Rimliga klimatmål
Mikael Ståldal
Företrädare för LO, Nordea, miljörörelsen, kyrkan och förnybar-energi-industrin skriver på DN Debatt att EU bör ha tre separata klimatmål: minskade utsläpp, ökad andel förnybar energi och ökad energieffektivisering. De menar att det inte räcker med att bara ha ett mål om minskade utsläpp då styrmedlet för detta, utsläppshandeln, fungerar dåligt.
Jag håller helt med om att utsläppshandeln fungerar dåligt. Men det behöver inte vara fel på målet bara för att styrmedlet fungerar dåligt. Den självklara lösningen är att behålla målet men rätta till styrmedlet. Som jag skrivit tidigare så bör alla utsläppsrätter auktioneras ut i ett öppet och transparent förfarande, ingen gratistilldelning över huvud taget. De utsläpp som inte ingår i handeln bör istället beläggas med en CO2-skatt. Både utsläppsrätter och CO2-skatt ska ske på EU-nivå. Man bör försöka få med internationell flygtrafik och fartygstrafik också.
Problemet med andel-förnybart-målet är att det missgynnar kärnkraft (som inte räknas som förnybart), vilket är kontraproduktivt om man göra något åt klimatet. Därför bör detta mål skrotas, eller möjligtvis ersättas med ett andel-icke-fossil-mål (som även inkluderar kärnkraft). Se tidigare inlägg om detta.
Problemet med energieffektiviseringsmålet är att det i själva verket är ett energianvändningsmål (ett tak för den totala energianvändningen). Och det beror på att det är ogörligt att formulera ett riktigt energieffektiviseringsmål då det förutsätter att man kan mäta vilken nytta man får ut av den energi som används, och det kan man inte. Man hade i och för sig kunna komma närmare genom att mäta per capita eller i relation till BNP, men det blir inte heller särskilt bra. Dessutom är detta mål överflödigt, så det bör skrotas. Se tidigare inlägg om detta.
Det är för övrigt intressant att företrädare för två i sammanhanget så uppenbara särintressen som Svensk Vindenergi och Svensk solenergi, tillsammans med någon ansvarig för Responsible Investments på Nordea, kallas “företrädare för näringslivet“. Jag hade förväntat mig någon företrädare för Svenskt Näringsliv, Företagarna, SKGS eller åtminstone för något stort svenskt företag som inte har något direkt egenintresse i frågan (som inte sysslar med förnybar energiproduktion eller liknande).