Nedbrytbar plast?

På senare tid har miljöproblemet med plastskräp i naturen och haven uppmärksammats. Detta har fått vissa tillverkare av plast och plastföremål att lansera och marknadsföra bioplast, nedbrytbar plast eller biologiskt nedbrytbar plast.

Det verkar dock som om detta i många fall är vilseledande. Som regeringens plastutredare Åsa Stenmarck konstaterar är dessa s.k. nedbrytbara plaster inte är det i naturlig miljö utan kräver specifika förhållanden för att brytas ned, främst industriell kompostering.

Det råder alltså begreppsförvirring här, och det verkar som om vissa tillverkare utnyttjar det för att vilseleda kunder med ömmande miljösamvete.

Bioplast borde rimligtvis innebära att plasten är tillverkad av biomassa, vilket i och för sig är bra då det minskar behovet av fossila råvaror och därmed klimatpåverkan. Men detta innebär inte nödvändigtvis att plasten blir lättare att bryta ner. Sådan bioplast kan vara kemiskt identisk med traditionell plast, och därmed inte ett dugg lättare att bryta ner.

Biologiskt nedbrytbar plast borde syfta på plast som kan brytas ner i biologiska processer. Men inte heller detta innebär nödvändigtvis att den bryts ner av sig själv i naturen inom rimlig tid. Så det är alltså ett tämligen meningslöst begrepp.

Nedbrytbar plast är ett fullständigt meningslöst begrepp då det går att konstruera kemiska eller biologiska processer för att bryta ner alla typer av plast om man anstränger sig.

För det första måste vi alltså skilja mellan vilka råvaror som används för att tillverka plasten (fossila eller biomassa), och vilka egenskaper plasten har.

För det andra så är det intressanta om materialet bryts ner spontant i naturen inom rimlig tid, och inte är giftigt. Först då blir det lika oproblematisk att kasta i naturen som en äppelskrutt. Men räkna inte med att all plast kan göras nedbrytbar i naturen, eftersom i vissa tillämpningar så är icke-nedbrytbarheten en önskvärd och nödvändig egenskap.

Vi bör alltså fortsätta att betrakta plast som något man inte slänger i naturen eller i komposten. Plast är ett onaturligt material som behöver hanteras ansvarsfullt. Ett samhälle som använder plast behöver en väl utbyggd avfallshantering och system för återvinning eller effektiv förbränning av förbrukad plast.

Jag tror att det i många fall är bättre att försöka ersätta plast med helt andra och mer naturliga material, t.ex. trä, papper eller tyg.

Sen bör vi också inse att vissa plastföremål i många fall är helt onödiga. Sugrör borde reserveras för småbarn, äldre och vissa funktionshindrade som inte kan dricka ur ett glas på egen hand. Mat äter man med fördel på tallrikar av porslin med bestick av metall, som sedan diskas och återanvänds.

Vi svenskar bör vara stolta över att vi motade den motbjudande amerikanska ovanan att dricka kaffe i engångsmuggar i grind och tvingade självaste Starbucks att börja använda riktiga porslinskoppar. Vi behöver mer av sådan konsumentmakt, snarare än klåfingriga EU-direktiv.