Därför är elpriset så högt

Sen avregleringen av elmarknaden 1996 har elpriserna stigit markant för både hushåll och industri. För hushållen har priset stigit med ca 40 öre/kWh, en ökning med drygt 50 procent på tio år. För industrin har priset stigit med 10 öre/kWh, en 30 procentig ökning. Under samma period har KPI stigit med cirka 10 procent.

En viktig orsak att elen blivit dyrare för hushållen är att elskatten har höjts från 9,7 öre/kWh 1996 till 26,1 öre/kWh idag. Detta är en del av den s.k. gröna skatteväxlingen. Det är en ökning med 169 procent på tio år. Om elskatten endast hade indexreglerats (d.v.s. höjts i takt med KPI) så hade den varit 10,7 öre/kWh idag. På elskatten läggs också 25-procentig moms.

Elcertifikatsystemet som infördes 2003 har hittills lett till 3 öre/kWh högre elpriser. Nu har systemet utvidgas och förlängts, vilket förväntas leda till 6 öre/kWh högre elpriser 2012.

När kärnkraftverket Barsebäck stängdes reducerades kapaciteten i den billiga basproduktionen. Detta gör att en större del av Sveriges elförbrukning måste tas från produktion med högre marginalkostnad, främst de fossila bränslena kol, olja och naturgas. Detta pressar upp elpriset, och leder dessutom till ökade utsläpp och ökad miljöförstöring. Handeln med utsläppsrätter för koldioxid inom EU har dessutom drivit upp priset på el från fossila bränslen.

De tre största elproducenterna Vattenfall, E.ON (f.d. Sydkraft) och Fortum omfattar 85 % av marknaden. Dessutom finns det ett utbrett samägande och andra former av samarbeten mellan dessa företag. Det gäller främst kärnkraftverken men också ett antal vattenkraftanläggningar och reglering av vattendrag. Det är svårt att få en fungerande konkurrens där tre företag dominerar starkt och dessutom är insyltade i varandras verksamhet.

Så har det inte alltid varit. En rad uppköp och sammanslagningar ägde rum under perioden 1996-2003. Sydkraft (numera E.ON Sverige) fick en andel av Ringhals som kompensation för tvångsavvecklingen av Barsebäck, före 1999 var Vattenfall ensam ägare till Ringhals.

Denna bristande konkurrens vidmakthålls genom att det är svårt att etablera ny elproduktion i Sverige. Det är förbjudet att bygga ny kärnkraft och i många fall omöjligt att få tillstånd att bygga ny vattenkraft. Dessutom präglas etablering av nya kraftverk av långa och krångliga tillståndsprocesser, även vindkraft och biobränsle som regeringen säger sig vilja gynna.

För elnät råder monopol genom områdeskoncession. I många fall är det samma koncern som producerar el, äger elnät och bedriver elhandel, s.k. vertikal integration. Att samma koncern sysslar med både konkurrensutsatt och monopolverksamhet leder till s.k. korssubventionering. Detta leder bl.a. leder till utslagning av de elhandelsbolag som inte också äger elnät, det har man tydligt sett de senaste åren. Dessutom har elnätbolagen haft möjlighet att gynna ”sitt eget” elhandelsbolag genom att förhala processen när kunderna vill byta till annan leverantör.

Källa: Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige 2005.

Kommentarer

Kommentar av C. L. K. Aqurette den 2006-07-10 14:10:30

Instämmer. Som framgår av denna tabell från The Economist så har Sverige egentligen mycket låga elpriser. Det är skatten – d.v.s. politiska beslut – som gör elen dyr.

Kommentar av Lennart Regebro den 2006-07-10 19:57:14

Värt att påpeka är att om man tittar på marknadspriset på el, så gick det NER efter avregleringen, och var stabilt fram till 2003, om jag minns rätt. Så man kan alltså inte skylla ökningen på avregleringen i sig.

Kommentar av Mikael Ståldal den 2006-07-10 21:12:46

Det stämmer bra det. Här är ett diagram som visar elprisets utveckling för industrin (underst) och hushållen (överst). Prisutvecklingen ser olika ut bl.a. beroende på att industrin inte betalar någon elskatt.