Ojämlikhetsviruset

Biståndsorganisationen Oxfam har släppt en rapport om att ojämlikheten ökat i värden under coronapandemin. De hävdar att

covid-19 ser ut att öka den ekonomiska ojämlikheten i nästan alla världens länder samtidigt. Det är första gången det händer sedan mätningarna började för över hundra år sedan.

samt

den ekonomiska krisen är över för de rikaste. Världens tio rikaste personer har återhämtat sin ekonomi rekordsnabbt och tjänat en halv biljon dollar under pandemin

Det sistnämnda avspeglas i hur börserna i Sverige och många av världens länder utvecklats: ett kraftigt fall under februari-mars 2020, sedan en återhämtning som i november 2020 nådde upp till samma nivå som före pandemin och fram tills idag stigit ytterligare. Så det är inte bara världens tio rikaste personer som återhämtat sin ekonomi rekordsnabbt och tjänat pengar, alla som inte blivit av med jobb eller annan inkomst och investerat tungt på börsen har kunnat göra samma resa.

Varför har det blivit så här? Om man tittar tillbaka så ser man att Stockholmsbörsens index (OMXS30) ungefär fördubblades under 10 år från början av 2010 till början av 2020 och sedan nådde den dittills högsta nivån precis före det kraftiga fallet i februari 2020. Sveriges BNP ökade dock bara med cirka 20 procent under samma period.

Det är rimligt att anta att börsen över tid ska följa BNP, men sedan 2009 fram tills tills idag har börsen stigit mycket snabbare än BNP. Detta leder lätt till ökad ojämlikhet eftersom de fattiga i bästa fall kan räkna med att få det bättre i takt med BNP-ökningen (löner stiger sällan snabbare än BNP), medan de rika som har stor del av sin inkomst av kapital blir rikare i takt med börsutvecklingen.

Troligtvis är en stor del av förklaringen till detta att vi levt med extremt låga räntor och expansiv penningpolitik alltsedan finanskrisen 2008. På detta ser vi nu land efter land, och EU, driva fram stora “coronapaket” som innebär att staten lånar upp pengar och underfinansierar budgeten, vilket troligtvis förklarar börsrusningen det senaste året.

Vill man på allvar göra något åt ojämlikheten så tror jag att man måste återgå till en mer sansad penningpolitik, med räntor på plus 3-5 procent istället för runt noll. Dessutom bör finanspolitiska excesser undvikas.

Slutligen bör man hålla koll på om t.ex. bostadspriser skenar iväg så som skett i Sverige på senare tid. Jag tycker inte att man direkt bör reglera bostadspriserna, det skulle troligtvis bara förvärra problemet. Men man kan t.ex. överväga att strama åt kreditgivningen, jag tror att den snabba prisökningen på bostäder till stor del förklaras av att det varit lätt att få lån till mycket låg ränta. Se tidigare inlägg om detta.

Kommentarer

Kommentar av Mats Henricson on 2021-01-31 12:49:41 +0100

Cantillion Effect förklarar en hel del.

Kommentar av Mikael Ståldal on 2021-01-31 13:55:59 +0100

Jag hade inte hört talas om Cantillion Effect tidigare, men jag läste lite om den nu. Ja, den verkar vara en förklaring till att att det blir som det blir. Och detta har alltså varit känt i över 200 år. Att vi aldrig lär oss.