Regionala språk
Mikael Ståldal
Jag var på semester i Valencia i helgen. Där var det nästan sommarväder, det var härligt att komma ifrån den svenska vintern för ett tag.
I Valencia har de ett eget språk, valencianska. Jag kan inte spanska, men så vitt jag kunde se och vad jag hörde från en spansktalande bekant (ursprungligen latinamerikan som bott i Madrid och nu bor i Valencia) så är skillnaden mellan valencianska och riksspanska (kastilianska) inte särskilt stor.
På museer och liknande ställen så var skyltar ofta på spanska och valencianska. I Sverige är motsvarande skyltar på istället vara på svenska och engelska. Baksidan med att ha ett regionalt språk är att det blir mindre utrymme för andra världsspråk (som engelska) och därmed svårare för utländska besökare som varken kan det regionala språket eller riksspråket. Jag tror också att kunskaperna i främmande språk hos befolkningen blir lägre eftersom de måste hålla reda på två inhemska språk.
Jag tycker att det är onödigt att framhärda med ett officiellt regionalt språk när det är så likt riksspråket som valencianska förefaller vara. Jag antar att det är som om gotländska skulle vara officiellt språk på Gotland eller skånska officiellt språk i Skåne, så är det som tur är inte.