Föräldrarförsäkring, vårdnadsbidrag och kvinnofällor
Mikael Ståldal
Många är kritiska till vårdnadsbidrag och hävdar att det skulle vara en “kvinnofälla”. Inte sällan är samma personer varma förespråkare av den svenska föräldrarförsäkringen och har inget emot att förlänga den ytterligare från dagens 13 månader per barn.
Jag undrar hur det går ihop. Vårdnadsbidrag anses vara en kvinnofälla genom att det gör att huvudsakligen kvinnor är borta från arbetsmarknaden under lång tid när hon fött ett barn. Men i så fall borde även en lång föräldrarförsäkring vara en kvinnofälla på samma sätt?
Både föräldrarförsäkring och vårdnadsbidrag kan utformas på många olika sätt. Man kan ha olika längd, olika ersättningsnivåer och olika former av könskvotering eller jämställdhetsbonusar. Det är inte nödvändigtvis så att vårdnadsbidrag blir en värre kvinnofälla än föräldrarförsäkring, det beror helt på hur de utformas. Det påverkas också av tillgången och priset på barnomsorg.
Den svenska föräldrarförsäkringen tillhör de längsta i världen, de flesta andra länder har betydligt kortare. Ändå tas den för given och det är väldigt sällan någon ens tänker tanken på att den kanske är för lång. Den senaste förlängningen från 12 till 13 månader genomfördes av rent populistiska skäl i samband med att man införde en pappamånad. Samtidigt har varje förälder rätt till 18 månaders föräldraledighet, och många utnyttjar möjligheten att ta ut föräldrarförsäkringen i lägre takt för att vara hemma med barnet längre än 13 månader. Det innebär att en arbetsgivare måste acceptera att en förälder är borta från jobbet upp till 1,5 år och eftersom kvinnor oftare tar ut mer föräldrarledighet än män så blir det större risk att anställa en kvinna.
Jag tycker att man borde återställa föräldrarförsäkringen till 12 månader per barn, och inte göra den länge än så oavsett hur den fördelas mellan föräldrarna. Samtidigt borde rätten till föräldrarledighet minskas till 12 månader per förälder. Därmed behöver ingen arbetsgivare acceptera längre ledighet än ett år vid barnafödsel. Då tror jag att “kvinnofälleeffekten” skulle minska.
Jag trycker inte att vårdnadsbidrag är någon bra idé. Men det förslag om kommunalt vårdnadsbidrag som Alliansen fört fram kommer knappast ha någon större “kvinnofälleeffekt” eftersom ersättningen är så låg, få kommer att ha råd att avstå från att jobba för att istället leva på det.
Kommentarer
Kommentar av Johan Richter on 2006-10-31 20:12:15 +0100
Den enda principiella skillnaden mellan ett vårdnadsbidrag och föräldrarförsäkringen är att det ena är inkomstrelaterat och det andra inte. Det gör det väldigt svårt att förstå hur man kan förutsätta att det ena är mer av en kvinnofälla än det andra.
Intressant för alla feminister är ju att föräldrarförsäkringens konstruktion gör att män oftast får mer betalt än kvinnor för samma jobb, nämligen att ta hand om sina barn.
Kommentar av Anna Nilsdotter on 2006-12-30 22:41:32 +0100
Till Johan:
Tja, en annan skillnad är ju att jag som skattebetalare förväntas subventionera att människor låter bli att arbeta i flera år.
Eftersom det företrädesvis är kvinnor som är hemma med barnet det första året, så är det ju inte alltför långsökt att förutsätta att det företrädesvis är kvinnor som kommer att vara hemma med barnet de följande åren. I den mån de har råd att vara hemma.
Resultat: Fler kvinnor borta längre tid från arbetsmarknad, karriärvägar, löneutveckling och pensionspoäng, samt större risker med att anställa kvinnor. Med andra ord: större kvinnofälla.
Fast mest är jag förundrad över att jag som skattebetalare förväntas finansiera människor som inte arbetar, när det finns så mycket annat vi kunde lägga pengarna på.