Asylprotest

40 flyktingar från Syrien kom till Malmö och sökte asyl i Sverige. Migrationsverket satte dem på en buss som körde dem till en flyktingförläggning utanför Östersund. När de kom fram så vägrade de asylsökande först gå av bussen eftersom de ville bli placerade i eller i närheten av Malmö. Efter ett dygn går de av och in på förläggningen, och hävdar att Migrationsverket lovat dem att de ska stanna där högst tre månader. Migrationsverket nekar dock till att några löften getts. Se artikel i DN.

Den som söker asyl har möjlighet att ordna eget boende på valfritt ställe i landet (vilket några av de i denna historia utnyttjade så vitt jag förstått). Om man inte kan eller vill det så får man finna sig i att bli placerad av Migrationsverket. Det är inte acceptabelt att protestera mot placeringen på detta sätt, och inte heller rimligt att kräva några löften om snar omplacering.

Man kan tycka att det är dumt att placera en flyktingförläggning mitt ute i Norrlands obygd, bland annat för att det försvårar kontakt med svenskar och därmed integrationen. Men man måste förstå att Migrationsverket har svårt att hänga med när vi har ett stort och ökande tryck av asylsökande till Sverige, och då kan det bli några suboptimala förläggningar.

Vad man möjligtvis kan kritisera Migrationsverket för i denna historia är att de har gett felaktig eller otydlig information till de asylsökande. Det är viktig att vara tydlig och peka med hela handen. Migrationsverket ska inte ge sig in i någon förhandling med asylsökande, och inte vika sig för den här typen av protester. Migrationsverket ska vara tydlig med vad som gäller och inte vika en tum.

Däremot är det inte särskilt konstruktivt att klandra de asylsökande som Lena Mellin gör i Aftonbladet. Man kan inte kräva att de asylsökande på förhand ska veta vad som gäller i Sverige, eller vad de har att förvänta sig. Och än mindre veta något om den migrationspolitiska debatten. Det handlar om att myndigheterna tydligt och bestämt ska avvisa den här typen av protester.