Samvetsfrihet
Mikael Ståldal
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor vill införa s.k. samvetsfrihet för vårdpersonal när de gäller aborter. Vilket skulle innebära att de får rätt att vägra delta i aborter.
I Sverige är aborter en naturlig del av jobbet för den som är barnmorska, så har de varit i drygt 40 år och det är allmänt känt. Det kommer inte som en överraskning för någon som börjar jobba som barnmorska i Sverige, och inte heller för någon som börjar studera till det. Nästan alla som jobbar med aborter visst redan när de tog jobbet, och när de valde yrkesbana, vad det skulle innebära.
Jag skulle ha viss förståelse för ett krav på samvetsfrihet om det hade föreslagits som en övergångsregel för befintlig vårdpersonal när den svenska abortlagen infördes 1975. På motsvarande sätt kanske man bör ha en sådan övergångsregel om man skulle införa eutanasi (dödshjälp) i Sverige.
Men att nu, efter över 40 år med aborter utan samvetsfrihet, plötsligt införa det är helt huvudlöst.
Även om det inte alltid sägs rätt ut så handlar detta i praktiken om att religiösa människor ska få rätt att låta sin religion övertrumfa generella lagar och regler. Men Sverige är en sekulär stat, och några sådana undantag ska inte göras. Varken för kristna barnmorskor som inte vill medverka till aborter, eller för muslimska förskollärare som vill dölja hela ansiktet hela tiden.