Nettodebitering av el

Svante Axelsson (Naturskyddsföreningen) och Johan Öhnell (Oberoende Elhandlare) kritiserar i Ny Teknik regeringens förslag till nettodebitering av el.

Nettodebitering av el handlade ursprungligen om att fastighetsägare skulle kunna sätta upp t.ex. solceller på taket, därigenom minska behovet av el från elnätet och dessutom mata ut el på elnätet när fastigheten producerar mer el än den förbrukar. Tanken var att elskatt bara skulle tas ut på fastighetens årliga nettoförbrukning. Det är inte någon dum idé egentligen, det skapar incitament att producera el på ytor som annars inte skulle utnyttjas för något, utan att det stör.

Men när man läser Axelssons och Öhnells önskemål så sker det en betydande ändamålsglidning och det blir tydligt att de bara är ute efter att krama ur så mycket statligt ekonomiskt stöd till vindkraft och solceller som möjligt.

Först vill de ge möjlighet för hushåll att köpa andelar i vind- och solkraftverk utanför fastigheten där de bor och få skattereduktion för detta. Det är ett helt bisarrt förslag och har inget med den ursprungliga tanken bakom nettodebitering att göra. Dessutom är vind- och solkraftverk redan subventionerade genom elcertifikat, det är mer än tillräckligt.

Axelssons och Öhnells vill vidare att maxbeloppet ska höjas. Ett lågt maxbeloppet är förvisso inte bra, men varför ha ett maxbeloppet över huvud taget?

Dessutom vill de att de som äger flera fastigheter ska kunna använda el som produceras på en fastighet på en annan. Det är också ett märkligt förslag som går betänkligt utanför den ursprungliga idén bakom nettodebitering. Skatten bör inte påverkas av om två skilda fastigheter har samma ägare eller inte.

Se tidigare inlägg.