Handskakning och diskriminering
Mikael Ståldal
En muslimsk man låter bli att ta en kvinnlig företagsrepresentant i hand under en anställningsintervju. Han får inte jobbet, p.g.a. bristande kompetens och erfarenhet enligt arbetsgivaren. Arbetsförmedlingen misstänker dock att det var p.g.a. den uteblivna handskakningen han inte fick jobbet och drar in hans a-kassa. Diskrimineringsombudsmannen anser att mannen blivit diskriminerad p.g.a. sin religion och stämmer Arbetsförmedlingen. Se artikel i SvD.
Detta får Maria Hagberg, ordförare Nätverket mot hedersrelaterat våld, att kritisera DO. Detta får i sin tur den svenske muslimen Leif Abd al Haqq Kielan att försvara DO och angripa Hagberg.
Låt oss försöka reda ut detta.
Arbetsförmedlingen gjorde fel eftersom de inte litade på arbetsgivarens försäkran att det var bristande kompetens och erfarenhet som gjorde att mannen inte fick jobbet, de borde inte dragit in hans a-kassa.
Men om arbetsgivaren hade nekat mannen anställning med hänvisning till utebliven handskakning så borde de ha fått göra det, och då borde Arbetsförmedlingen ha dragit in hans a-kassa (eller åtminstonde gett honom en varning). Och ingen av dem borde riskera dömas för diskriminering.
Det är dock orimligt att kräva, som Hagberg gör, att mannen ska dömas för könsdiskriminering för en utebliven handskakning. Precis som man inte ska döma Hagberg för religiös diskriminering om hon vägrar skaka hand med muslimer.
Johanna skriver klokt om detta. Vi kan inte hålla på att anklaga varandra för diskriminering till höger och vänster hela tiden. Friheten att välja sin livsstil måste vara stor, och i detta ingår på vilket sätt man hälsar på sina medmänniskor. Samtidigt måste var och en få ta konsekvenserna av sitt val av livsstil, om man inte är beredd att bete sig som det förväntas på ett jobb så får man finna sig i att inte få jobbet.