Trist sexmoralism

Jag har nyligen noterat två utslag av en oroväckande sexmoralism som verkar breda ut sig i Sverige.

Calvin Kleins utomhusreklam med Fredrik Ljungberg får inte sättas upp på Stureplan i Stockholm. Se artikel på QX och artikel i Resumé. Det är oklart om det bara är fastighetsägaren Kaupthing bank som säger nej, eller om även Stockholms stadsbyggnadskontor har invändningar. Om stadsbyggnadskontoret har invändningar mot innehållet i denna reklam så är det skandal, då har de definitivt överskridit sina befogenheter och hotar yttrandefriheten. Om det bara är banken som har invändningar så är det trist, men som fastighetsägare måste de givetvis ha rätt att bestämma vad för reklam som ska hängas upp på deras byggnader.

Detta handlar inte bara om bilden med Fredrik Ljungberg tillsammans med Natalia Vodianov, även denna bild blev stoppad. Det är helt orimligt att inte kunna göra reklam för kalsonger med en bild på en man iklädd just kalsonger.

Det andra är att kommunala tillståndsmyndigheter har invändningar mot att män går omkring med bar överkropp på gayklubbar. Se artikel på QX. Tillståndsmyndighetens syfte är att tillämpa alkohollagen, se till att folk inte blir för kraftigt berusade och att det inte blir bråk. Jag förstår inte varför de ska lägga sig i hur folk är klädda, gör de det så har de överskridit sina befogenheter. De borde inte ens ha invändningar om folk, av båda könen, är nakna.