Kommunala klimatmål
Mikael Ståldal
Vissa kommuner i Sverige sätter upp sina egna klimatmål och genomför åtgärder för att försöka uppnå dem. Se artikel i DN som beskriver Trollhättan.
Trollhättan har satt upp målet att minska utsläppen av växthusgaser med 45 procent till 2010 (jämfört med 1990). Detta ska jämföras med Sveriges nationella mål på minskning med 4 procent under samma period.
Det är bra att kommuner genomför åtgärder för att minska utsläppen, och det är inte fel att ha högre ambitioner än nationellt. Men att sätta upp den här typen av kvantifierade mål för en enskild kommun är ingen bra idé. Det är nämligen omöjligt att på ett meningsfullt sätt mäta utsläppen från en enskild kommun isolerat från resten av landet.
Växthuseffekten är global, det spelar ingen roll var i världen utsläppen av växthusgaser sker (eller snarare hur utsläppen är fördelade över världen), det enda som räknas är de totala globala utsläppen. Dessutom påverkar det som görs i en kommun utsläppen i andra kommuner, till och med i andra länder.
Om man ersätter oljevärme med elvärme i Skara så minskar utsläppen av växthusgaser i Skara, men den ökade elanvändningen leder till ökade utsläpp från ett kolkraftverk i Danmark. Om man ersätter bensin med etanol i bilarna i Gävle så minskar utsläppen av växthusgaser i Gävle, men de ökar från etanolfabriken i Sundsvall. Om man ersätter oljevärme med pellets i Trollhättan ökar utsläppen från dieseldrivna skogsmaskiner i någon annan kommun där man avverkar träden som blir pellets.
För att veta om åtgärden är bra eller inte måste man jämföra minskningen på hemmaplan med ökningen som den orsakar någon annanstans. Med ett kommunalt utsläppsmål blir det lätt att glömma att beakta ökningar som sker utanför kommunen.
Det är inte ens meningsfullt att ett litet land som Sverige har ett nationellt utsläppsmål, och därför är det bra att verka för ett gemensamt mål i EU för 2020. Se tidigare inlägg på Bloggregeringen.