Sverigedemokraternas märkliga syn på svenskhet
Mikael Ståldal
I ett omtalat uttalande i SVT:s partiledardebatt säger Jimmie Åkesson (SD) så här:
Hela integrationsdebatten har i alla dessa år handlat om just jobb. “Bara invandrarna får jobb så kommer allt att lösa sig” har alla dom här [övriga partiledare] sagt alltid. Det händer ju inte, det blir inte så. Och därför så måste man ställa sig frågan varför är det så svårt för dom här människorna att få jobb.
Jo det är för att de inte är svenskar. För att dom passar inte in i Sverige. Och det är klart att då är det svårt att få jobb. Då måste man ju få förutsättningar att bli just svensk, man måste få förutsättningar att passa in i Sverige.
Men dom här [övriga partiledare] har i alla dessa år bemött nytillkomna på deras villkor, på deras språk, utifrån deras sedvänjor, utifrån deras kultur. Och då blir det detta splittrade samhälle och detta eviga utanförskap.
Första delen är korrekt och rimlig. Invandrare, i synnerhet flyktingar, har svårt att få jobb i Sverige, det finns mycket statistik som visar på det. Beskrivningen av debatten är förvisso något överdriven men inte helt fel. Och jag håller med om att det är rimligt att fundera över varför.
Åkessons analys av detta i andra delen är dock märklig, men symptomatisk på Sverigedemokraternas olyckliga besatthet av svenskhet. En rimligare analys är att många invandrare har låg utbildningsnivå, och i synnerhet saknar utbildning som är relevant på svensk arbetsmarknad. Samt att de varken lär sig tala svenska ordentligt, eller kan engelska bra.
Jag jobbar i IT-branschen, och har flera kollegor som arbetskraftsinvandrat, från bl.a. Indien, Pakistan, Brasilien, Ryssland och Kina. De är inte svenskar, och kan i många fall inte tala svenska. Men de får jobb ändå eftersom de kan engelska bra och har en efterfrågad utbildning. Efter hand väljer de flesta att lära sig svenska, även om det inte är strikt nödvändigt på jobbet.
I vissa branscher är goda kunskaper i svenska språket viktiga, i andra räcker det med engelska. Men kan man inget av dessa språk ordentligt blir det svårt.
Att fokusera på svenskhet, vad det nu betyder, är inte konstruktivt. Fokusera istället på konkreta problem som utbildning och språkkunskaper.
Avvikande kultur kan i vissa fall vara ett hinder, men knappast huvudproblemet. Och det löser man bäst genom att ställa hårdare krav på att invandrare blir självförsörjande inom rimlig tid, och att sluta skydda avvikande kultur i diskrimineringslagen så att de invandrare vars avvikande kultur är problematisk på arbetsmarknaden (som att vägra befatta sig med fläskkött som kock, propsa på att bära niqab som barnskötare eller vägra skaka hand med personer av motsatt kön som säljare) får känna det och ta konsekvenserna.
Det är anmärkningsvärt att ingen av de andra partiledarna ifrågasätter Åkessons uttalande i sak, de talar istället om kommande invandring och återvandring.