De stigande bränslepriserna börjar nu få effekt, priserna på bränsletörstiga bilar sjunker (eftersom ingen vill ha dem) och folk börjar köra mindre. Detta visar att marknadsekonomin fungerar. När priserna stiger så sjunker efterfrågan, även om det finns en tröghet i systemet. Jag tror inte att vi har sett slutet ännu, om priserna ligger kvar på dagens nivå (eller stiger ännu mer) så kommer efterfrågan sjunka ytterligare framöver, bl.a. genom att folk börjar efterfråga bilar med lägre bränsleförbrukning och bilar som helt eller delvis kan gå på billigare bränslen (biogas och el).

I Stockholm kan de just nu vara svårt att komma från punkt A till punkt B. Det beror på att det är ombyggnadsarbeten på gång i anslutning till de broar och tunnlar som förbinder de öar som Stockholm är byggt på. Om man har många sätt att ta sig från punkt A till punkt B så kallas de att ha redundans i vägnätet. Redundans betyder ungefär “överflöd”. Om man har detta “överflöd” så gör det inte så mycket om vägarbeten eller andra händelser stänger ner några av vägarna, det finns alltid fler sätt att ta sig fram.

En artikel i New York Times går igenom de två amerikanska presidentkandidaternas syn på etanolbränsle. Den demokratiska presidentkandidaten Barack Obama förespråkar subventioner till ineffektiv etanolproduktion från majs i USA, och gillar dessutom tullarna mot import av den mer effektiva sockerrörsetanol från Brasilien. Den republikanske presidentkandidaten John McCain vill avskaffa subventionerna och ta bort tullarna. Ser man bara till denna fråga hade jag definitivt röstat på McCain. Intressant? Andra bloggar om:

Vattenfall, som är helägt av svenska staten, skryter med att man satsar stort på vindkraft och forskar på avskiljning och lagring av koldioxid från kolkraftverk (CCS). Man talar dock tyst om att det ännu idag investeras mycket mer i konventionell kolkraft (utan CCS), se artiklar i DN och Arbetaren. Regeringen, med näringsminister Maud Olofsson (c) i spetsen, nöjer sig dock med att ställa krav på att Vattenfall ska producera en viss mängd förnybart (bl.

Enligt en artikel i New York Times så har oljepriset nått rekordnivån 120 dollar per fat. Mycket tyder på att detta inte är någon tillfällig topp, utan vi lär få vänja oss vid ett oljepris på denna nivå eller ännu högre framöver. Oljekonsumtionen i framförallt Kina och Indien ökar stadigt samtidigt som produktionen har svårt att hålla jämna steg. Ett stigande oljepris leder naturligtvis till att oljeprodukter som bensin och diesel blir dyrare.

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el. Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar. Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden. *) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet.

EU har beslutat att Sverige får ha kvar sin lägre tull på import av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är bra, nu kan Sverige fortsätta importera effektivt producerad sockerrörsetanol från Brasilien istället för att producera den ineffektivt från spannmål (t.ex. vete) i Sverige eller andra EU-länder. Ännu bättre vore om tullen kunde tas bort helt. Bäst vore om alla tullar överallt kunde tas bort helt. Ungefär samtidigt går miljöminister Andreas Carlgren (c) ut och försvarar etanol som fordonsbränsle.

EU-kommissionen har i dagarna presenterat det s.k. energi- och klimatpaketet. Det innehåller bl.a. mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för ökad andel förnybar energi och förnybara drivmedel, samt nya regler för utsläpsshandelssystemet. Grunden är att EU ska minska sina utsläpp med 20 % från 1990 till 2020. Det är glädjande att man övergår till att fördela utsläppsrätterna gemensamt och successivt inför ett auktionsförfarande istället för gratis tilldelning. Det är bra att målet för den handlande sektorn haneras gemensamt, och att enbart utsläppsmål för de sektorerna utanför utsläpsshandelssystemet bryts ner nationellt.

EU-kommissionen håller på att ta fram ett förslag till hur ägandet av energinät (el och gas) ska separerars från energileverantörerna (kraftverk, gaskällor). Nu klampar Frankrike och Tyskland in med ett eget förslag som är mycket mesigare. Se artikel i EUObserver. För att få tillstånd en sund konkurrens på energimarknaden så är det nödvändigt att bryta upp den vertikala integration som uppstår när samma koncern äger både elproduktion/gaskällor och kraftledningar/gasledningar. Det fransk-tyska förslaget påminner om vad som idag gäller för elnät i Sverige, och det fungerar inge vidare.

Jan Björklunds förslag med fyra nya kärnreaktorer ligger helt i linje med Bloggregeringens förslag. Ett intressant sammanträffande är att Björklund föreslår 4 reaktorer till en befolkning på ungefär 10 miljoner, medan jag och Mikael Ståldal föreslog 200 reaktorer inom EU på Bloggregeringen. EU har i storleksordningen 500 miljoner invånare, vilket blir 4 reaktorer per 10 miljoner… Våra beräkningar byggde på att ersätta hälften av naturgasen: “Idag finns det 147 kärnkraftsreaktorer i EU.

Statsminister Fredrik Reinfeldt pekar på de helt orimliga konsekvenser som EU:s målsättning på minst 20 % förnybar energi kan få för Sveriges del. EU-kommissionen planerar att kräva att Sverige ska ha 55 % förnybar energi, vilket kan tvinga Sverige att stänga kärnkraftverk (som inte räknas som förnybara). Se artikel på SR Ekot. Reinfeldt gör rätt i att protestera. Men man bör inte bara protestera mot att kravet sätts till just 55 %, utan mot hela principen bakom att sätta olika krav på olika länder.

Regeringen har presenterat en utredning som i princip går ut på en statlig myndighet i förväg ska bestämma vilka priser som får tas ut på alla elnät, även de som är privatägda. Att bibehålla privatägda elnät med denna grad av statlig styrning blir rätt så löjligt. Varför inte förstatliga alla elnät på en gång istället? Se tidigare inlägg.

Lena Sommestad, vd för Svensk Fjärrvärme och f.d. miljöminister (s), efterlyser på DN Debatt en partssammansatt nämnd med statlig medverkan för prisprövning av fjärrvärme. Det är ett riktigt dåligt förslag. Den typen av korporativistisk planekonomi gynnar varken fjärrvärmekunderna eller miljön som hade kunnat tjäna på att fler valde fjärrvärme. Däremed är det naturligt att fjärrvärmeleverantörerna gillar den tanken eftersom det ger dem möjlighet att behålla sina de facto monopol. Istället borde man separera näten från produktionen, se till att flera oberoende producenter kan ansluta sig till samma nät och att kunderna fritt kan välja mellan dessa producenter utan rent fysiskt behöva lägga om några rör.

I samband med budgetpropositionen ändrar regeringen diverse skatter på klimatområden, se pressmeddelande. Det är bra att höja koldioxidskatten på bensin och diesel, det är ett effektivt styrmedel. Det är dock mindre bra att sänka koldioxidskatten för de som ingår i utsläppshandeln. Det är bra i teorin, men eftersom utsläppshandeln i praktiken fungerar så dåligt så bör koldioxidskatten vara kvar tills ett fungerande utsläppshandelssystem finns på plats. Se tidigare inlägg om detta.

Två forskare i teknikhistora skriver på DN Debatt om avregleringen av den svenska elmarknaden. DN har också en artikel som visar att de kommunala energibolag ofta har lägre priser än privata. För att förstå hur elmarknaden fungerar (eller inte fungerar) måste man hålla i sär elproduktion och elnät (vilket inte DN-artikeln gör i önskvärd utsträckning). Elproduktion sker i konkurrens mellan olika bolag; privata, kommunala och statliga. Alla elkonsumenter kan fritt välja vilken producent de ska köpa el från.

Näringsdepartementet har presenterat ett PM om förslag på lag om ekodesign. Kärnpunkten i lagen är denna paragraf: 4 § En energianvändande produkt eller del skall vara så utformad att dess energianvändning är effektiv och dess miljöpåverkan är låg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan energianvändning och miljöpåverkan. Det innebär att alla “energianvändande produkter” som säljs i Sverige (och hela EU) måste uppfylla krav på effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan som regeringen eller någon statlig myndighet godtyckligt kan bestämma.

Miljöbalkens andra kapitel innehåller ett antal s.k. hänsynsregler. De är överlag rimliga och bra, förutom denna regel: 5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Alla rationella aktörer som bedriver en verksamhet kommer att hushålla med råvaror och energi, eftersom råvaror och energi kostar pengar. Möjligheter till återanvändning och återvinning kommer också att utnyttjas ifall det är lönsamt.

I DN kan man nu ikväll läsa att Ryssland ställer in energileveranserna till Estland: Ryssland stoppar energi till Estland. Ryssland skyller på tekniska problem, som ingen tror på. Estland måste nu få energi från väst, och tänk om vi hade haft fler kärnkraftverk inom EU för att hjälpa dem? EU kan inte förlita sig på Ryssland. Ryssland nuvarande “stabilitet” är byggt på en felaktig grund, som gör att de känner sig nödsakade att vara aggressiva.

EU:s energiministrar har idag enats om mål på 20 % för förnybar energi och 10 % för biodrivmedel inom EU fram till år 2020. Se här. Det är politikers roll att sätta upp mål och införa styrmedel för att hantera problem, i det här fallet utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Det är rimligt att EU sätter upp mål för utsläpp av fossil koldioxid och inför styrmedel för att se till att dessa mål uppnås.

Före valet lovade Alliansen att Lagen om kärnkraftens avveckling skulle upphävas. Avvecklingslagen ger regeringen rätt att beordra stängning av kärnkraftverk, den används för att tvinga fram stängningen av Barsebäck. Att ta bort avvecklingslagen är viktigt för att göra det helt klart att någon ytterligare tvångsavveckling av kärnkraft i Sverige inte är aktuell. Det ger industrin en välbehövlig trygghet så att de vågra göra långsiktiga investeringar. Det är nu hög tid för regeringen att avveckla avvecklingslagen!

Regeringen kommer att driva på för att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 % till 2020 (jämfört med 1990). Se artikel på DN Debatt. Det är en bra ambition, minskningar på den nivån krävs för att vi ska kunna undvika de värsta effekterna av växthuseffekten. Efter 2020 måste det minskas ännu mer, men detta är en bra början. Det är också lovvärt att man har ett så tydligt EU-fokus.

Regeringen har nu fått information om den planerade naturgasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland. Samtidigt uttrycker ett ryskt företag intresse att bygga en avstickare till Sverige. Se artikel i DN. Denna gasledning kommer att cementera EU:s olyckliga beroende av rysk naturgas, och om den även dras till Sverige så hamnar även vi i beroende. Se tidigare inlägg om detta. Regeringen bör säga definitivt nej till att dra gasledning till Sverige.

av Mikael Ståldal och Jörgen Modin EU har tyvärr satt sig i ett säkerhetspolitisk dåligt läge gentemot framförallt Ryssland. Orsaken heter energi: EU har idag ett stort beroende av rysk energi och det kommer att bli större. Denna utveckling måste brytas. Till EU:s toppmöte i finska Lahtis var Rysslands president Vladmimir Putin inbjuden i syfte att diskutera energi. Se artikel i DN. Problemet Sverige är idag, genom elnätet, hoplänkat med övriga Europa.

Energipolitiken i Sverige har under de senaste 30 åren präglats av oerhörda konflikter och motsättningar, huvudsakligen kopplat till kärnkraften. Det har i många avseenden varit olyckligt för Sverige. Orimligt mycket uppmärksamhet har ägnat åt detta och annat blivit lidande. Det har skapats konstlade motsättningar mellan olika alternativ som båda behövs. Fokus har ofta legat på att lösa icke-problem medan verkliga problem blivit förbisedda. Det är nu hög tid att omvärdera invanda föreställningar och fundera på vilka viktiga problem vi egentligen står inför och hur vi ska lösa dem.