Koranbränning
Mikael Ståldal
Efter att Rasmus Paludan bränt en koran utanför den turkiska ambassaden i Stockholm har debatten om huruvida detta bör vara tillåtet eller inte tagit ny fart.
Saken ställs på sin spets när ytterligare en person ansöker om demonstrationstillstånd för att göra samma sak, men får avslag p.g.a. att det kan leda till attentatshotet mot Sverige och svenska intressen och överklagar. Till skillnad från Paludan hävdar den som ansökt att syftet med aktionen är att stoppa Sveriges NATO-medlemsskap. Flera juridiska experter menar att avslaget inte är förenligt med lagen, och att det troligtvis kommer beviljas när överklagan behandlats.
Jag börjar luta åt att man faktiskt bör inskränka rätten genomföra den här typen av aktioner. Det är inte rimligt att enskilda personer, helt lagligt, så här enkelt kan skada Sveriges relationer med andra länder och obstruera demokratiskt fattade beslut (som NATO-ansökan). Frågan är hur detta ska göras utan att göra oacceptabla inskränkningar av yttrandefriheten.
Att förbjuda hädelse mot religioner (blasfemi) vore alltför långtgående, och dessutom delvis missriktat eftersom problemet här inte i första hand var att muslimer blev upprörda, utan att Turkiets regeringen blev upprörd. Det finns säkert sätt att reta upp Turkiets regeringen utan att blanda in religion (t.ex. genom att skända en docka föreställande Erdogan).
En väg att gå vore att att inskränka demonstrationsrätten så att det inte längre är tillåtet att bränna, eller på annat sätt skända, böcker, skrifter, symboler, flaggor, människodockor eller liknande på offentlig plats. Då kan polisen helt enkelt avslå alla sådana demonstrationsansökningar. Detta bör dock bara gälla offentlig plats, det bör fortfarande vara tillåtet att t.ex. bränna en koran i sin egen trädgård. Det bör dessutom vara tillåtet att skriva “bränn en koran!” på ett plakat, eller skrika detta, under en demonstration (och att göra så bör inte betraktas som uppvigling).
En mindre förändring vore att enbart göra dessa inskränkningar vid ambassader och andra utländska beskickningar.
Ett alternativ, eller komplement, vore att inte bevilja demonstrationstillstånd om syftet är att obstruera politiska beslut. Att göra det är ett missbruk av demonstrationsrätten. (Att protestera mot politiska beslut är dock i sin ordning och ska givetvis vara tillåtet.)