Stockholmstrafik

Folkpartiet i Stockholms stad har antagit ett trafikpolitiskt program, se sammanfattning av Rasmus Jonlund.

Låt oss göra några nedslag.

I syfte att få fram mer resurser [till kollektivtrafiken] bör trängselskatten förändras, efter det att finansieringen av förbifarten är fullbordad, till att bli en avgift som tillfaller Stockholmsregionen för satsningar på kollektivtrafiken.

Ska man tolka detta välvilligt så är det naturligtvis bra att intäkterna från trängselskatten kan gå till kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Samtidigt är det olyckligt att man öronmärker intäkterna från trängselskatten till en det enda en det andra på detta sätt.

Trängselskatten bör betraktas som vilken skatt som helst och dess intäkter gå in i den allmänna budgeten. Hur man sedan ska prioritera mellan satsningar på kollektivtrafik och annat är en separat fråga som inte bör blandas ihop med trängselskatten. Dock så bör intäkterna stanna i Stockholmsregionen, vilket man enklast åstadkommer genom att trängselskatten tas ut av Stockholms läns landsting istället för av staten som idag.

En östlig förbindelse behövs. Det skulle innebära att Stockholm får en ringled där biltrafiken lätt kan välja riktning runt staden istället för att åka igenom den. Det skulle betyda mycket för den idag överbelastade Stockholmstrafiken. En östlig förbindelse bör i första hand finansieras genom vägavgifter.

Detta är faktiskt riktigt dumt. Om man bygger en ny kringfartsled i syfte att få folk att åka där istället för genom innerstaden så ska man inte ta ut avgifter för att åka på denna nya väg.

Rent generellt ska man aldrig ta ut avgifter för att köra på en nybyggd väg. För syftet med att bygga den nya vägen är ju rimligtvis att man vill att folk ska åka på denna nya väg istället för på några befintliga vägar där de åker idag och ställer till problem. Om man inte vill att folk ska åka på den nya vägen så bör den inte byggas över huvud taget!

Finansiering av nya vägar bör inte kopplas direkt till vägavgifter, för då blir det lätt så här knasigt.

Om man inte vill att Österleden ska byggas så ska låta bli att föreslå att den ska byggas, inte föreslå att den ska byggas med avgifter.

Möjligheterna till olika former av OPS-lösningar, där det offentliga samarbetar med privata aktörer som bygger och har ansvar för färdigställande, skötsel och funktion av t.ex. en spårvägslinje, bör ses över. Såväl bygg- och fordons- som finansbranschen är viktiga samtalspartners i sådana lösningar.

Jag är mycket skeptisk till OPS-lösningar för trafikinfrastruktur. Arlandabanan är ett exempel på en OPS-lösning som blev riktigt dålig, och som vi fortfarande lider av. Tack vare denna usla OPS-lösning så är Stockholm en av de dyraste städer i världen när det gäller att ta sig från city till flygplatsen.