Bemanningsföretag och a-kassa

Dagens Nyheter skriver i en ledare att dagens regler som gör att de som är anställda på bemanningsföretag och bara har jobb (och lön) ibland har begränsad möjlighet att få a-kassa mellan jobben är bisarra och diskriminerande.

Det har DN helt rätt i. Det är orimligt att behandla de som jobbar för bemanningsföretag annorlunda än de som jobbar åt andra arbetsgivare. Det finns en hel del andra arbetsgivare som anlitar folk på samma sätt, d.v.s. bara jobb då och då och i en omfattning som är svårt att leva på i längden. Det är inget unikt för bemanningsföretag.

Jag tycker dock inte att de som jobbar så, oavsett om det är åt bemanningsföretag eller inte, ska ha obegränsad rätt till a-kassa. Det borde snarare vara så att dagens regler för bemanningsföretag utvidgas till alla arbetsgivare.

Om man under en längre tid uteslutande jobbar åt en och samma arbetsgivare så bör denna arbetsgivare se till att man kan försörja sig på det jobbet. Det duger inte att bara anlita, och betala lön, när det behövs och sen förvänta sig att staten via a-kassan ska fylla på med pengar.

En lösning på problemet som bemanningsföretag brukar tillämpa är att ha garantilön, vilket innebär att man är garanterad en viss lön (som går att leva på) mot att man åtar sig att med kort varsel ta de uppdrag som uppstår. När man väl jobbar så blir lönen högre. Förhoppningsvis kan andra arbetsgivare ta efter denna modell.

Det är möjligt att dagens regler för bemanningsföretag är väl stelbenta, men något liknande bör vi ha, för alla företag.

Argumentet mot detta är att då kommer folk gå arbetslösa på heltid istället, och det är bättre att jobba lite än inget alls. Det är sant, på kort sikt. Men på längre sikt så tror jag att hårda regler för a-kassa leder till att arbetsgivarna tvingas erbjuda garantilön och liknande i större utsträckning. Dessutom så ger det folk incitament att ta tag i sin egen situation och t.ex. jobba åt flera arbetsgivare parallellt om inte en kan erbjuda jobb hela tiden.

Att försöka dämpa arbetslösheten genom att öka möjligheterna att jobba sporadiskt och fylla på med a-kassa är kortsiktigt och desperat. Genom att göra det enklare och mindre riskfyllt att vara arbetsgivare så blir det fler riktiga jobb utan att blanda in a-kassan, se tidigare inlägg.

Någon kanske invänder att de a-kasseregler jag efterlyser är en ytterligare pålaga på arbetsgivarna. Men det är fel. A-kassan är en angelägenhet mellan arbetstagaren och a-kassan, arbetsgivaren har inte med det att göra. Arbetsgivarna påverkas bara indirekt genom att efterfrågan på olika typer av anställningsformer påverkas. A-kasseregler innebär ingen inskränkning i avtalsfriheten mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Däremot så vore det direkt skadligt att införa arbetsrättsliga regler som tvingar fram vissa anställningsformer, t.ex. den lag om rätt till heltid som regeringen vill ha. Det vore en inskränkning i avtalsfriheten mellan arbetsgivare och arbetstagare och gör det svårare och mer riskfyllt att vara arbetsgivare.