Flathet mot extremister
Mikael Ståldal
Den nazistiska organisationen Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) var närvarande vid årets Almedalsvecka. De uppträdde störande och hotfullt vid flera tillfällen, hindrade handgripligen folk från att komma fram och gjorde sig dessutom skyldiga till några fall av misshandel. Detta har lett till att ett flertal personer som deltog i Almedalsvecka känt sig rädda, i synnerhet de som tillhört för nazisterna förhatliga grupper som judar och HBT-personer.
På grund av detta föreslår regeringen att rasistiska och nazistiska organisationer ska förbjudas.
Det är helt klart så att NMR:s agerande inte bara är ett hot mot de grupper som de specifikt riktar sitt hat mot, det är ett hot mot själva demokratin då de hindrar och skrämmer folk från att delta i den offentliga debatten.
Ett organisationsförbud är dock fel väg att gå, av flera skäl.
Dels är regeringen förslag att förbjuda rasistiska och nazistiska organisationer för snävt, och skulle inte lösa hela problemet. Det finns nämligen andra våldsbejakande extremistiska organisationer som utgör ett liknande hot som NMR, men som inte är rasistiska eller nazistiska. Mest känd är nog vänsterextrema Antifascistisk aktion (AFA), men vi har också det anarkistiska s.k. rosa-svarta blocket som brukar delta i Prideparader och uppträda hotfullt mot bl.a. borgerliga HBT-personer.
Även om man, som moderaterna föreslår, skulle vidga definitionen till att omfatta alla våldsbejakande organisationer (inte bara rasistiska och nazistiska) så riskerar det att bli ineffektivitet då de vänsterextrema och anarkistiska grupperingarna tenderar att bilda nätverk snarare än regelrätta organisationer, och det är troligt att nazisterna kommer göra likadant om det blir ett organisationsförbud.
Föreningsfrihet är dessutom en grundbult i demokratin, och något som vi ser inskränkas snabbt i länder som utvecklas i en odemokratisk riktning. Om man börjar med att förbjuda en organisation så blir det lättare att sen förbjuda nästa, och organisationsförbudet blir i sig ett hot mot demokratin.
Istället måste polisen kraftfullt och resolut agera när folk blir hotade och när politiska aktiviteter störs. Extremisterna bryter redan mot flera befintliga lagar, se till att gripa och åtala dem för detta.
Tyvärr ser vi gång på gång en beklämmande flathet från polisens sida. Polisen kan häva ut sig saker som “att ingripa skulle göra saken värre“, trots att lagbrott begåtts. Så kan vi inte ha det, vi behöver nolltolerans mot hot och störningar av politiska aktiviteter. Polisen bör dessutom vara mer restriktiv med hur man tilldelar demonstrationstillstånd till organisationer som NMR. Polisen bör ta hänsyn till hur det gått vid tidigare tillfällen, och inte ge NMR tillstånd att verka i närheten av grupper som NMR brukar hota. Läs även vad Jan Scherman och Robin Enander skriver om detta.
Det vilar dessutom ett tungt ansvar på arrangörer av forum som Almedalsveckan och Pride att inte släppa in extremisterna.
Läs även vad Erik Lidström samt Åsa Tallroth och Josefin Utas skriver om detta på Medborgerlig Samlings blogg.