Åke Green och yttrandefriheten
Mikael Ståldal
När jag passerade Sergels Torg på väg hem från jobbet såg jag en större folksamling med ljus och plakat som det stod “yttrandefrihet” och “religionsfrihet” på. På en scen började en man tala, det visade sig vara den numera rikskände pingstpastor Åke Green.
Åke Green är anklagad för Hets mot folkgrupp efter en predikan i Borgholm för drygt två år sen där han uttalade sig djupt kränkande mot homosexuella, bl.a. genom att säga “sexuella abnormiteter utgör en djup cancersvulst på hela samhällskroppen”. Läs hela predikan här. Målet behandlas just nu i Högsta Domstolen.
Lagen om hets mot folkgrupp lyder så här:
Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande
uppmärksamhet.
Denna lag instiftades 1948, men skrivningen om sexuell läggning tillkom först 2002. Åke Green är den förste att bli åtalad enligt denna nya skrivning, därför har hans fall rönt så stor uppmärksamhet och tagits upp i Högsta Domstolen.
Jag tycker att lagen om hets mot folkgrupp är principiellt fel och att den bör avskaffas helt (det har jag tyckt långt innan den utvidgades till att även omfatta sexuell läggning). Lagen innebär en orimligt stor inskränkning av yttrandefriheten. Dessutom är lagen godtycklig då vissa grupper skyddas men inte andra (man skulle kunna tänka sig att t.ex. grupper baserade på kön, funktionshinder, ålder eller politisk uppfattning borde omfattas). Vidare leder lagen uppenbarligen till att homofoba och intoleranta personer som Åke Green får oförtjänt stor uppmärksamhet och blir martyrer, det är inte bra.
Jag har dock svårt för alla de som nu när Åke Green är på tapeten skriker hur hemskt det är och vilket hot mot yttrandefriheten lagen är. Många av de som nu klagar har aldrig klagat på hetslagen förrut, de har aldrig klagat när folk blivit åtalade och dömda för att ha hetsat mot etniska eller religiösa minoriteter. Jag förstår inte varför det är ett större problem för yttrandefriheten att förbjuda hets mot homosexuella än mot etniska eller religiösa minoriteter. Tvärt om så tycker jag att om det ska finnas en hetslag så bör den definitivt omfatta sexuell läggning, och det verkar inte orimligt att Åke Green döms. Homosexuella är definitivt en grupp som är utsatt som behöver skydd på samma sätt som etniska och religiösa minoriteter, det kan man bland annat se i denna rapport.
Jag tror dock att dagens hetslag är fel sätt att skydda såväl homosexuella som etniska och religiösa minoriteter. Den innebär en för stor inskränkning i yttrandefriheten, och den riskerar skapa martyrer. Många gånger är det effektivare att bemöta hetspropaganda i en öppen debatt istället för med rättsprocesser. Det är dock viktigt att rättsväsendet kan ingripa mot de som direkt förespråkar våld mot utsatta grupper. Om man avskaffar hestlagen så borde man överväga att utvidga förbudet mot uppvigling så att det omfattar de fall av direkt våldsuppmaning som man hittils hanterat med hetslagen. Dock så bör inte vara förbjudet att “uttrycka missaktning”, och det Åke Green predikade bör inte vara förbjudet.