Dyr insemination
Mikael Ståldal
RFSL och DO menar att svensk vård diskriminerar samkönade par vid insemination. I Västernorrlands landsting så får samkönade par betala 12000 kronor för en insemination medan tvåkönade par bara betalar vanlig patientavgift på 300 kronor, se Sveriges Radio.
Innan man börjar kräva subvention av insemination för samkönade par så bör man fråga sig vad som gör att en såpass enkel sak som insemination är så dyrt som 12000 kronor.
Så här står det i 6:e kapitlet i Lag om genetisk integritet:
Var behandling får utföras
2 § Insemination med spermier från en man som kvinnan inte är gift eller sambo med får inte utan Socialstyrelsens tillstånd utföras annat än vid offentligt finansierade sjukhus. Sådan insemination skall ske under överinseende av läkare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik.
Särskild prövning
3 § Vid insemination som avses i 2 § skall läkaren pröva om det med hänsyn till makarnas eller sambornas medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt att inseminationen äger rum. Inseminationen får utföras endast om det kan antas att det blivande barnet kommer att växa upp under goda förhållanden.
Vägras insemination, får makarna eller samborna begära att Socialstyrelsen prövar frågan.
Val av spermiegivare
4 § Vid insemination som avses i 2 § väljer läkaren en lämplig spermiegivare. Spermier från en avliden givare får inte användas vid insemination. Uppgifter om givaren skall antecknas i en särskild journal. Denna skall bevaras i minst 70 år.
Varför krävs det en specialistläkare för en så enkel sak som insemination? Det borde räcka med en sjuksköterska med några dagars extra utbildning.
Och varför låta en läkare utreda psykologiska och sociala förhållande med syfte att försäkra att barnet kommer växa upp under goda förhållanden? Det är inte en medicinsk fråga, och borde göras av en psykolog eller socialsekreterare snarare än av en läkare.
Att utreda medicinska förhållanden är förvisso en läkare lämpad att göra, men varför behöver man göra någon särskild utredning av detta vid insemination? Folk får ju skaffa barn på egen hand utan att det görs någon medicinsk utredning först, och de rent medicinska konsekvenserna av insemination är väl inte särskilt annorlunda.
(Provrörsbefruktning är en annan sak, men detta detta handlar ju om insemination.)