Regeringen har beslutat att inte genomföra det förbud mot blyammunition som var planerat. Det är bara att gratulera Jägareförbundet till lyckad lobbying. För oss andra är det ett trist beslut. Bly är en giftig tungmetall som är farlig för såväl människor som övriga djur. Det är inte försvarbart att fortsätta sprida 500 ton bly i skogen varje år. Blyhagel förbjuds i våtmark eftersom sjöfåglar kan äta blyhagel, bli förgiftade och sprida blyet vidare i miljön.

Finansminister Anders Borg sa i sitt tal i Almedalen att skattesänkningar ska finansieras genom nedskärningar i statsbudgeten. Utmärkt, precis så ska det låta från en finansminister. Men vi skulle önska en högre ambitionsnivå på skattesänkningarna. Det är t.ex. illa att inte värnskatten avskaffas omgående. För att ge Anders Borg lite mer råg i ryggen så kan vi stå till tjänst med förslag på nedskärningar i statsbudgeten: Avskaffa presstödet – 567 milj Lägg ner folkhälsoinstitutet – 128 milj Avskaffa meningslösa integrationsåtgäder – 116 milj Halvera AMS – 2348 milj Avskaffa statliga stöd till trossamfund – 55 milj Halvera Boverket – 98 milj Sluta ge statliga bidrag till kommunala bostadsföretag – 100 milj Avskaffa bostadsbidrag – 3000 milj Halvera konsumentverket – 57 milj Avskaffa regionalstöd – 1853 milj Lägg ner Glesbygdsverket – 27 milj Lägg ner Energimyndigheten – 205 milj Lägg ner Rikstrafiken och sluta ge statligt stöd till interregional kollektivtrafik – 1013 milj Summa: 9,5 miljarder.

Nu utropas det från centerpartiets partisekreterare Anders Flanking krav på tätare samarbete inom alliansen. Det blåser medvind för centern. Enligt omvärldsbevakningsföretaget Agent25:s nyhetsbrev är centern det parti som synts mest under politikerveckan i Almedalen. Centern har landat rätt med sin politik, partiet växer samt syns och hörs i olika sammanhang. Många liberala bloggare och opinionsbildare talar varmt om partiet, som kanske för närvarande bär liberalismens fana högst. Mot bakgrund av detta kan man fråga sig på vilket sätt ett tätare samarbete skulle hjälpa borgerligheten och centerpartiet?

Två forskare i teknikhistora skriver på DN Debatt om avregleringen av den svenska elmarknaden. DN har också en artikel som visar att de kommunala energibolag ofta har lägre priser än privata. För att förstå hur elmarknaden fungerar (eller inte fungerar) måste man hålla i sär elproduktion och elnät (vilket inte DN-artikeln gör i önskvärd utsträckning). Elproduktion sker i konkurrens mellan olika bolag; privata, kommunala och statliga. Alla elkonsumenter kan fritt välja vilken producent de ska köpa el från.

Folkpartiet funderar på det här med tillfällig föräldrapenning, populärt kallat vab för vård av sjukt barn, och kommer fram till något alldeles utmärkt. Den tillfälliga föräldrapenning som tidigare var föräldrarnas privilegium och som på senare tid har varit en möjlighet för den som avstår sitt vanliga jobb, ska i framtiden kunna kvitteras ut av studenter, pensionärer och professionella vabbare. Staten backar ytterligare något litet steg ut ur barnkammaren. Makten överlåter ytterligare en liten bit till medborgaren att styra över.

Näringsdepartementet har presenterat ett PM om förslag på lag om ekodesign. Kärnpunkten i lagen är denna paragraf: 4 § En energianvändande produkt eller del skall vara så utformad att dess energianvändning är effektiv och dess miljöpåverkan är låg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan energianvändning och miljöpåverkan. Det innebär att alla “energianvändande produkter” som säljs i Sverige (och hela EU) måste uppfylla krav på effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan som regeringen eller någon statlig myndighet godtyckligt kan bestämma.

Ja, det är förmodligen sant att det kommer att bli ganska stora hyreshöjningar om regeringen över en natt släpper bostadsmarknaden fri, men det beror helt och hållet på att hyresregleringarna har skapat en brist på bostäder i främst storstadsregionerna. De regleringar som vänstern nu i affekt försöker beskydda är det som har gjort att det inte byggs några nya hyresfastigheter i Stockholm nuförtiden, och det är de regleringar som vänstern nu vill försvara som har skapat bostadsbristen i stan.

Den oberoende liberala morgontidningen DN:s ledarsida meddelar följande om privat kulturfinansiering: Även om det är möjligt att den totala mängden pengar till kulturen skulle öka är det svårt att se någon god princip bakom en modell där staten skattebefriar företag för att de i sin tur ska subventionera kulturen. Varför skulle rika privatpersoner och direktörer vara bättre på att fatta beslut om kulturstöd än politiker och tjänstemän? Då undrar jag, vad är det som säger att politiker och tjänstemän skulle göra ett bättre jobb?

Alliansen har lovat att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer, se här (sid 18). Det är en god idé, under förutsättning att man kan förhindra att det skapas fuskorganisationer i skatteplaneringssyfte. En sådan avdragsrätt innebär i praktiken en skattesänkning, och i enlighet med vad vi skrivit tidigare så bör den därmed balanseras med att statens utgifter minskas. Det bästa sättet att göra det är att de statliga bidragen till ideella organisationer omgående minskas lika mycket som man räknar med att skatteintäkterna minskar.

Ja, ni hörde rätt. Regeringen önskar ett brett samförstånd gällande kulturpolitiken, de vill ha med alla partierna på tåget. Kanske låter det obegripligt rent ideologiskt, men ack så logiskt ur ett mer realpolitiskt perspektiv. Budgeten för kulturpolitik försvinnande liten, därför finns ingen anledning att röra om för mycket i grytan. Regeringen vill förmodligen inte stöta sig med den s k “kulturadeln” som har sina rötter i vänsterrörelsen och fortfarande agerar opinionsbildare.