Könssegregering

Det har blivit en stor debatt kring miljöpartisten Yasri Khans sätt att hälsa. Med hänvisning till sin muslimska tro vill han inte ta kvinnor i hand, medan det går bra att ta andra män i hand.

Det finns muslimska kvinnor som på motsvarande sätt inte tar män i hand, bara andra kvinnor. Detta orsakade viss debatt i samband med TV-programmet Halal-TV 2008.

Man gör det lite för enkelt för sig om man avfärdar Khans beteende som direkt kvinnofientligt. Däremot ger det uttryck för en långtgående könssegregation. Ett annat uttryck är att vissa muslimska kvinnor klär sig mer eller mindre heltäckande med hijab, nikab eller burka. Och så har vi strävan att separera män och kvinnor i offentliga bad.

Könssegregering är något som finns och funnits i många religioner och kulturer, även kristendom och Sverige. Idag tycks det dock vara mycket starkare bland muslimer än bland andra religioner och kulturer. Såväl kristendomen i allmänhet som i det svenska samhället har under 1900-talet mer och mer främjat sig från könssegregering. Inom islam verkar det dock snarast ha ökat sedan 1980.

Hittills har det funnits tendenser i vissa kretsar, inte bara Miljöpartiet, att lägga sig platt och acceptera vad som helst från framförallt muslimska invandrare och deras barn.

Det måste bli ett slut på det nu. Vi bör kräva att de som väljer att bosätta sig i Sverige och delta i det svenska samhället i viss utsträckning anpassar sig till de normer och värderingar som råder här, även om det strider mot deras religion. Samtidigt som vi bör vara öppna för mångfald på många plan.

Att avgöra vad som ska accepteras och vad som inte ska accepteras är inte enkelt, och kräver att vi funderar igenom våra normer och värderingar och kommer fram till vad som är centralt och viktigt, och vad som vi kan vara utan.

Jag tycker att könssegregering i de flesta fall är negativt, och jag uppskattar att vi har rätt så lite av det i Sverige nuförtiden. Jag vill att vi går vidare mot ännu mindre könssegregering, och jag vill absolut inte gå bakåt och få tillbaka mer könssegregering i Sverige.

Jag tror att minskad könssegregering går hand i hand med ökad jämställdhet, och att återinförd könssegregering riskerar skada jämställdheten vilket drabbar främst kvinnor. Jag tror också att könssegregering är problematiskt för HBTQ-personer.

Alltså bör vi slå vakt om den relativt stora frånvaron från könssegregering som vi har i Sverige, och inte acceptera att islamister återinför mer könssegregering.

Ett problem som vi måste åtgärda är diskrimineringslagens överdrivet starka skydd mot diskriminering p.g.a. trosuppfattning och aktivistiska diskrimineringsombudsmän.

Det har förekommit flera diskrimineringsrättsfall som handlat om just handskakning. Arbetssökande män har med hänvisning till sin muslimska tro vägrat skaka hand med kvinnliga arbetsgivare, sedan inte fått jobbet och anmält arbetsgivaren för diskriminering p.g.a. trosuppfattning. Liknande konflikter har förekommit kring nikab där muslimska kvinnor som inte tillåtits bära nikab på jobbet anmält arbetsgivaren för diskriminering.

DO bör läggas ner och diskrimineringslagen bör ändras så att den inte skyddar religiöst motiverat beteende eller klädsel.

Det bör inte vara förbjudet att bara ta personer av samma kön i hand, och det bör inte vara förbjudet att bära nikab. Men den som väljer att göra detta bör få ta konsekvenserna av det, t.ex. att inte få vissa jobb. Det bör vara möjligt för arbetsgivare att kräva att anställda hälsar på en jämställt sätt, och att ha en klädkod som t.ex. utesluter nikab (därmed inte sagt att alla arbetsgivare måste göra så).

Offentliga badhus bör inte dela upp män och kvinnor (förutom i omklädningsrum), men det bör vara tillåtet för privata badhus att göra det.

Som Anna Dahlberg skriver är det också angeläget att vi är öppna och tydliga med vad som gäller i Sverige, och vad vi förväntar oss av invandrare som försöker anpassa sig till det svenska samhället.