Den numera rikskända Konstfackeleven Anna Odell har dömts till dagsböter för våldsamt motstånd och oredligt förfarande av Stockholms Tingsrätt efter hennes fejkade psykos. Det är bra att tingsrätten slår fast att man inte kan komma undan med brottsliga gärningar bara för att man försöker skapa konst. Men det är trist att de ändå ser konstprojektet som en förmildrande omständighet och sänker straffet. Det tycker jag inte att de borde gjort.

Christian Engström (pp), Karl Sigfrid (m) och Staffan Danielsson (c) har startat en intressant debatt om maktfördelningen mellan Europaparlamentet och ministerrådet i EU. Engströms invändningar emot hur EU fungerar idag (och i allt väsentligt kommer fortsätta fungera om Lissabonfördraget går igenom) är högst relevanta, och jag tycker att Sigfrid och Danielsson alltför lättvindigt viftar bort dem. Att hänvisa till riksdagens EU-nämnd, som Sigfrid gör, duger inte för den konstruktionen lider av allvarliga problem.

Aftonbladet publicerar en Israelkritisk artikel. Jag har inte läst artikeln i fråga, men enligt trovärdiga källor så är den smaklös och snudd på antisemitisk. Artikeln har vållat stor uppståndelse och stark kritik i Israel, och den israeliska regeringen har framfört officiell kritik mot Sverige. Detta har föranlett Sveriges ambassadör i Israel att “distansiera sig från artikeln”, se artikel i DN. Så här får det inte gå till. Hur smaklös, israelkritisk, korkad och antisemitisk Aftonbladets artikel än är så ska inte Sveriges regering eller dess utländska representanter (ambassadörer) “distansiera” sig från den.

Percy Bratt och Arne Ruth skriver på DN Debatt om att det är orimligt svårt att få tillstånd åtal för förtal på Internet. Bratt/Ruth skriver att det blivit vanligt att arbetsgivare googlar en person innan eventuell anställning. Och att förtal på webben därmed allvarligt kan skada en persons yrkeskarriär. Jag vet inte hur det brukar gå till, men jag hoppas verkligen att arbetsgivare tillämpar källkritik när de googlar en person och inte direkt underkänner alla personer som de hittar minsta lilla tveksamhet om.

Expressen anklagar i en ledare storföretagen för att svika konsten. Vissa storföretag har dragit in på sin sponsring av Konstfack, och motiverar detta med bristande budgetutrymme (troligtvis p.g.a. finanskrisen). Konstfack tror dock inte på denna förklaring utan menar att storförtagen fått kalla fötter p.g.a. de kontroversiella projekt som studenter på Konstfack genomfört på sistonde, Anna Odells fejkade psykos och NUG:s vandalisering av en tunnelbanevagn. Expressen tror på Konstfacks version, kallar företagen för “fyrkantiga fegisar” och efterlyser företag som vill sponsra kultur utan att lägga sig i innehållet.

Jag har hittills inte skrivit något om ACTA. Främst eftersom det varit – och fortfarande är – mycket oklart vad det egentligen innehåller. Men nu när det finns många farhågor från trovärdiga källor att det kommer innehålla obehagliga saker så är det dags att protestera. För det första så tycker jag inte att det är OK att ett avtal med så långtgående konsekvenser som ACTA ser ut att få förhandlas fram på detta sluta sätt.