Mer kondomer åt folket
Mikael Ståldal
Ett gäng läkare och barnmorskor skriver på DN Debatt om den ökande spridningen av sexuellt överförbara infektioner i Sverige.
Det är inte helt enkelt att följa artikelns stundtals luddiga resonemang. Framförallt är det oklart ifall problemet är att kondom inte används i tillräckligt stor utsträckning, eller ifall kondom inte skyddar tillräckligt mycket även om den används. Jag tolkar artikeln så att kondom i och för sig ger ett bra skydd, men att den inte används i tillräckligt stor utsträckning. Rubriken “Ökad kondomanvänding inget skydd mot sexsmitta” stämmer då inte riktigt, men med tanke på hur luddig artikeln är så är det inte alls orimligt att tolka den så heller.
Hur som helst så leder artikelförfattarnas pessimistiska bild på kondomer till att de istället vill satsa på att begränsa antalet sexuella relationer. (Vilket är lite märkligt då de samtidigt hänvisar till en studie som påstår att kondom ger ett dåligt skydd i fasta parrelationer.)
Artikelförfattarna har säkert rätt i att kondomer inte används i så stor utsträckning som är önskvärt, och att det är svårt att förmå folk att använda dem oftare. Men vad är det som får dem att tro att det skulle vara enklare att förmå folk att minska antalet sexuella relationer? Det kan förvisso kännas lite trist att man måste ha kondom när man har sex (utanför en långvarig parrelation), men det är väl ändå bra mycket tristare att inte kunna ha sex alls (utanför en långvarig parrelation)?
De skriver:
Att kräva och använda kondom innebär i sig en markering av fruktan för sexuellt överförbara infektioner och misstro, vilket går emot själva idén med den sexuella relationen som ju syftar till närhet.
Så behöver det inte alls vara. Det behöver inte alls tolkas som misstro eftersom man dels kan bära på HIV-smitta under lång tid utan att veta om det, och dels att den som insisterar på kondom både skyddar sig själv och partnern (det är alltså lika mycket hänsyn som misstro). Jag har aldrig upplevt att kondomanvändning tolkats på detta sätt, i synnerhet inte när det gäller nya eller tillfälliga relationer. Det finns i och för sig säkert vissa grupper som har den synen, men det borde gå att påverka med lämplig opinionsbildning.
Dessutom slänger sig artikelförfattarna med märkliga formuleringar som:
Denna syn [att man bara ska ha sex i en långvarig parrelation] ger sexualiteten en mening och en skyddande funktion för människan och samhället.
Vad betyder det?
Det sägs inte rätt ut, men det verkar helt klart som att artikelförfattarna förespråkar en återgång till den gamla religiösa sexualmoralen. Det är ingen bra idé, se tidigare inlägg om detta.
Visst ger avhållsamhet ett bra skydd mot sexuellt överförbara infektioner. Precis som att helnykteri ger ett bra skydd mot skrumplever, att inte köra bil ger ett bra skydd mot trafikolyckor och att jämt följa en extremt strikt diet ger ett bra skydd mot fetma och diabetes. Men det är inte rimligt att förvänta sig att folk ska leva så, lite kul och njutning måste man trots allt få ha ibland, och lite risker måste man få ta ibland.