Från och med 1 mars införs nya restriktioner för restauranger och andra matställen. På matställen utan egen entré (t.ex. Food Courts) får bara ensamma personer sitta och äta, och restauranger måste stänga 20:30 (oavsett alkoholservering). Branschorganisationen Visita är kritisk, och påpekar att Folkhälsomyndigheten har gång på gång sagt att restauranger är en säker plats där det inte förekommer någon större smitta. Det stämmer, Folkhälsomyndigheten har påstått detta. Och det är lätt att hålla med om att dessa restriktioner ter sig märkliga mot bakgrund av detta påstående.

Det omfattande fusket med assistansersättning enligt LSS har uppmärksammats på sistone. Det verkar ofta handla om att brukare eller/eller personliga assistenter är nyinvandrade till Sverige, det talas om brukarimport. Nu flaggar både socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) och talesperson Maria Malmer Stenergard (M) om att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring, och kanske rent av förbjuda arbetskraftsinvandring för personlig assistent. Mot bakgrund av det omfattande fusket verkar det rimligt att utesluta personlig assistent från reglerna om arbetskraftsinvandring, d.

Nu råder total förvirring gällande hanteringen av coronapandemin i Sverige. Å ena sidan häver man de särskilda rekommendationerna för 70+ och riskgrupper, och öppnar för större publik på idrotts- och kulturarrangemang. Å andra sidan skärper man reglera för nattklubbar. Se SVT. Detta mot bakgrund av att smittspridningen låg på en stabilt låg nivå i drygt två månader under sommaren, och vi sett en tydlig ökning av smittspridningen sedan mitten av september.

Efter en jobbig vår var smittspridningen av coronavirus mycket låg under sommaren. Men nu börjar den stiga till oroväckande höga nivåer igen, i synnerhet i större städer som Stockholm och Uppsala. Sin vana trogen misslyckades Folkhälsomyndigheten fullständigt med att förutspå detta. Trots att det inte krävdes så mycket fantasi för att oroa sig för vad avslutat sommarlov, återöppnade gymnasieskolor och höstklimat kan göra. Inte ens när siffrorna på ökad smittspridning både i Sverige och andra länder, enligt flera sätt att mäta, talade sitt tydliga språk hissades någon större varningsflagg.

Utvecklingen av COVID-19-epidemin i Sverige ser inte bra ut, och det är mycket möjligt att vi inom kort behöver vidta fler åtgärder för att begränsa smittspridningen. Jag är glad att Sverige inte har genomfört någon drakonisk lockdown som många andra länder gjort, det kan inte vara rätt att införa en fascistisk polisstat och äventyra både demokrati och ekonomi. Hur bör man då resonera kring åtgärder? De ska vara rimligt effektiva, och ha så långa biverkningar som möjligt.

Fram till 10 mars ansåg Folkhälsomyndigheten att risken för inhemsk spridning av COVID-19 var låg, då gjorde man en kovändning och uppgraderade plötsligt risken till mycket hög. Den 27 februari testades en person positivt i Göteborg, och det visade sig att vederbörande två dagar tidigare hade flugit från Milano till Arlanda och sedan åkt tåg från Stockholm till Göteborg. Man bedömde att vederbörande var smittsam under resan. Se artikel i Göteborgs-Posten.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronavirusepidemin (COVID-19) och av de åtgärder som sätts in för att dämpa smittspridningen, se artikel hos regeringen. Vissa av åtgärderna är rimliga och bra, som att staten tillfälligt tar över ansvaret för sjuklönen och avskaffar karensavdraget. Det är dock viktigt att dessa åtgärder är just tillfälliga och återställs när risken för smittspridning har minskat. Andra åtgärder är mer tveksamma, och vissa tror jag är direkt skadliga.

Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar att miljökvalitetsmålet Säker Strålmiljö är på väg att uppfyllas, dock inte delmålet om ultraviolett strålning. Som den borgerliga oppositionen noterade redan när Riksdagen skulle anta detta miljökvalitetsmål 2005 så har vi en sammanblandning mellan miljö och livsstil/folkhälsa. Delmålet om ultraviolett strålning hör inte hemma bland miljökvalitetsmålen över huvud taget, eftersom det (som Strålsäkerhetsmyndigheten skriver) kräver en förändrad livsstil och nya attityder kring utseende och solning. Ultraviolett strålning hade kunnat varit ett relevant miljökvalitetsmål om huvudproblemet var att strålningen från solen är starkare p.

Petra Solberg beskriver i en debattartikel i Metro de svåra biverkningarna hon fick av att äta p-piller mellan 13 och 21 års ålder, och efterlyser åldersgräns. En grupp gynekologer och barnmorskor replikerar. Man kan mycket riktigt inte ta biverkningar från en enda person som intäkt för att införa generella regler, man måste undersöka hur vanligt det är. Men mer intressant är Petra Solbergs beskrivning av hur vanligt och självklart det tycktes vara bland tonårstjejer att slentrianmässigt ta p-piller.

Elöverkänsligas förbund får 1,7 miljoner kronor i bidrag som handikapporganisation av staten varje år, se artikel på SVT. Det är fullständigt horribelt. Det är hög tid att rensa i detta bidragsträsk. I den mån man ska ha statliga bidrag till handikapporganisationer så måste det ställas strikta krav på att diagnosen i fråga är etablerad. Elöverkänslighet (eller elallergi som det ibland kallas) finns inte, trots upprepade försök har man aldrig kunnat vetenskapligt belägga det.

LRF och Svensk Dagligvaruhandel oroar sig på SvD Brännpunkt över nya EU-regler kring ekologiskt jordbruk. Jag är inte tillräckligt insatt för att ta ställning till om de enskilda förslagen är rimliga eller inte. Men sammantaget verkar det väldigt klåfingrigt från EU:s sida. Min slutsats är att det över huvud taget inte bör finnas någon offentlig reglering av ekologiskt jordbruk, varken på nationell eller EU-nivå. Det bör finnas viss reglering av jordbruk och livsmedel, på nationell och EU-nivå, för att säkerställa acceptabel miljöpåverkan, djurskydd, matsäkerhet och folkhälsa.

Det talas mycket om att samhället ska göras tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Det handlar oftast om se till att personer som sitter i rullstol ska kunna ta sig fram i byggnader, kollektivtrafik etc. Det satsas mycket resurser på detta. Jag tycker att man kan ifrågasätta det kloka i att anpassa hela samhället efter ett specifikt tekniskt hjälpmedel, som ändå inte på långa vägar tar bort funktionshindret av att inte kunna gå.

Regeringen planerar att höja punktskatten på snus så mycket att snus blir dyrare än cigaretter, och får stöd av socialdemokraterna. Se artikel i Expressen. Finansminister Anders Borg (m) hävdar att “snus är ett väldigt allvarligt samhällsproblem”. Moderaternas inställning till snus är helt verklighetsfrämmande. Sverige har med stor framgång fått ner den hälsofarliga tobaksrökningen till rekordlåga nivåer, delvis tack vare att snus finns som alternativ. Att genom klåfingrig beskattning göra snus dyrare än cigaretter riskerar att sabotera detta och leda till ökad tobaksrökning och därtill hörande hälsoproblem.

S-ledaren Stefan Löfven föreslår arbetsgivarnas sjuklöneansvar ska halveras från dagens 14 dagar till 7 dagar (DN). Det är ett bra förslag, och det är märkligt att regeringen inte genomfört detta för länge sedan. Vissa menar att detta förslag skulle gynna företag med dålig arbetsmiljö och leda till sämre hälsa. Jag tror dock att dålig arbetsmiljö oftast leder till betydligt längre sjukfrånvaro än 14 dagar, och att kortare sjukfrånvaro oftast har andra orsaker än arbetsmiljön.

Jag hittade en mycket informativ och bra video som på 13 minuter berättar exakt hur farlig Tjernobyl var, och hur farlig Fukushima hittills varit och kan antas bli. Tjernobyl orsakade drygt 6000 fall av sköldkörtelcancer (p.g.a. radioaktivt jod), varav cirka 15 dödsfall hittills (efter 25 år). Många av dessa hade kunna undvikas om myndigheterna (i dåvarande Sovjetunionen) hade varnat befolkningen från att dricka kontaminerad mjölk och delat ut jodtabletter. Bland de som jobbade på verket, och som röjde upp efter olyckan, fick 134 akuta strålskador och knappt 50 dog.

I Göteborg funderar man på att inte tillåta någon krog att servera alkohol efter 03:00, se artikel i GP. Detta kritiseras förtjänstfullt av Adam Cwejman Jag tänkte på detta när jag läste en artikel i Fokus om Malmö. Där har man som bekant stora problem med grovt våld och organiserad brottslighet, och det förefaller sannolikt att svartklubbar gynnar denna organiserad brottslighet. Och mer restriktiva öppettider riskerar att gynna svartklubbarna. Problemet med alltför restriktiva regler kring nöjen är att det tenderar att driva i grunden hederliga, men naiva och/eller mindre nogaräknade personer till svartklubbar och annan verksamhet som gynnar den organiserad brottsligheten.

Föreningen Vetenskap och Folkbildning har utsett miljönämnden i Mora och Orsa till Årets förvillare 2011 för att de har föreslagit elsanering för en person som säger sig lida av elallergi, se artikel i SvD. Ett utmärkt val. Upprepade vetenskapliga studier har inte kunnat påvisa att s.k. elallergi faktiskt är någon allergi eller annan fysiologisk överkänslighetsreaktion på elektriska fält. Alltså är elsanering ingen rimlig åtgärd. En rimlig slutsats är att det i själva verket rör sig om en psykologisk reaktion, elfobi helt enkelt.

Enligt ordningslagens andra kapitel, 4:e paragrafen krävs det tillstånd för att anordna dans som är öppen för allmänheten, även om det inte sker på offentlig plats. Det innebär att nattklubbar, diskotek och liknande ställen måste ha särskilt tillstånd för att gästerna ska få dansa i lokalen, annars blir det böter. Detta danstillstånd är oberoende av utskänkningstillstånd för alkohol. Det är till och med så att restaurangägare måste stoppa spontan dans om de inte har danstillstånd, se artikel i DN.

Expressens ledare skriver om s.k. elallergi med anledning av att en man i Mora vill ha hjälp av kommunen för att slippa bli utsatt för “strålning”. Upprepade vetenskapliga test har inte kunnat påvisa någon fysiologisk reaktion på elektromagnetiska fält av de slag som s.k. elallergiska säger sig reagera på. Man har gjort dubbelblindtester där försökspersonerna gång på gång har misslyckats med att avgöra om ett fält varit påslaget eller inte. Därmed uppfyller fenomenet inte definitionen av allergi, och inte heller den bredare definitionen överkänslighet.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att utveckla Idrottsämnet. I samband med detta har utbildningsminister Jan Björklund (fp) sagt att han kan tänka sig att utöka tiden för idrott i skolan framöver, inte minst för att eleverna behöver röra på sig mer. Eleverna i skolan ska lära sig mycket, och det finns en begränsad tid. Därför är det viktigt att tiden används effektivt. Ett sätt att använda tiden effektivt är att låta en betydande del av idrottsämnet bestå av dans, samtidigt som man minskar tiden som ägnas åt musikämnet.

Numera får man inte ha dubbdäck längre än till 15 april (tidigare fick man ha det fram till 30 april), samtidigt som man måste ha vinterdäck fram till 31 mars. Detta leder till köer hos däckverkstäder när alla måste byta sina däck på två veckor. Jag tycker det är bra att man inte får ha dubbdäck lika länge längre, eftersom dubbdäck när det inte är vinterväglag orsakar hälsofarliga partiklar. Men man borde flytta tillbaka vinterdäckskravet två veckor till 15 mars också.

Enligt en artikel i DN idag (sidan 12, tyvärr inte på webben) så har det visat sig att Folkhälsoinstitutet var helt ute och cyklade när de hävdade att snus påverkar potensen. Folkhälsoinstitutet verkar vara fanatiska snushatare. Se tidigare inlägg.

Folkhälsoinstitutet går till offensiv mot snus och vill bemöta “myterna” om snus, se artikel i DN. FHI menar att den största myten kring snus är att det kan använda för att skademinimera (“harm reduction”) genom att folk som annars skulle röka istället snusar. Men FHI misslyckas helt med att vederlägga denna “myt”, vilket beror på att det inte alls är någon myt utan helt sant. FHI säger: Det går ändå inte att komma ifrån att snus innehåller cancerframkallande medel och att vi vet att snuset påverkar hälsan negativt,

I Stockholm har man numera förbud mot dubbdäck på Hornsgatan för att minska mängden hälsofarliga partiklar i luften. Flera andra städer har infört, eller planerar införa, liknande förbud. Trafikverket har gjort en undersökning som visar att dubbdäck är effektivt för att minska trafikolyckor. Här har vi alltså en målkonflikt, vill vi att folk dör i trafikolyckor eller att folk dör p.g.a. partiklar i luften (ja, folk dör av det också)?

Överläkaren Jörg Teichert blev förlamad efter en stroke och kan efter rehabilitering jobba 75 procent. Han vill ha 25 procent sjukpenning, men Försäkringskassan nekar honom det och tycker att han istället borde söka något annat heltidsjobb. Detta har blivit en stor fråga i valrörelsen, och Socialdemokraterna vill ändra lagen så att Teichert ska få som han vill. Se artikel i Aftonbladet. Jag skulle gissa att en 60-årig överläkare som jobbar heltid har en tämligen hög inkomst, låt oss anta 60 000 kronor per månad.

Enligt TV4 överväger Livsmedelsverket att införa skatt på godis av hälsoskäl, och exemplifierar med choklad. Det är en riktigt dålig idé av flera skäl. För det första är godis inte någon enhetlig produkt. Det finns många olika sorters godis som har skilda hälsoeffekter. Det huvudsakliga hälsoproblemet med godis är socker, men olika sorters godis innehåller olika mycket socker. Dessutom finns det vissa sorters godis som kan vara bra för hälsan, t.

Regeringens utredare Anders Milton skriver på DN Debatt om hur man ska motverka oönskade graviditeter och aborter, och föreslår bl.a. att skolhälsovården ska dela ut kondomer och att ungdomar upp till 25 år ska få subventionerade p-piller. Att subventionera p-piller för unga är ingen bra idé. Unga i dagens Sverige har ofta korta relationer och många sexualpartners. Vid ett sådant beteende är p-piller olämpligt som preventivmedel eftersom det inte skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar (som klamydia och HIV).

Enligt en artikel i Metro så föreslår regeringens utredare Gerhard Larsson att läkare inom primärvården alltid ska fråga patienter om alkoholanvändning inom familjen. Syftet sägs vara att enklare upptäcka missbruksproblem och på så sätt skydda barn till alkoholister. Det är förvisso vällovligt att upptäcka missbruksproblem, och givetvis bör sjukvården fråga eller på annat sätt utreda om alkoholmissbruk förekommer ifall det finns tecken som tyder på det. Och det är också helt i sin ordning att ta upp frågan med patienter som har någon åkomma som kan ha orsakats av, eller kan förvärras av, alkohol.