I en artikel på Sveriges Radio uppmärksammas EU:s förhandlingar med USA om handelsavtalet TTIP, och partierna som kandiderar till Europaparlamentet får ge sin syn på saken. Enligt artikeln så anser V, MP, PP och SD att Edward Snowdens avslöjanden om NSA:s övervakning i EU innebär att förhandlingarna med USA om TTIP bör avbrytas. Det kan tyckas väl drastiskt att avbryta förhandlingarna om ett handelsavtal på grund av NSA, som till synes inte har med varandra att göra.

Kew Nordqvist (MP) och Carl Schlyter (MP) är oroliga för att handelsavtalet TTIP mellan EU och USA ska leda till att “amerikanska företag kan stämma europeiska länder om de till exempel skärper miljölagstiftningen”. Maria Rankka och Annette Magnusson från Stockholms Handelskammare försöker lugna oroade genom att försäkra att “moderna företag arbetar målmedvetet för att undvika rättsprocesser”. Detta är mer än lovligt naivt. Det är inte dessa moderna företag som är problemet.

I budgetpropositionen (sid 153-154, avsnitt 6.2.5.4) föreslår regeringen att skattereglerna för etanolbränsle ändras så att importerad etanol får samma skattebefrielse som inhemskt producerad etanol. Därmed tas en regel som ensidigt gynnar inhemsk etanol bort, och konkurrensen kan ske på mer lika villkor. Lantmännen Energi, som sysslar med etanolproduktion i Sverige, protesterar och kommer klassisk protektionistisk argumentation. “Detta är en oroande åtgärd som varken miljön eller konsumenterna vinner på” säger man. I själva verket är det bara Lantmännen Energi som inte vinner på detta.

Enligt en artikel i DN så verkar flera EU-länder för att höja tullarna på etanolbränsle. Den svenska regeringen är emot en sådan tullhöjning och vill helst ta bort tullarna helt. Höga tullar på import av etanolbränsle leder till att det tillverkas av spannmål inom EU, vilket är tämligen ineffektivt. Utan tullar så kan vi istället importera etanol framställt ur sockerrör från t.ex. Brasilien, vilket är mycket effektivare och därmed billigare.

Nätverket Rena Kläder och IF Metall är inte nöjda med hur Indiska agerar när de köper upp kläder i Indien. Se Rena Kläders rapport, Indiskas svar och IF Metalls svar till Indiska. Indiska är ett svenskt företag som säljer bl.a. kläder som huvudsakligen kommer från Indien. Indiska har ingen egen produktion utan köper upp från tillverkare i Indien. Indiska är en av många uppköpare av kläder från dessa tillverkare. Indien är ett sedan länge demokratiskt land.

Många varor som vi importerar från fattiga (och inte sällan odemokratiska) länder är i många fall producerat under mycket svåra förhållanden för arbetarna. Rättvisemärkt försöker göra något åt detta genom att märka produkter som är producerade under bättre förhållanden. Det är en mycket bra tanke, men tyvärr är Rättvisemärkts kriterier delvis missriktade och kontraproduktiva. Dels finns det kriterier som säger att produktionen inte ska kränka mänskliga rättigheter. Diskriminering är inte tillåtet och det måste finnas rätt och reell möjlighet att organisera sig fackligt.

WTO:s förhandlingar i den s.k. Doharundan har nyligen strandat, efter fem års förhandlingar. Lotta Fogde skriver i DN att det är orealistiskt att det går att få fart på förhandlingarna igen, och att man istället borde pröva nya grepp. Hon föreslår mindre omfattande förhandlingar, och bilaterala förhandlingar. Det är helt klart att lägga de allomfattande multialterala handelsrundorna på is. Men alternativet behöver inte bara vara bilaterala förhandlingar, det finns ytterligare ett alternativ värt att pröva.