av vägarna, det finns alltid fler sätt att ta sig fram.

Afganistan har länge haft en plats i det svenska medvetandet, främst genom den svenska Afganistankommitténs uthålliga (alltsedan 1980) arbete. Idag har Storbritannien deklarerat att de ska utöka sina styrkor i Afganistan, och det vore ett utmärkt tillfälle för Sverige att hänga på och utöka sina. Efter den i sammanhanget enkla invasionen av Irak har ett stort antal civila dött i Irak, under inbördeskrigsliknande förhållanden. USA försöker nu minska detta dödande och behöver resurser till att göra det, som man till förstone inte räknat med i kalkylen.

En bomb har briserat utanför Danmarks ambassad i Pakistan. Bomben har hittills dödat åtta personer. Det råder ingen tvekan om att det är islamister som ligger bakom, och att man valt ut Danmark som måltavla. Den påstådda anledningen för islamister att tycka illa om Danmark är Mohammed-teckningarna som publicerades. Men dessa har ju publicerats på många andra ställen, och det finns gott om anda länder som islamister lätt skulle kunna tycka sämre om.

Polen, med stöd av Sverige, försöker nu få till en samarbetszon öster om EU, primärt för Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbaijan, men även Ryssland och Vitryssland ska till viss del engageras. Idén är att stabilisera dessa länder med avtal om frihandel på jordbruksprodukter, visafritt resande med mera. Det är just så här EU ska fungera, som en stabiliserande faktor runt sina gränser. The “Eastern Partnership” envisages a multinational forum between the EU-27 and neighbouring states Ukraine, Moldova, Georgia, Armenia and Azerbaijan, Polish press agency PAP reports.

Ukraina är nu medlem i den frihandelsfrämjande organisationen WTO, som medlem nummer 152. Även om man kan diskutera WTO:s effektivitet, så är det ett steg framåt för Ukraina. Medlemskapet och framför allt de reformer som gjorts kommer förhoppningsvis att främja Ukrainas ekonomiska tillväxt, vilket förutom att uppenbart vara bra för ukrainarna, också leder till mer stabilitet i Europa. Ryssland står fortfarande utanför, men de flesta andra länder i världen är med.

Bloggregeringen ser med oro på utvecklingen i Libanon. Västra Beirut rapporteras ha fallit till Iran och Syrien-stödda Hizbollah. Hizbollah inriktar sig nu på att stänga ner TV-stationer och annan media som inte stöder Hizbollah. Man stängde ner två TV-stationer i fredags. Det verkar som shiitiska extremistgrupper är bättre organiserade och motiverade än många andra i området. Israel har ju länge varit bättre organiserade och motiverade, men dessa shiitiska extremistgrupper kan sätta området i brand.

När presidentvalet var i Ryssland så höjde jag ett varningens finger för att man inte vet vad som händer efter installationen av den nye presidenten. Detta beroende på att det räcker inte med den goda viljan, när maktspelarna själva inte ens förstår maktspelet. Vem har egentligen makten? Vem känner vem? Vem har lovat vad till vem? Hur mycket makt finns egentligen i den och den personens nätverk/position? Carl Bildt påpekar i sin blogg att Kina borde samarbeta med Dalai Lama istället för att gå på konflikt eftersom det finns värre rörelser som kan lura i vassen.

I många tidningar kan man läsa att regeringens statsminister, Fredrik Reinfeldt, stöder Barack Obama. Skäl som anges är bl a miljöpolitik. Om man lyssnar på Obamas tal efter den sk Super Tuesday, så talas det mycket om förändring och framtid, men väldigt lite om konkret politik, Men han är alltid noga med att poängtera att USA ska lämna Irak så snabbt som möjligt. Det är ingen god idé. Har man gett sin in i leken så får man ro kärringen i land, eller vad det heter, och förmodligen skulle Obama upptäcka detta om han blev president.

Regeringen har lagt ett utredningsdirektiv som kort och gott innebär att polisen kommer ha lättare att begära ut IP-nummer. Om förslaget går igenom kommer det inte längre behövas en misstanke av en specifik person som gjort sig skyldig till ett brott som kan ge minst 2 års fängelse, utan polisen kommer ha rätt att begära ut ip-adresser från internetoperatörer så fort det finns en misstänkt till ett brott som bara leder till böter.

Värdetransportrånen ökar, åtminstone om man utgår från mediebilden. Utan att ha giltig statistik i ämnet kan vi utgå ifrån att rånen utgör ett hot mot samhället. Nu senast rånades ett bolag som sköter transport av utländsk valuta, de inställer tills vidare sina transporter, vilket kan ge upphov till brist på utländsk valuta. **** Värdetransportbolaget kräver att polisen ska agera. Ett förmätet krav kan tyckas, men å andra sidan så är rättssäkerhet, inre och yttre försvar statens viktigaste uppgift.

I DN kan man nu ikväll läsa att Ryssland ställer in energileveranserna till Estland: Ryssland stoppar energi till Estland. Ryssland skyller på tekniska problem, som ingen tror på. Estland måste nu få energi från väst, och tänk om vi hade haft fler kärnkraftverk inom EU för att hjälpa dem? EU kan inte förlita sig på Ryssland. Ryssland nuvarande “stabilitet” är byggt på en felaktig grund, som gör att de känner sig nödsakade att vara aggressiva.

Estland kanske inte valde det smidigaste sättet, eller tidpunkten, att ta bort statyn. Man hade kanske också gärna sett att planen med den nya platsen, och ceremonin, hade varit mer känd. Ryssarnas starka känslor är förståeliga så till vida att enorma mängder ryssar dog i andra världskriget, i många familjer kom inga män hem igen, och tyskarna var verkligen ett dödshot mot dem. Men självklart har Estland rätt att flytta statyn.

SVT har ju kört en kampanj om fri television, och är stolta över sin roll i public service. Problemet är att public service behövs mer i andra delar av världen, och SVT är därför felallokerat. Det vore billigare i Sverige att köpa in programtid på kommersiella kanaler för public service-innehåll, och producera detta av små oberoende bolag. Kvar står vi då med SVT:s stora produktionsapparat, som bör användas för att ge public service till människor i de ofriaste länderna.

Jag har tidigare skrivit om att diktaturer inte bör ha samma rättigheter som demokratier, och att tillgång till information är ett av de fyra utrikespolitiska målen. Nu är det dags att titta på medel för att uppnå detta. Masskommunikation i form av radio och TV är viktiga instrument i diktaturers förtrycksapparat. Genom att styra vad människor kan se och höra, kan man påverka deras beteende. Vi måste se till att människor i diktaturer har en bättre tillgång till information, som de kan använda sitt förnuft till att värdera.

EU har nu firat 50-årsjubileum och en del kritiska röster höjs mot firandet och mot EU som institution. Varför finns då EU och vad är det till för? Jo kortfattat: Om inte USA hade funnits, så hade Europa hamnat under diktaturens förtryck. Västeuropa först under nazismen, och sedan under kommunismen. Stora mängder människor hade deporterats och avrättats, osv. Det är på grund av Pax Americana, och inget annat, som vi har det så bra i Västeuropa, som vi har det nu.

Utrikespolitiken ska förbättra Sveriges position på kort och lång sikt, och hjälpa människor i andra länder. Jag tror långsiktiga mål är viktiga, därför att de tålmodigt kan förankras i opinionen och därmed ge möjlighet till ett kraftfullt mandat för sittande regering, något som är viktigt för att inte bli offer för opportunistiska rörelser och regimer. En av demokratins akilleshälar är den långsamma responstiden och den tvekan och tövan som medföljer.

Carl Bildt har hållit ett anförande på utrikespolitiska institutet, där han drar upp förutsättningarna för utrikespolitiken. Speciellt följande delar är intressanta i hans analys: “I stora delar av denna värld – inte minst i det Asien som nu håller på att återta sin historiska plats – spirar en stark optimism om en än bättre framtid inte bara ekonomiskt och socialt utan också vad gäller de egna nationernas möjligheter. Och i vår del av världen kan vi konstatera att vårt Europa aldrig varit så fritt, så fredligt och så välmående som det är i dag.

Islamism är en totalitär ideologi, som omfattar en extrem tolkning av islam. Islamism har varit på frammarsch i världen åtminstone ända sedan revolutionen i Iran 1979. För att förstå hur man ska bekämpa den tror jag att man måste se på den enskilda människornas situation i de länder där den är på frammarsch. Ingen människa lever sitt liv i ett kulturellt vakuum. Vi är alla beroende av vanor och traditioner som gör våra liv drägliga.

Wille på bloggen The Libertarian in Room 101 tar upp ett intressant ämne – vårt förhållande till Kriget mot Terrorismen, och med anledning av de stora dödstalen i Irak varje dag kan det vara värt att studera frågan ur ett mera liberalt perspektiv. Kriget mot terrorismen är egentligen rätt bisarrt därför att vi tycks ha “nyttiga idioter” som springer omkring och kräver demontering av de individuella friheterna för att skydda de individuella friheterna.

Om gasledningen från Ryssland till Tyskland byggs, och mycket talar för att den kommer att göra det, så kommer rysk militär befinna sig mycket nära Sveriges gränser. Ryssland är inte vilket land som helst. Det är ett land som bryter mot mänskliga rättigheter både i krig och fred, som använder sina energitillgångar och sin militära styrka för att hota och trakassera grannländer, som impliceras i vad som tycks vara ett mordförsök i London, och som alltmer agerar efter en paranoid agenda.

Från och med idag är det möjligt att konvertera gamla bensinbilar till etanoldrift (E85) och då få miljöbilsförmåner som t.ex. befrielse från trängselskatt i Stockholm, se artikel i E24. Har man en gammal bil utan katalysator så kan man konvertera den utan krav på avgasprov och ändå får den klassad som miljöbil. Det är helt galet, det är risk att det blir ännu större utsläpp av hälsofarliga kolväten så som aldehyder.

Regeringens Globaliseringsråd har kommit med en rapport som säger att man ska storsatsa på elbilar. Det är mycket välkommet, troligtvis är elbilar den enda långsiktigt hållbara lösningen. Forskningsminister Lars Leijonborg säger att elbilar ska stödjas mer än andra miljöbilar, bl.a. genom dubbelt så stor miljöbilspremie. Det är hög tid att helt avskaffa miljöbilspremie och andra stöd för övriga “miljöbilar” (främst E85-bilar) och enbart gynna elbilar (och andra utsläppsfria bilar så som vätgasbränslecell).

Från och med idag (1 april) är det inte längre krav att ha vinterdäck. Tyvärr är det dock tillåtet att ha dubbdäck ytterligare en månad, trots att det är uppenbart onödigt i hela södra Sverige. Eftersom dubbdäck på barbark sliter på vägarna och orsakar hälsofarliga partiklar så bör tiden då dubbdäck är tillåtet förkortas till 31 mars i södra Sverige (Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län, Västra Götalands län och alla län söder om dessa).

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el. Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar. Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden. *) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet.

Från och med idag, fram till 31 mars, är det obligatoriskt att ha vinterdäck på sin bil. Vinterdäck finns i både med och utan dubbar, men när man ändå måste byta däck så byter många till dubbdäck utan att närmare fundera över om det verkligen är nödvändigt. Om man kör med dubbdäck på en väg utan snö eller is så leder det till att partiklar frigörs, vilket är ett stort hälsoproblem i städer.

I en rörig artikel på DN Debatt beklagar sig SJ:s ledning att de förlorar upphandlingar mot utländska bolag som får statliga subventioner. Dessutom framhålls att SJ tydligen är Europas mest effektiva tågbolag. Det är oklart vad SJ:s ledning egentligen vill. Kontentan av artikeln framstår mest som “Det här går inte bra för oss, usch vad jobbigt!“. Där SJ är vilsna är Bloggregeringen betydligt säkrare på sin sak. Lösningen är rätt så enkel.

Det är idag många gånger orimligt dyrt att åka tåg i Sverige. Det är absurt att det i vissa fall är billigare att ta flyget på en sträcka som Stockholm-Göteborg. Hur kommer det sig? Jo, flyget är konkurrensutsatt, flera bolag konkurrerar på sträckan Stockholm-Göteborg. Men SJ har monopol på att köra tåg mellan Stockholm och Göteborg. Att vissa sträckor upphandlas som idag duger inte, för riktig konkurrens krävs att flera bolag tillåts trafikera samma sträcka samtidigt.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att den av förra regeringen beslutade, men ännu inte införda, flygskatten ska slopas. Denna flygskatt skulle tas ut som ett fast belopp per passagerare. Tanken bakom flygskatten var helt rätt. Flygtrafiken har en påtaglig klimatpåverkan, inte minst p.g.a. att utsläppen på hög höjd ger större klimatpåverkan än motsvarande utsläpp på marken. Samtidigt är flyget helt befriat från miljö- och energiskatter. Flygets externa kostnader behöver internaliseras.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) öppnar i en intervju i DN för “bompeng”, d.v.s. avgift för att köra på nybyggda vägar i syfte att finansiera bygget. Om det är så att näringslivet efterfrågar en ny väg för sina egna tunga transporter så kan det vara rimligt att ta ut avgift av tunga fordon som kör på denna väg. Men att ta ut vägavgifter enbart i finansieringssyfte från privatbilister är ingen bra idé.

Enligt en artikel i SvD funderar Luftfartsverket på “biltullar” (d.v.s. vägavgifter) för att åka bil till Arlanda. Vägavgifter, som vi nu har i form av trängselskatt i Stockholms innerstad, är ett bra sätt att motverka trängsel och lokala miljöproblem från trafiken. De är troligtvis också bra för klimatet, men det bör ses som en positiv bieffekt, inte någon huvudsak. Men att av klimatskäl införa vägavgifter på några godtyckligt utvalda ställen där de inte är motiverade för trängsel eller lokal miljö är galet.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) öppnar i en intervju i DN för “bompeng”, d.v.s. avgift för att köra på nybyggda vägar i syfte att finansiera bygget. Om det är så att näringslivet efterfrågar en ny väg för sina egna tunga transporter så kan det vara rimligt att ta ut avgift av tunga fordon som kör på denna väg. Men att ta ut vägavgifter enbart i finansieringssyfte från privatbilister är ingen bra idé.

I DN uppmärksammas det att lärare inte får lära sig konflikthantering. Men är det rätt väg att gå? Efter jag hade slutat gymnasiet var det en glipa innan jag skulle göra lumpen, och då arbetade jag som lärarvikarie i Flemingsbergsskolan i Huddinge. Detta var i mitten på åttiotalet. Skolan var verkligen blandad att undervisa i. Många av de anställda var morsor till mina kompisar och rejäla och rekorderliga damer. Vissa klasser var tunga medan andra var mycket lätta.

Sveriges nya regering är intressant på många sätt, och det finns många kommentarer att göra, så många att jag kommer dela upp kommentarerna i flera blogginlägg. Först ut är mina kommentarer om folkpartiets nya statsråd: Jackpot för Folkpartiet Folkpartiet har lyckats få ministrar på alla sina favoritområden. Och urvalet är inte helt pjåkigt heller. Att Jan Björklund blir skolminister får ses som mycket positivt. Det beror på att han som vice ordförande är garanterad en plats, och skolfrågorna är en fråga där hans eviga tjat om ordning och reda faktiskt träffar rätt.

Utbildningspolitik innehåller många olika aspekter att jag inser att det är omöjligt att skriva ett enda inlägg om detta. Därför kommer jag publicera några inlägg framöver under temat utbildning med fokus på några specifika frågor som berör grundskola, gymnasium och högskola (grundutbildning och forskning). Först ut blir några tankar kring den högre utbildningen (grundutbildningen) och vad man brukar benämna “den tredje uppgiften” och “det livslånga lärandet” och vad dessa har inneburit i praktiken när statsmakterna tagit dessa till sin uppgift att implementera dem.

Efter Ryssland gått in i Georgien så verkar det just nu som om EU inte kan enas om något motåtgärd alls. Problemet är att det egentligen inte finns någon gräns vid vilken Ryssland skulle känna sig helt nöjd eller säker. Ska alla randstater till Ryssland hamna under rysk dominans? Eller alla länder i den tidigare Warszawa-pakten? Eller alla länder med en rysk minoritet? Eller alla länder med en minoritet i som vill att Ryssland ska hjälpa dem?

Nationalism har fortfarande en stor sprängkraft i världen, men det finns ett projekt som lyckats desarmera den och det är den Europeiska Unionen. Genom att ställa krav på lagstiftning, mänskliga rättigheter, respekt för minoriteter och fri rörlighet så har EU öppnat upp en värld av möjligheter och livsstilar som gör att nationalistiska strömningar inom EU minskar i styrka, eller kanaliseras på ofarligt sätt. Det är inte för inte som tidingen The Economist kallat EU den första postmoderna staten.

Afganistan har länge haft en plats i det svenska medvetandet, främst genom den svenska Afganistankommitténs uthålliga (alltsedan 1980) arbete. Idag har Storbritannien deklarerat att de ska utöka sina styrkor i Afganistan, och det vore ett utmärkt tillfälle för Sverige att hänga på och utöka sina. Efter den i sammanhanget enkla invasionen av Irak har ett stort antal civila dött i Irak, under inbördeskrigsliknande förhållanden. USA försöker nu minska detta dödande och behöver resurser till att göra det, som man till förstone inte räknat med i kalkylen.

En bomb har briserat utanför Danmarks ambassad i Pakistan. Bomben har hittills dödat åtta personer. Det råder ingen tvekan om att det är islamister som ligger bakom, och att man valt ut Danmark som måltavla. Den påstådda anledningen för islamister att tycka illa om Danmark är Mohammed-teckningarna som publicerades. Men dessa har ju publicerats på många andra ställen, och det finns gott om anda länder som islamister lätt skulle kunna tycka sämre om.

Ukraina är nu medlem i den frihandelsfrämjande organisationen WTO, som medlem nummer 152. Även om man kan diskutera WTO:s effektivitet, så är det ett steg framåt för Ukraina. Medlemskapet och framför allt de reformer som gjorts kommer förhoppningsvis att främja Ukrainas ekonomiska tillväxt, vilket förutom att uppenbart vara bra för ukrainarna, också leder till mer stabilitet i Europa. Ryssland står fortfarande utanför, men de flesta andra länder i världen är med.

Bloggregeringen ser med oro på utvecklingen i Libanon. Västra Beirut rapporteras ha fallit till Iran och Syrien-stödda Hizbollah. Hizbollah inriktar sig nu på att stänga ner TV-stationer och annan media som inte stöder Hizbollah. Man stängde ner två TV-stationer i fredags. Det verkar som shiitiska extremistgrupper är bättre organiserade och motiverade än många andra i området. Israel har ju länge varit bättre organiserade och motiverade, men dessa shiitiska extremistgrupper kan sätta området i brand.

När presidentvalet var i Ryssland så höjde jag ett varningens finger för att man inte vet vad som händer efter installationen av den nye presidenten. Detta beroende på att det räcker inte med den goda viljan, när maktspelarna själva inte ens förstår maktspelet. Vem har egentligen makten? Vem känner vem? Vem har lovat vad till vem? Hur mycket makt finns egentligen i den och den personens nätverk/position? Carl Bildt påpekar i sin blogg att Kina borde samarbeta med Dalai Lama istället för att gå på konflikt eftersom det finns värre rörelser som kan lura i vassen.

Alla medier tycks behandla presidentvalet i Ryssland som en formalitet. Och det är det nog, om man bara avser vem som kommer att bli vald. Men det innebär inte att vi vet vad som kommer att hända efter det. Ryssland är som bekant inte lätt att förutsäga: Det finns personer med mycket makt, men hur maktnätverken hänger ihop är oklart, och det är också oklart om de olika aktörerna vet hur mycket makt de har ens själva.

I Kenya fördrivs just nu folk efter etniska linjer, efter ett val som inte utfördes på rätt sätt. När människor inte kan lita på demokratiska instititutioner (såsom valförrättning) tar andra lojaliteter vid; speciellt i länder som redan har potentiella etniska eller religiösa förkastningslinjer. Man har inte svarat upp mot förväntningarna för en rättvis valprocedur och därmed svikit folkets förtroende. Folket har därmed inte fullt ut kunnat ge lojalitet åt demokratin.

I många tidningar kan man läsa att regeringens statsminister, Fredrik Reinfeldt, stöder Barack Obama. Skäl som anges är bl a miljöpolitik. Om man lyssnar på Obamas tal efter den sk Super Tuesday, så talas det mycket om förändring och framtid, men väldigt lite om konkret politik, Men han är alltid noga med att poängtera att USA ska lämna Irak så snabbt som möjligt. Det är ingen god idé. Har man gett sin in i leken så får man ro kärringen i land, eller vad det heter, och förmodligen skulle Obama upptäcka detta om han blev president.

Att stabilisera ett land är inte lätt. Religiös fanatism t ex, har ofta visat sig ha en förmåga att leta sig in i folklager på ett sätt som gjort det svårt att liberalisera och få till fred. Extrema religiösa fantasier som utformats för att passa vår psykologi, vare sig det rör sig om “traditionella” religioner eller kommunism, har förstört och hindrat många mänskliga framsteg. Men liberalismen har verktyg som kan leta sig in ännu djupare: Marknaden.

Nu när debatten om SVT’s vänstervridning är aktuell igen, så vill jag påminna om Sveriges Radio, och då framförallt Ekot. Ni kanske kommer ihåg att Johan Norberg påpekade att Ekot har en tendens att calla Pinochet för diktator, men Castro för ledare? Och att Ekot svarade att det berodde på att man inte villa kalla sittande presidenter för diktator. Tja, jag kollade ju upp det där när det var aktuellt för ett år sedan genom att kolla Ekots pressmeddelanden.

USA ska nu införa hårdare ekonomiska sanktioner mot Burma. Men förmodligen kommer dessa sanktioner att vara mindre effektiva i att uppnå en förändring. Som jag tidigare skrivit så är det svårt att använda ekonomiska sanktioner i dagens värld med Kina och Ryssland som starka aktörer. Det som återstår då är militära aktioner, som fortfarande fungerar för att uppnå en förändring. Men vilken förändring vill man uppnå? Enligt tidigare analys så är det fyra mål som finns för en liberal utrikespolitik:

Det talas mycket om Israel i mellanösterndebatten, men det finns ett annat land i området med starka demokratiska traditioner, och det är Libanon. Igår mördades Antoine Ghanem, libanesisk parlamentsledamot som ingick i det parlamentariska stödet bakom premiärministern. Han är inte den förste i den antisyriska majoriteten i parlamentet som fått sätta livet till. Han är faktiskt den tredje bara i år! Man regerar nu med en majoritet på 68 av 127 ledamöter.

I dagens Brännpunkt på Svenska Dagbladet, skriver Folkpartiets utrikespolitiska talesman Birgitta Ohlsson, en utmärkt artikel om läget i Zimbabwe och vad som behöver göras. Omvärldens undfallenhet har varit påtaglig, både från väst och framför allt från de omgivande länderna. Gör Ohlsons handlingsprogram så som det redovisas på Brännpunkt till officiell svensk politik! Kommentarer Kommentar av Sergej den 2007-08-30 19:07:12 Ingen nazidoktrin för svensk utrikespolitik, tack! Birgitta “Mediahora” Ohlsson är bara den senaste i raden som driver på för ytterligare ett illegalt regimskifte i ett land vars motstånd mot den nuvarande världsordningen man inte gillar.

Tidningen Nerikes Allehanda publicerade den 19 augusti en bild av konstnären Lars Vilks föreställande profeten Muhammed som rondellhund. Detta har nu fått Iran att skicka en officiell protest till Sverige. Se artikel i DN och i NA. Regeringen säger att man inte tänker reagera på Irans protest. Det är bra att man inte viker sig, men en mer offensiv hållning vore att föredra. Regeringen bör svara på Irans protest och säga åt Iran att sluta blanda sig i interna svenska angelägenheter.

En motion om att på sikt avskaffa bistånd har lämnats av fyra liberaler (Carl B Hamilton, Hans Bergström, Paula Werenfels Röttorp, Gunnar Andrén) till Folkpartiets landsmöte. Motionen i sin helhet finns i dagens upplaga av Carl B Hamiltons nyhetsbrev. Jag har publicerat texten i här på min blogg, i väntan på att det dyker upp här någonstans på Folkpartiets webbsajt. Man pekar på följande saker som de som kan skapa välstånd hos människor i U-länder :

Utvecklingen i Estland den senaste tiden visar att Sverige ska säga nej till den ryska gasledning som planeras att gå över Östersjön, och detta inte främst på grund av de legitima miljökritiska skäl man kan anföra mot projektet, utan av säkerhetspolitiska skäl. När Ryssland agerar så mot ett land som är medlem i EU och medlem i Nato så kan man väl bara tänka sig hur de skulle agera om Sverige blev starkt ekonomiskt knutet till Ryssland.

I DN kan man nu ikväll läsa att Ryssland ställer in energileveranserna till Estland: Ryssland stoppar energi till Estland. Ryssland skyller på tekniska problem, som ingen tror på. Estland måste nu få energi från väst, och tänk om vi hade haft fler kärnkraftverk inom EU för att hjälpa dem? EU kan inte förlita sig på Ryssland. Ryssland nuvarande “stabilitet” är byggt på en felaktig grund, som gör att de känner sig nödsakade att vara aggressiva.

Estland kanske inte valde det smidigaste sättet, eller tidpunkten, att ta bort statyn. Man hade kanske också gärna sett att planen med den nya platsen, och ceremonin, hade varit mer känd. Ryssarnas starka känslor är förståeliga så till vida att enorma mängder ryssar dog i andra världskriget, i många familjer kom inga män hem igen, och tyskarna var verkligen ett dödshot mot dem. Men självklart har Estland rätt att flytta statyn.

SVT har ju kört en kampanj om fri television, och är stolta över sin roll i public service. Problemet är att public service behövs mer i andra delar av världen, och SVT är därför felallokerat. Det vore billigare i Sverige att köpa in programtid på kommersiella kanaler för public service-innehåll, och producera detta av små oberoende bolag. Kvar står vi då med SVT:s stora produktionsapparat, som bör användas för att ge public service till människor i de ofriaste länderna.

Jag har tidigare skrivit om att diktaturer inte bör ha samma rättigheter som demokratier, och att tillgång till information är ett av de fyra utrikespolitiska målen. Nu är det dags att titta på medel för att uppnå detta. Masskommunikation i form av radio och TV är viktiga instrument i diktaturers förtrycksapparat. Genom att styra vad människor kan se och höra, kan man påverka deras beteende. Vi måste se till att människor i diktaturer har en bättre tillgång till information, som de kan använda sitt förnuft till att värdera.

EU har nu firat 50-årsjubileum och en del kritiska röster höjs mot firandet och mot EU som institution. Varför finns då EU och vad är det till för? Jo kortfattat: Om inte USA hade funnits, så hade Europa hamnat under diktaturens förtryck. Västeuropa först under nazismen, och sedan under kommunismen. Stora mängder människor hade deporterats och avrättats, osv. Det är på grund av Pax Americana, och inget annat, som vi har det så bra i Västeuropa, som vi har det nu.

Ofta när man debatterar frihandel kontra miljön får man höra att frihandel, särskilt när det gäller multinationella företag, skulle vara ett hot mot miljön. Inget kunde vara mera falskt, förstås, men det är inte därför argumentet lyfts fram. Det handlar inte om själva miljön, den används som ett slagträ, utan det handlar om materialism kontra icke-materialism. När miljöaktivister lyfter fram frihandelns inverkan på miljön så är det ett kodord för att det menar att icke-materialismen skulle vara bättre än materialismen så som den kommer till uttryck inom det kapitalistiska systemet.

Utrikespolitiken ska förbättra Sveriges position på kort och lång sikt, och hjälpa människor i andra länder. Jag tror långsiktiga mål är viktiga, därför att de tålmodigt kan förankras i opinionen och därmed ge möjlighet till ett kraftfullt mandat för sittande regering, något som är viktigt för att inte bli offer för opportunistiska rörelser och regimer. En av demokratins akilleshälar är den långsamma responstiden och den tvekan och tövan som medföljer.

Carl Bildt har hållit ett anförande på utrikespolitiska institutet, där han drar upp förutsättningarna för utrikespolitiken. Speciellt följande delar är intressanta i hans analys: “I stora delar av denna värld – inte minst i det Asien som nu håller på att återta sin historiska plats – spirar en stark optimism om en än bättre framtid inte bara ekonomiskt och socialt utan också vad gäller de egna nationernas möjligheter. Och i vår del av världen kan vi konstatera att vårt Europa aldrig varit så fritt, så fredligt och så välmående som det är i dag.

Andreas Carlgren vill att Sverige skall bli en förebild. Det där tycker jag är en märklig inställning, som är förvånansvärt vanlig bland Svenska politiker. Det går ut på att vi skall få andra länder att göra som vi gör. Varför det? Svenska EU-politiker har lobbat i EU för att andra EU-länder skall göra som Sverige i många fall. Ett exempel är att man har lobbat för att kriminalisera prostitution enligt samma sätt som vi har gjort det i Sverige.

Islamism är en totalitär ideologi, som omfattar en extrem tolkning av islam. Islamism har varit på frammarsch i världen åtminstone ända sedan revolutionen i Iran 1979. För att förstå hur man ska bekämpa den tror jag att man måste se på den enskilda människornas situation i de länder där den är på frammarsch. Ingen människa lever sitt liv i ett kulturellt vakuum. Vi är alla beroende av vanor och traditioner som gör våra liv drägliga.

Wille på bloggen The Libertarian in Room 101 tar upp ett intressant ämne – vårt förhållande till Kriget mot Terrorismen, och med anledning av de stora dödstalen i Irak varje dag kan det vara värt att studera frågan ur ett mera liberalt perspektiv. Kriget mot terrorismen är egentligen rätt bisarrt därför att vi tycks ha “nyttiga idioter” som springer omkring och kräver demontering av de individuella friheterna för att skydda de individuella friheterna.

Om gasledningen från Ryssland till Tyskland byggs, och mycket talar för att den kommer att göra det, så kommer rysk militär befinna sig mycket nära Sveriges gränser. Ryssland är inte vilket land som helst. Det är ett land som bryter mot mänskliga rättigheter både i krig och fred, som använder sina energitillgångar och sin militära styrka för att hota och trakassera grannländer, som impliceras i vad som tycks vara ett mordförsök i London, och som alltmer agerar efter en paranoid agenda.

Carl Bildt måste sälja alla sina värdepapper i oljebranschen, närmare bestämt i Lundin Petroleum. Olja har blivit centralt i relationer länder emellan, och utrikespolitiska avvägningar kommer att ha inverkan på oljepriserna. Det räcker inte med att sälja aktierna i Vostok Nafta, och det finns ingen anledning för honom att utan justeringar, hålla fast vid sina optioner i samma företag över årsskiftet. Oljetillgångar fungerar idag som en slags Diktaturernas sista bastion runt vilken de kan gruppera sig i en slags “money for nothing”-system, där befolkningen inte har ett värde.

av Mikael Ståldal och Jörgen Modin EU har tyvärr satt sig i ett säkerhetspolitisk dåligt läge gentemot framförallt Ryssland. Orsaken heter energi: EU har idag ett stort beroende av rysk energi och det kommer att bli större. Denna utveckling måste brytas. Till EU:s toppmöte i finska Lahtis var Rysslands president Vladmimir Putin inbjuden i syfte att diskutera energi. Se artikel i DN. Problemet Sverige är idag, genom elnätet, hoplänkat med övriga Europa.

Regeringen presenterade igår sin budget. En budget nästan kliniskt ren från överraskningar, och även om det är tråkigt, så är det nog bra. Budgeten är egentligen bara en expansion och en detaljering av regeringsförklaringen, som i sin tur nästan är exakt valprogrammet rakt av. Och det är unikt i svensk politik. För första gången i mitt meddellånga liv har folket röstat på en politik och fått just det som lovades. Visst hade jag hoppats på mer liberalism i budgeten, och det har jag inte fått.

Bloggregeringen protesterar mot Kinas avrättande av tibetaner som försöker ta sig ur Kina, och uppmanar den svenska regeringen att lämna in en formell protest till Kina. Här finns videobevis på vad som pågår vid Kinas gräns, hittad via Blogge Bloggelitos regeringsblogg. Danska politiken hade en artikel för några dagar sedan som noterades av mig och Björn.

Nordkorea har genomfört en sprängning som tros vara någon slags atombomb. Nordkorea är ett land som haft ihjäl en stor del av sin egen befolkning, likt många andra kommunistdiktaturer. Men få kommunistdiktaturer har så hårt gått i botten över hela samhället som Nordkorea. Detta gör att det är riskfyllt att anta att landet ska handla långsiktigt rationellt. Landet kan komma att i framtiden använda atomvapen, eller sälja dem, det senare gör att hotet kan komma oss i Europa så mycket närmare.

Framgångsrik utrikespolitik kommer inte att handla så mycket om möten mellan ambassadörer och andra officiella representanter. Den kommer istället att handla om Riktade fysiska insatser (pga svagheten i ekonomiska sanktioner) En formell skillnad i skyldigheter och rättigheter gentemot diktaturer Ett massivt, distribuerat kulturellt och ekonomiskt inflytande, som riktas mot problemzoner Kalla krigets skarpa lans måste bytas mot tusen röster och miljoner affärskontakter. Vi lever i en möjligheternas tid. Ny teknik och ökad kommunikation gör varje individ mer kraftfull.

Den svenska modellens egenheter illustreras ibland på oanade ställen: Speltidningen Level, nr 16, hyser ett reportage om ett gäng ungdomar i Norrköping som ville försörja sig på dataspel. Finansiärer saknades. Lösning? A-kassan, vad annars? Vi tog de pengarna och delade på dem. Haken var att det fanns en sorts arbetsmarknadsåtgärd för att arbetslösa ungdomar skulle komma i arbete. Så vi tvingades att gå en kurs om hur man använde datorer – vilket av förklarliga skäl inte kändes meningsfullt och gjorde att vi inte kunde arbeta så mycket med spelen som vi ville.

Folkpartiet funderar på det här med tillfällig föräldrapenning, populärt kallat vab för vård av sjukt barn, och kommer fram till något alldeles utmärkt. Den tillfälliga föräldrapenning som tidigare var föräldrarnas privilegium och som på senare tid har varit en möjlighet för den som avstår sitt vanliga jobb, ska i framtiden kunna kvitteras ut av studenter, pensionärer och professionella vabbare. Staten backar ytterligare något litet steg ut ur barnkammaren. Makten överlåter ytterligare en liten bit till medborgaren att styra över.

Från att ha ägt debatten till att guppa i bakvattnet, detta är historien om den borgerliga alliansen. De gick till val på återställare mot massarbetslöshet, flumskola och utlovade 1000 kr/mån i skattelättnader till alla. Många är besvikna, det blev inga 1000 kr, det kanske bara blev 300 kr. Att alliansen har över tre år till på sig att förverkliga sina vallöften glöms iof bort i den luddiga debatten. Samtidigt som oppositionen med Ulvskog i spetsen vill grundlagsskydda statlig egendom, och på detta sätt förhindra utförsäljning av statliga bolag.

Jag tycker att debatten om privatimport av alkohol är lite märklig. Man diskuterar några lådor av Rioja, som om det vore viktigt, eller så pratar man om principen om fri rörlighet, dvs att hinder mot privatimport är ett handelshinder och skulle skada den fria konkurrensen, vilket inte är en rimlig inställning. Från motståndarsidan hävdar man att privatimporten kommer skada folkhälsan, som om dom som privatimporterar alla kommer bli alkisar på kuppen, detta trots att om man privatimporterar så måste man fortfarande betala svensk alkoholskatt.

Förre ministern Morgan Johansson och en fd planeringschef i socialdepartementet kritiserar det nya pensionssytemet i DN idag: Försämrad förtidspension är ett brott mot pensionsuppgörelsen, anser de. Dessutom lönar det sig för mycket att arbeta i det nya systemet, verkar de tycka: Med rimliga antaganden […] får en industriarbetare som arbetat minst fyrtio år och går i pension vid 65 i genomsnitt 53 procent av sin tidigare inkomst i allmän pension. Skulle han gå i pension vid 63 år, sjunker pensionen med hela fem procentenheter till 48 procent.

Varför låtsas regeringen att de så kallade trygghetslagarna på den svenska arbetsmarknaden fungerar bra? Svaret är såklart att en borgerlig regering aldrig kan komma undan med att förändra LAS. Däremot kan den försämra akassan och sänka skatterna, det är ju strikt sett bara vad man förväntar sig av en borgerlig regering. När det gäller ändringar i LAS är det dock socialdemokraterna som är veto-spelaren. Johan påpekar att s-riksdagsgruppens chef Åsa Larsson prioriterar flexibilitet, inte anställningstrygghet, när socialdemokraterma tvingas säga upp folk efter valförlusten:

Ekonomiprofessor Lars Calmfors skriver på DN Debatt idag att regeringens förslag att höja a-kasseavgiften är mindre lyckat. Precis vad Bloggregeringen påpekade för drygt två veckor sedan.

Det är bra att regeringen nu stramar åt a-kassan genom att trappa ner och tidsbegränsa ersättningen. Det främsta syftet med arbetslöshetsförsäkringen är att man ska slippa att snabbt och drastiskt sänka sin levandsstandard under en kortare period av arbetslöshet. Det vore t.ex. synd ifall folk tvingas sälja sin bostad p.g.a. ett halvårs arbetslöshet. Och ifall man inte hittar något nytt jobb så kan man under ordnade former anpassa sig till en lägre ekonomisk standard.

Regeringen presenterade igår sin budget. En budget nästan kliniskt ren från överraskningar, och även om det är tråkigt, så är det nog bra. Budgeten är egentligen bara en expansion och en detaljering av regeringsförklaringen, som i sin tur nästan är exakt valprogrammet rakt av. Och det är unikt i svensk politik. För första gången i mitt meddellånga liv har folket röstat på en politik och fått just det som lovades. Visst hade jag hoppats på mer liberalism i budgeten, och det har jag inte fått.

Att som liberal sätta sig ner för att granska kristdemokrater känns lite som att sparka på nån som ligger. Men då KD har både socialminister och folkhälso- och socialtjänstminister så är det dom som sitter på vårdfrågan, och måste granskas. Och resultet är rätt väntat. Småländskan Maria Larsson har blivit Folkhälso- och socialtjänstminister. Dom motioner hon har lagt fram i riksdagen ger tyvärr inga som helst indikationer på att hon kommer föra en speciellt vettig politik på det här området.

Välfärd är att ha det bra. Men vad är att ha det bra? I valrörelsen kastades påståenden om bidragsnivåer, lönenivåer och ojämlikhetsmått fram och tillbaka. Ett enda parti pläderade systematiskt för att välfärd är något utöver den materiella levnadsstandarden: Det var miljöpartiet, med en rad förslag som alla går ut på att betala folk för att ha ledigt. På samma sätt som det kan finnas ett egenvärde i att människor ges möjlighet till fritid, kan det finnas ett egenvärde i att människor ges möjlighet att bidra till sin egen försörjning.