Överdriven barnpornografilag
Mikael Ståldal
Det finns ett förslag till skärpning av lagstiftningen mot barnpornografi, vilket Inger Davidson (kd) försvarar på DN Debatt.
Först kan man konstatera att det har skett en betänklig glidning i syftet med barnpornografilagen. Från början handlade det främst om barn (ofta yngre än 15 år och inte könsmogna) som utsätts för sexuella övergrepp (d.v.s. våldtäkt) och att detta filmas/fotograferas och sprids.
Nu handlar det även om att skydda “barn i allmänhet” från icke närmare specificerade hemskheter som existensen av barnpornografi tydligen skulle ge upphov till. Detta leder till helt orimliga slutsatser som att det ska vara förbjudet för en 18-åring att inneha eller sprida pornografiska bilder på sig själv som producerades när vederbörande var 17 år. Det duger inte, barnpornografi bör betraktas som ett brott mot de barn som faktiskt skildras och inte mot “barn i allmänhet” eller mot samhället. Det bör dock ligga under allmänt åtal och kunna beivras även om barnet som skildras är okänt eller har avlidit.
Man får dessutom intrycket att även den 18-åring som tar nakenbilder på sin 17-åriga flickvän och sprider dessa ska sättas dit för barnpornografibrott. Som jag ser det är det inte bara en gradskillnad utan också en artskillnad mellan detta och en 12-åring som blir våldtagen och filmad. Inger Davidson skriver att “Varje barnpornografisk bild är dokumentation av ett övergrepp på ett barn“, men barnpornografilagen omfattar även i vissa fall bilder där barn bara poserar nakna, och att jämföra detta med regelrätt våldtäkt är magstarkt. Jag tycker förvisso att även rena nakenbilder i vissa fall bör vara förbjudna, men man bör spara det tunga artilleriet tills de riktigt allvarliga fallen.
Utredningen förslår att all pornografi som innefattar personer under 18 år ska klassas som barnpornografi, även om personen är könsmogen och även det inte framgår att han/hon är under 18 år. Det står visserligen i författningskommentaren att “Uppsåt krävs i förhållande till den avbildade personens ålder“, men jag förstår inte hur detta ska kunna hanteras i en rättegång. Antingen tolkas detta uppsåtskrav som att man måste veta att den skildrade personen är under 18 år, och då blir det i praktiken ingen skillnad mot hur det fungerar idag. Eller så blir det så att den som som tittar på en pornografisk bild föreställande en 17-åring kan fällas för barnpornografibrott även om han/hon inte visste detta och att han/hon inte specifikt var ute efter personer under 18 år, detta verkar Inger Davidson tycka.
Dessutom föreslår utredningen att det inte länge bara ska vara förbjudet att producera, sprida och inneha, utan också att enbart titta på barnpornografi (om man gör det planerat eller upprepade gånger). Detta leder i kombination med den strikta 18-årsgränsen enligt Inger Davidsons tolkning leda till att normala porrkonsumenter riskerar åka dit för barnpornografibrott, även om de bara råkat titta på en välutvecklad 17-åring som poserar naken. Är det verkligen vettigt?
Läs även ett bra inlägg om detta av Johanna Nylander.
Kommentarer
Kommentar av Johan Richter den 2008-03-31 18:20:24
Jag har själv skrivit ett inlägg där jag i stort håller med dig: http://luflund.wordpress.com/2008/03/25/kristdemokrat-ljuger-om-barnpornografilagen/
Jag hade själv missat att uppsåt skulle föreligga i förhålande till den avbildade personens ålder. Avsikten får antas vara att fall där innehavaren vet att bilden föreställer ett abrn, t ex för för att säljaren sagt det, men det inte på något sätt framgår av själva bilden.
Att råka titta på barnpornografiskt material skulle alltså inte vara brottsligt.