Ett försvar av den platta skatten

Antag att vi har undersköterskan Anna som bor i Stockholm och tjänar 18000:- per månad, och programmeraren Birgitta som också bor i Stockholm och tjänar 26000:- per månad. Birgitta har studerat till civilingenjör i fem år och har ganska stora studieskulder som hon löpande måste betala av till CSN, medan Anna läste omvårdnadsprogrammet på gymnasiet och började jobba direkt efter. Då båda ligger under brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt (26083:- per månad) så betalar båda bara den platta kommunala inkomstskatten på 30,42 % (efter grundavdrag) och allt är frid och fröjd.

Antag nu att Anna och Birgitta vill tjäna lite extra pengar, de börjar jobba som väktare på Securitas, de bevakar ett lager på helgerna. Genom detta extraknäck tjänar de var och en 7300:- extra per månad. På denna extrainkomst betalar Anna bara 30,42 % kommunal inkomstskatt då hennes totala inkomst fortfarande ligger under brytpunkten. Birgitta får dock betala 50,42 % skatt på denna extrainkomst eftersom hela hamnar över brytpunkten. Birgitta får betala 1460:- mer i skatt per månad på denna extrainkomst. Lika lön för lika arbete brukar vara en omhuldad princip, men lika skatt för lika arbete är tydligen inte lika viktigt.

Man ska akta sig från att utgå från att alla jobbar 40 timmar i veckan för samma arbetsgivare, och att timlön därmed är direkt relaterad till beskattningsbar inkomst. Man kan inte utgå från att alla som betalar statlig inkomstskatt har ett välbetalt jobb (per timme). Det är ganska lätt att komma över brytpunkten om man extraknäcker och jobbar mer än 40 timmar i veckan, även om man har en modest timlön. Är det liberalt och rättvist att extrabeskatta de som helt frivilligt väljer att jobba mer än 40 timmar i veckan?

Sen så ska man inte glömma att många som tjänar mycket (per timme) har en högskoleutbildning i bagaget. Då har de troligtvis studieskulder, och dessutom ligger de från början efter i livslön eftersom de börjar tjäna pengar senare än de som börjar jobba direkt efter gymnasiet. Är det liberalt och rättvist att extrabeskatta de som väljer att läsa på högskolan och därigenom får ett bättre betalat jobb? Eller ska vi ha ett studiemedelssystem med 100 % bidrag?

Så till de pragmatiska och statsfinansiella övervägandena. Det sägs att om man inför platt skatt så skulle skattenivån behöva höjas. Låt oss undersöka hur mycket. I Sverige skulle man uppnå platt skatt om man tog bort den statliga inkomstskatten. Denna skatt ger staten en intäkt på 36 miljarder. Om man vill behålla statens intäkter så krävs en höjning av skattesatsen med 2,6 procentenheter, allt annat lika. Nu kommer ett avskaffande av den statliga inkomstskatten med största sannolikhet leda till att folk arbetar mer och därmed ökade skatteintäkter (s.k. dynamiska effekter), enligt uppskattningar reduceras intäktsbortfallet till en tredjedel. Då blir det bara 12 miljarder kvar i intäktsbortfall, och det skulle vara ganska enkelt att spara in så mycket i statens utgifter. I praktiken så behöver man troligtvis inte höja skattesatsen alls när man inför platt skatt.

Publicerad i Ignis 6/2005.