Aktiebolag och skadestånd
Mikael Ståldal
När jag läste Johan Norbergs utmärkta bok När människan skapade världen så var det en sak jag hakade upp mig på.
Jag delar de grundläggande resonemangen i kapitlet Till företagets försvar, men när det på sidorna 274-276 handlar om aktiebolag så blir det fel. Jag håller med de som (till skillnad från Norberg) anser att aktiebolagets begränsade ansvar är ett privilegium utdelat av staten, och att staten har rätt att reglera hur aktiebolag får drivas. Norbergs kritik av detta håller inte hela vägen.
Norberg har rätt så till vida att det i princip är oproblematiskt när det gäller folk som frivilligt gör affärer med aktiebolag (som kunder, leverantörer, anställda eller kreditgivare), för de vet vad de ger sig in i och kan välja att låta bli, de tar en medveten risk.
Men ett aktiebolags begränsade ansvar skyddar även mot s.k. utomobligatoriska förhållanden, d.v.s. när aktiebolagets verksamhet har orsakat skada på tredje man och skadeståndsanspråk uppkommer. Om ett aktiebolags verksamhet orsakar så stor skada att skadeståndsanspråken driver det i konkurs så behöver inte aktiebolagets ägare betala resten, och den drabbade får inte ut hela det skadestånd som han/hon har rätt till, även om ägarna skulle ha råd att betala. Den drabbade har i det här fallet inte valt att befatta sig med aktiebolaget i fråga. Detta är ett principiellt problem med aktiebolag som Norberg inte nämner något om i boken.
Särskilt problematiskt blir detta med tanke på att aktiebolag ofta ägs av ett eller flera andra aktiebolag i flera led innan man kommer till de fysiska personerna som i slutändan äger alltihop. Det begränsade ansvaret skyddar alltså inte bara fysiska personer utan även andra aktiebolag.
Detta är inte bara ett teoretiskt problem, det finns gott om exempel på aktiebolag som har orsakat omfattande och dyrbara skador på miljön och tredje man, t.ex. kemiska industrier som släpper ut gifter, stora dammar som brister och oljetankers som havererar. Det är alltför lätt att skydda sig mot de skadeståndsanspråk som detta kan ge upphov till genom att lägga den riskfyllda verksamheten i ett dotterbolag med begränsad kassa som man kan låta gå i konkurs om en omfattande olycka inträffar.
I vissa fall kan ett aktiebolags ägare hållas ansvariga för bolagets skulder, s.k. ansvarsgenombrott, men det är sällsynt. När det gäller skadestånd, miljöskador och andra typer av utomobligatoriska förhållanden så tycker jag att ansvarsgenombrott alltid bör ske gentemot ägare som själva är aktiebolag. Även i flera led om nödvändigt. Bara ägare som är fysiska personer bör skyddas av det begränsade ansvaret i dessa fall. (Jag är lite osäker på hur man bör hantera ägare som är andra typer av bolag än aktiebolag, t.ex. handelsbolag.)
Observera att detta bara gäller just aktiebolag, inte andra bolagsformer (t.ex. handelsbolag).
Kommentarer
Kommentar av jörgen on 2007-11-10 21:55:46 +0100
Intressant resonemang. I USA finns det ju en rörelse som tycker att bolag som är juridiska personer inte ska komma undan med det, utan att det ska krävas ut personligt ansvar. Din idé om att använda ansvarsgenombrott oftare låter som en bra idé. Jag undrar hur amerikanerna har formulerat det? Får väl titta runt lite på nätet…
Kommentar av Ulf Börgesson on 2007-11-13 11:06:55 +0100
Det du tar upp avhandlar även Robert Nozick i “State, Anarchy and Utopia”, där han menar att om principen att man för göra vad man vill så länge man inte skadar någon annan och städar upp efter sig ska gälla, måste man kunna kräva att företag – men även privatpersoner – skaffar ex vis sådana försäkringar som gör ansvaret meningsfullt. Att det även ska gälla privapersoner, motiveras av att man liksom i ekonomisk brottslighet kan använda s k målvakter. För övrigt finns det ett ganska strängt ansvarsgenombrott när det göller företags skatteskulder. Har själv suttit som VD och blivit undervisad om saken,
Kommentar av jesper on 2007-11-13 12:52:56 +0100
Jag är lite skeptisk till ansvarsgenombrott. ABB var ganska nära att konkursa för några år sedan för att ABB ett decennium tidigare köpt Combustion Engineering som visade sig ha sysslat med asbest för ännu många fler år sedan. Här fanns tydligen ansvarsgenombrott och det var nära att fälla ett sunt stort företag som ABB för historiska brott hos ett bolag som man då inte hade någon relation till.
Detta lägger en väldigt stor kontrolleringsbörda och risk på bolag som avser att genomföra strukturaffärer. Resultatet bör vara att färre genomförs.
Sen är frågan hur man gör när ägandet är spritt på flera aktiebolag. Om Investor äger röstmajoriteten i ett bolag men inte är i närheten av aktiemajoritet, hur gör man då? Ska alla investmentbolag som har några aktier i ett komprometterat bolag dras in i deras härvor?
Kommentar av Mikael Ståldal on 2007-11-13 12:59:28 +0100
Ulf,
Ja, det vore nog en bra idé att tvinga företag som bedriver riskfylld verksamhet försäkra sig i fler fall än idag. Idag är det nästan bara kärnkraftverk som tvingas försäkra sig, vilket är märkligt eftersom många andra typer av verksamheter också kan ge stora skador.
Jo, jag känner till ansvarsgenombrottet för skatteskulder. Jag menar att något liknande bör tillämpas på skadestånd (fast inte mot fysiska personer).
Kommentar av Mikael Ståldal on 2007-11-13 13:05:45 +0100
Jesper,
Jag tycker att någon som köper ett bolag i god tro (utan att känna till skadan) bör slippa undan ansvarsgenombrott för skador som uppkom innan köpet genomfördes. Då bör man istället gå på den tidigare ägaren.
Om ägandet är spritt så får man fördela ansvaret i proportion till ägarandelen, helt enkelt. Om alla aktier har samma röstvärde är det inga problem.
Förekomsten av A- och B-aktier trasslar dock onekligen till det. Men jag tycker att man bör gå på röststyrkan i så fall, för det är de som styrt bolaget att agera så att skadan uppkom som bör få betala.
Kommentar av Sven Ekholm on 2007-11-22 23:15:09 +0100
Hur ser ni på problemet framledes när mindre aktiebolag inte kommer att vara granskade. Skall ansvarsgenombrott i sådana fall inträffa tidigare och gälla för fysiker oftare avseende ex ek förhållanden?
Blir då aktiebolaget mindre attraktivt =blir det mer riskfyllt egentligen att bedriva verksamhet.
Det har framfört att det skall bli så enligt vad som ryktas i den pågående utredningen om revisionspliktens slopande. Effekten av förbilligandet =borttagandet av revisionen, kan då bli att det försämrar och försvårar företagandet
Är dock part i målet, småbolagsrevisor som jag är. På väg in i pensionen betyder det dock inget för mig personligen.