Kristdemokraterna med Anders Wijkman i spetsen föreslår personliga utsläppsrätter för växthusgaser. Se artikel i SvD och KD:s rapport. Jag tycker att det är helt feltänkt. Utsläppsrätter är i och för sig ett bra styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Men de bör riktas emot de som primärt ansvarar för utsläppen, d.v.s. industrier, kraftverk, flygbolag, rederier, jordbruk m.fl. Privatpersoner är huvudsakligen bara indirekt ansvariga för utsläppen, genom att köpa varor och tjänster som orsakar utsläpp.

Regeringens Globaliseringsråd har kommit med en rapport som säger att man ska storsatsa på elbilar. Det är mycket välkommet, troligtvis är elbilar den enda långsiktigt hållbara lösningen. Forskningsminister Lars Leijonborg säger att elbilar ska stödjas mer än andra miljöbilar, bl.a. genom dubbelt så stor miljöbilspremie. Det är hög tid att helt avskaffa miljöbilspremie och andra stöd för övriga “miljöbilar” (främst E85-bilar) och enbart gynna elbilar (och andra utsläppsfria bilar så som vätgasbränslecell).

Vattenfall, som är helägt av svenska staten, skryter med att man satsar stort på vindkraft och forskar på avskiljning och lagring av koldioxid från kolkraftverk (CCS). Man talar dock tyst om att det ännu idag investeras mycket mer i konventionell kolkraft (utan CCS), se artiklar i DN och Arbetaren. Regeringen, med näringsminister Maud Olofsson (c) i spetsen, nöjer sig dock med att ställa krav på att Vattenfall ska producera en viss mängd förnybart (bl.

Konsekvenserna av en allt ökande produktion av biodrivmedel världen över har blivit uppmärksammat på senare tid, bl.a. i DN, SvD och Time. Det är enkelt att konstatera att det är riktigt korkat att producera biodrivmedel på ineffektiva sätt, så som etanol ur spannmål. Denna typ av ineffektiva produktion är bara möjlig om den subventioneras, vilket dessvärre sker i såväl USA som EU. Att producera etanol ur sockerrör (som man gör i Brasilien) är effektivt.

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el. Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar. Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden. *) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet.

Regeringens klimatberedning har presenterat sitt slutbetänkande. Som bekant så har EU ett mål om att andelen biodrivmedel i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020, se tidigare inlägg om detta. Klimatberedningen har tagit fasta på detta och tycker att Sverige ska ha ett eget ännu högre mål för detta (avsnitt 14.6). Att överhuvudtaget sätt upp mål för andelen biodrivmedel i transportsektorn är feltänkt och dumt. Det är fullt tillräckligt med att sätta upp mål för minskade utsläpp av växthusgaser, och införa styrmedel i form av utsläppsrätter och/eller koldioxidskatter för att uppnå dessa.

Regeringens klimatberedning har presenterat en delrapport. Det mest uppseendeväckande är att man inte lyckats komma överens om ett nationellt mål för utsläppsminskningar till 2020. Regeringspartierna tycker att målen ska vara minskning med 30 %, medan oppositionspartierna vill sikta högre med 40 % minskning, vilket Svenska Naturskyddsföreningen instämmer i. Sverige står för cirka 0,2 % av de globala utsläppen av växthusgaser, och har idag rätt så låga utsläpp per capita jämfört med övriga industriländer.

EU har beslutat att Sverige får ha kvar sin lägre tull på import av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är bra, nu kan Sverige fortsätta importera effektivt producerad sockerrörsetanol från Brasilien istället för att producera den ineffektivt från spannmål (t.ex. vete) i Sverige eller andra EU-länder. Ännu bättre vore om tullen kunde tas bort helt. Bäst vore om alla tullar överallt kunde tas bort helt. Ungefär samtidigt går miljöminister Andreas Carlgren (c) ut och försvarar etanol som fordonsbränsle.

EU-kommissionen har i dagarna presenterat det s.k. energi- och klimatpaketet. Det innehåller bl.a. mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för ökad andel förnybar energi och förnybara drivmedel, samt nya regler för utsläpsshandelssystemet. Grunden är att EU ska minska sina utsläpp med 20 % från 1990 till 2020. Det är glädjande att man övergår till att fördela utsläppsrätterna gemensamt och successivt inför ett auktionsförfarande istället för gratis tilldelning. Det är bra att målet för den handlande sektorn haneras gemensamt, och att enbart utsläppsmål för de sektorerna utanför utsläpsshandelssystemet bryts ner nationellt.

Enligt en artikel i SvD funderar Luftfartsverket på “biltullar” (d.v.s. vägavgifter) för att åka bil till Arlanda. Vägavgifter, som vi nu har i form av trängselskatt i Stockholms innerstad, är ett bra sätt att motverka trängsel och lokala miljöproblem från trafiken. De är troligtvis också bra för klimatet, men det bör ses som en positiv bieffekt, inte någon huvudsak. Men att av klimatskäl införa vägavgifter på några godtyckligt utvalda ställen där de inte är motiverade för trängsel eller lokal miljö är galet.

I samband med budgetpropositionen ändrar regeringen diverse skatter på klimatområden, se pressmeddelande. Det är bra att höja koldioxidskatten på bensin och diesel, det är ett effektivt styrmedel. Det är dock mindre bra att sänka koldioxidskatten för de som ingår i utsläppshandeln. Det är bra i teorin, men eftersom utsläppshandeln i praktiken fungerar så dåligt så bör koldioxidskatten vara kvar tills ett fungerande utsläppshandelssystem finns på plats. Se tidigare inlägg om detta.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet överväger Livsmedelsverket att förändra sina kostråd för att ta hänsyn till köttproduktionens miljö- och klimatpåverkan. Det är inte alls någon bra idé. Det riskerar att kraftigt sänka Livsmedelsverkets trovärdighet. Livsmedelsverket bör konsekvent hålla sig till att informera om olika livsmedels inverkan på vår hälsa. Det finns många aspekter på hälsopåverkan som är värda att ta upp, så som risk för matförgiftning, hjärt-kärl-sjukdomar, fetma och cancer.

Regeringen har tillsatt en klimatberedning. Tyvärr har direktiven delvis fel utgångspunkt. Direktiven säger bl.a. att klimatberedningen ska lämna förslag till nationellt mål för utsläpp av växthusgaser till 2020, och nämner bördefördelning inom EU. EU har antagit ett gemensamt mål för utsläpp av växthusgaser till 2020, vilket också står i direktiven. Någon bördefördelning mellan EU:s medlemsländer bör inte ske, utan målet ska vara för EU som helhet. Sverige bör inte ha något eget nationellt mål till 2020 (eller längre fram) utan verka för att EU:s gemensamma mål ska uppfyllas.

Nu har regeringen satt ner foten angående den utlovade miljöbilspremien. Jag tycker inte att miljöbilspremie är någon bra idé över huvud taget, det bästa hade varit om den inte blivit av alls. Minst miljöpåverkan blir det om man inte kör bil alls, men det utgår ingen premie för det. Dessutom är gränsen för vad som räknas som miljöbil tämligen godtyckligt satt, och det blir en olycklig tröskeleffekt (läs mer här). Vidare så bör miljöpolitiken bygga på att de som förorenar får betala (d.

I en rapport till regeringen påstås att utsläppsrätter inte räcker, det krävs offentligt finansierad forskning och teknikutveckling också. Rapporten har en viktig poäng i att klimatfrågan är global och långsiktig. Det är meningslöst att satsa på utsläppsminskningar på ett par procent på nationell nivå till 2012, istället måste vi satsa på stora utsläppsminskningar globalt på längre sikt. Redan idag borde vi skifta fokus från 2012 till 2020 som nästa milstolpe, och från Sverige till EU.

EU:s energiministrar har idag enats om mål på 20 % för förnybar energi och 10 % för biodrivmedel inom EU fram till år 2020. Se här. Det är politikers roll att sätta upp mål och införa styrmedel för att hantera problem, i det här fallet utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Det är rimligt att EU sätter upp mål för utsläpp av fossil koldioxid och inför styrmedel för att se till att dessa mål uppnås.

Bilbranchens organisation BIL Sweden har kommit med ett förslag om hur miljöbilar ska premieras. Förslaget går ut på att premien betalas ut först efter ett år, och bara om bilägaren kan visa att bilen huvudsakligen körts på ett alternativt bränsle (E85 eller biogas) och inte på vanlig bensin. Förslaget tyder på insikt i att det är mindre lyckat att premiera bilar som lika gärna kan köras på vanlig bensin utan någon miljövinst.

DN har en intressant artikel som ifrågasätter det vettiga i att ersätta bensin med etanol som fordonsbränsle. Forskaren Torbjörn Rydberg har gjort en så kallad emergianalys (ej att förväxla med _energi_analys) och kommit fram till att det är orimligt ineffektivt att tillverka etanol ur biomassa för att ersätta bensin. Anledningen är helt enkelt att processen att tillverka etanol ur biomassa tar väldigt mycket energi i anspråk, energi som ofta kommer ifrån fossila bränslen.

Regeringen har lovat att införa en miljöbilspremie, nu senast upprepat på DN Debatt. Det är dock ännu öppet hur den ska utformas, och för hur en miljöbil ska definieras. Jag hoppas att man vågar gå ifrån det nu rådande konceptet att man delar in alla bilar i två grupper “miljöbilar” och “icke miljöbilar”. En sådan indelning är olycklig eftersom alla bilar har större eller mindre miljöpåverkan, och en gruppering blir godtycklig.

Miljöminister Anders Carlgren har skrivit till EU-kommissionen och begärt att Sverige ska få fler utsläppsrätter för växthusgaser. Detta samtidigt som Svenska regeringen vill att EU ska minska utsläppen med 30 % till 2020. Genom att kräva fler utsläppsrätter till Sverige så har regeringen dessvärre missat chansen att föregå med gott exempel. Detta visar också på hur bra det vore om utsläppsrätters tilldelades via en öppen auktion. Då skulle denna auktion kunna hållas på EU-nivå och medlemsstaterna behöver inte alls vara inblandade i utsläppsrätterna.

Regeringen kommer att driva på för att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 % till 2020 (jämfört med 1990). Se artikel på DN Debatt. Det är en bra ambition, minskningar på den nivån krävs för att vi ska kunna undvika de värsta effekterna av växthuseffekten. Efter 2020 måste det minskas ännu mer, men detta är en bra början. Det är också lovvärt att man har ett så tydligt EU-fokus.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att den av förra regeringen beslutade, men ännu inte införda, flygskatten ska slopas. Denna flygskatt skulle tas ut som ett fast belopp per passagerare. Tanken bakom flygskatten var helt rätt. Flygtrafiken har en påtaglig klimatpåverkan, inte minst p.g.a. att utsläppen på hög höjd ger större klimatpåverkan än motsvarande utsläpp på marken. Samtidigt är flyget helt befriat från miljö- och energiskatter. Flygets externa kostnader behöver internaliseras.

Den senaste tiden sänkningar av bensinpriset har nu lett till att det blir billgare att köra med vanlig bensin än E85, om man räknar med att en liter bensin räcker längre än en liter E85. Tidigare har det varit billigare att köra på E85. Detta har, föga förvånande, lett till minskad försäljning av E85. (Se artikel i DN.) BIL Sweden föreslår att momsen på etanolbränsle bör sänkas från 25 % till 6 %.

Den liberala miljöpolitiken utgår från människan. Vi vill värna miljön eftersom en förstörd miljö är ett hot mot människors hälsa, välstånd och överlevnad. Liberalismen tar därmed avstånd från den naturromantiska syn som tillskriver naturen ett egenvärde oberoende av människan. Däremot erkänner vi ett ansvar gentemot alla människor, inklusive de som ännu inte är födda, vilket ger oss vittgående skyldigheter att ta hand om miljön. En del nyliberaler menar att miljöpolitik är överflödigt och att alla miljöproblem kan hanteras med äganderätter enligt principen att all miljöförstörelse skadar någon människa eller någon som någon människa äger.