Generaldirektörerna för Finansinspektionens och Naturvårdsverket menar att utvinning (mining) av kryptovalutor enligt den gängse metoden proof-of-work är ett hot mot klimatet och borde förbjudas, se DN Debatt. Det är sant att proof-of-work-metoden är energikrävande. Men det finns mycket som är energikrävande, utan att generaldirektörer kräver att det ska förbjudas eller regleras. Om man oroar sig för att etablering av kryptovalutautvinning i Sverige ska använda för mycket el, varför lockar då Sverige hit andra energislukande datorcenter, som Facebook i Luleå?

Det har på senaste tid varit en del klagomål på att avfall som förbränns i Sverige innehåller för mycket plast (som är gjord av fossil olja), och att detta leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Se Eon i Norrköping och Naturvårdsverket efterlyser ökad återvinning. Samtidigt får vi veta att återvinningshysterin göder en svart marknad där plast som sorterats ut för återvinning ändå förbränns, vilket inte är så konstigt då det är svårt och dyrt att återvinna vissa typer av plast.

Priserna på fordonsbränsle, bensin och diesel, är rekordhöga just nu, och det det har skapat mycket uppmärksamhet och protester. Protester mot höga bränslepriser är dock inget nytt, det har förekommit i minst 40 år nu. Som nationalekonom John Hassler konstaterar lägger vi idag en mindre andel av våra pengar på fordonsbränsle än 1980, för att vi tjänar mer och att många bilar är bränsleeffektivare. Det brukar sägas att priserna på bensin och diesel följer världsmarknadspriset på råolja.

Jag skrev tidigare att jag hoppades på att Miljöpartiet skulle driva igenom sitt förslag att lägga ner Bromma flygplats. Nu verkar det som om jag blivit bönhörd. Jag hade dock inte riktigt väntat mig att det skulle ske genom detta fulspel. När flygtrafiken är mycket låg p.g.a. coronapandemin passar man på att konstatera att Bromma flygplats är olönsam. Det är inte hederligt när regeringen låter ett statligt bolag konstatera att något är olönsamt, utan att beakta att andra aktörer skulle vara intresserade av att driva vidare.

Elpriset i Sverige är just nu tämligen högt, vilket fått några industrier att tillfälligt minska produktionen. Svenska Kraftnät menar att det är bra för miljön att elkonsumtionen minskar när elpriset blir högt, eftersom det ofta innebär att elen är smutsigare än vanligt, en större andel är producerad av importerad kolkraft eller i oljekraftverket i Karlshamn. På samma tema har nu Svenska Kraftnät också rekommenderat privatpersoner att tillfälligt minska sin förbrukning, t.

Enligt SVT:s granskning går större delen av klimatbonusen till tunga hybridbilar, främst SUV:ar som väger över 2 ton. Det råkar dessutom vara så att de flesta av bilarna är tillverkade av Volvo, vilket Sveriges finansminister applåderar. Det marknadsfördes som en åtgärd för miljön och klimatet, men visade sig vara protektionism. Regeringen vill tydligen väldigt gärna vilja gynna ett kinesiskt bolag som råkar har en stor del av sin produktion i Sverige.

Det statliga bolaget Vattenfall planerar att sälja hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland till det tjeckiska bolaget EPH. Detta har fått mycket kritik då det verkar som att EPH inte är beredda att ta någon miljöhänsyn, utan planerar att expandera så mycket som möjligt och driva så länge som möjligt, vilket kommer leda till omfattande utsläpp och klimatpåverkan. Se artiklar i SvD. Som jag skrivit tidigare bör statliga bolag som Vattenfall inte driva verksamhet utomlands.

Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att Arlanda flygplats kan bibehålla och utveckla sin verksamhet enligt plan. Därmed är det möjligt att flytta en del av dagens trafik på Bromma till Arlanda, och det är dags att fatta beslut om att lägga ner Bromma flygplats och bygga välbehövliga bostäder på området. Att den totala flygkapaciteten i Stockholmsregionen kommer minska något bör inte ses som ett problem, det är bra då för mycket flygtrafik inte är miljömässigt hållbart.

Företrädare för LO, Nordea, miljörörelsen, kyrkan och förnybar-energi-industrin skriver på DN Debatt att EU bör ha tre separata klimatmål: minskade utsläpp, ökad andel förnybar energi och ökad energieffektivisering. De menar att det inte räcker med att bara ha ett mål om minskade utsläpp då styrmedlet för detta, utsläppshandeln, fungerar dåligt. Jag håller helt med om att utsläppshandeln fungerar dåligt. Men det behöver inte vara fel på målet bara för att styrmedlet fungerar dåligt.

Svante Axelsson (Naturskyddsföreningen) och Johan Öhnell (Oberoende Elhandlare) kritiserar i Ny Teknik regeringens förslag till nettodebitering av el. Nettodebitering av el handlade ursprungligen om att fastighetsägare skulle kunna sätta upp t.ex. solceller på taket, därigenom minska behovet av el från elnätet och dessutom mata ut el på elnätet när fastigheten producerar mer el än den förbrukar. Tanken var att elskatt bara skulle tas ut på fastighetens årliga nettoförbrukning. Det är inte någon dum idé egentligen, det skapar incitament att producera el på ytor som annars inte skulle utnyttjas för något, utan att det stör.

Tidskriften Ny Teknik har en permanent sida kallad Debatt som vanligtvis används av olika särintressen inom industrin för att efterlysa subventioner eller andra politiska förmåner för sin verksamhet. Så även denna vecka då Lantmännen och Preem gnäller på att staten inte gynnar biodrivmedel tillräckligt mycket. Det handlar om kvotplikten för biodrivmedel som regeringen vill införa nästa år. Den innebör att en viss mängd biodrivmedel måste blandas in i all bensin och diesel som säljs.

Astrid Kander och Magnus Jiborn skriver på DN Debatt att dagens produktionsbaserade nationella utsläppsmål i klimatpolitiken leder till fel klimatpolitik. Man kan förvisso säga att många länder idag för en dålig och ibland rent kontraproduktiv klimatpolitik. Tysklands beslut att avveckla kärnkraften är ett mycket tydligt exempel på det. Men jag tror inte att en ändring av beräkningarna på det sätt som författarna förespråkar skulle lösa problemet. Det är inte där skon klämmer.

Sent omsider har Miljöpartiet kommit till insikt om problemen med etanolbränsle i allmänhet och med den s.k. pumplagen som de drev igenom 2005 i synnerhet, se debattartikel i Ny Teknik. För ett och ett halvt år sedan kom professorerna Christian Azar, Per Kågesson m.fl. till en liknande insikt. Hur kommer det sig att jag insåg detta redan för sju år sedan? Jo, för om man har liberala grundvärderingar och förmår tänka logiskt så anar man direkt ugglor mossen när subventioner och snåriga regleringar kommer på tal.

Om cirka ett år kommer Förbifart Stockholm börja byggas, en 21 km lång motorväg förbi Stockholm på västra sidan till en beräknad kostnad av 28 miljarder kronor. Regeringen plockar nu fram Österleden och vill bygga den i en gemensam tunnel med en förlängd tunnelbana till Nacka. Vi behöver inte både Förbifart Stockholm (som tidigare kallades Västerleden) och Österleden. Det är tveksamt om vi ens behöver någon av dem, men att bygga båda är ett oacceptabelt slöseri med skattepengar och riskerar dessutom öka trafiken i regionen vilket ger negativa miljö- och klimatkonsekvenser.

Japans regering har beslutat att all kärnkraft ska vara avvecklad till 2040. Samtidigt ska andelen förnybar el öka till 30 procent och energikonsumtionen ska minska med 10 procent. Se artikel i DN. Om denna plan går i lås så innebär det alltså att Japan år 2040 kommer att få 70 procent av sin energi från fossila bränslen. Eller 63 procent av dagens energiförbrukning ifall man lyckas minska konsumtionen med 10 procent.

Filip Johnsson skriver på DN Debatt att vi måste satsa på alla enerigslag, inklusive kärnkraft och kolkraft med koldioxidavskiljning (CCS) för att lösa klimatfrågan. Jag håller med Johnsson att satsning på kärnkraft är nödvändigt, och att det är orealistiskt att tro att enbart förnybart ska räcka. Jag håller också med om att EU bör se till att det blir dyrare med klimatpåverkande CO2-utsläpp. Jag har dock svårt att se att en satsning på kolkraft med CCS skulle vara vettigt.

Dagens artikel på DN Debatt sätter fingret på att det är svårt att på ett entydigt sätt mäta en ett visst lands klimatpåverkan. Däremot tycker jag inte att artikelförfattarnas sätt att räkna är bättre än den officiella svenska statistiken. Ska man nu mäta nationella utsläpp så är det rimligare att mäta de utsläpp som rent fysiskt sker inom landets gränser än att göra livscykelanalys på den konsumtion som sker inom landet.

Precis som jag förutspådde så är nu mer kol och gas på väg in i Tysklands energisystem efter beslutet om kärnkraftsavveckling. Detta kommer leda till ökad klimatpåverkan, ökad övrig miljöförstörelse och större beroende av Ryssland.

Då jag tidigare försvarade den supermiljöbilspremie som regeringen tänker införa så blir jag intresserad när Gröna Bilister totalsågar den. Gröna Bilister har gjort en (troligtvis tendensiös) sammanställning av remissvaren. När man läser den lite snabbt så framstår det onekligen som att det inte är någon lysande idé. Men tittar man närmare så ser man att de olika remissvaren spretar betydligt, och det skulle vara mycket svårt att ändra förslaget så att man tillfredställer alla, eller ens en majoritet av, remissvaren.

Miljöorganisationer som Greenpeace brukar ofta hävda att förnybara energikällor i kombination med effektiviseringar kommer att lösa alla problem och menar att kärnkraft är helt onödigt. Sen kom FN:s klimatpanel IPCC med en rapport som tolkades på liknande sätt. Men nu har det visat sig att IPCC har låtit Greenpeace skriva en del av denna rapport, se artikel i DN. Med tanke på en snabba utvecklingen i Kina och andra utvecklingsländer så finns det inget som tyder på att världens totala elförbrukning kommer minska framöver.

EU-kommissionen vill att EU ska börja ta ut skatt på flera områden, se artikel i DN. Det vore rimligt om EU tog ut punktskatter på områden där det fungerar bättre att göra det på EU-nivå än på nationell nivå. Det gäller framförallt skatter som är motiverade av miljö- och klimatskäl. Flygskatt är ett bra exempel på det. Skatt på internationell fartygstrafik (eller på dess bränsle) vore också bra. I artikeln nämns skatt på utsläppshandel.

För mindre än ett år sedan så beslutade den borgerliga tyska regeringen med Angela Merkel i spetsen att förlänga drifttiden för tysk kärnkraft till 2040 och övergav därmed den avvecklingslinje som en tidigare socialdemokratiska regeringen beslutat. Nu har samma tyska regering med samma Angela Merkel i spetsen regering beslutat att kärnkraften ska avvecklas tilll 2022, se artikel i DN. Denna kovändning är naturligtvis föranledd av olyckan i Fukushima. Men olyckan i Japan orsakades av en kraftig jordbävning följd av en stor tsunami.

Professor Christian Azar m.fl. skriver i GP att alla subventioner till spannmålsetanol bör avskaffas. Azar m.fl. har helt rätt i att spannmålsetanol inte håller måttet och att subventionerna av detta snarast bör avskaffas. (Lite märkligt att det tog så lång tid för dem att nå den slutsatsen.) Intressant är dock att de skriver att en anledning att ge subventioner är att lära sig mer om en tekniks potential. Problemet med denna strategi illustreras dock mycket tydligt av deras debattinlägg.

LRF, Naturskyddsföreningen, Svensk Bioenergi, m.fl., protesterar i SvD mot regeringens beslut att tillåta Eon att bygga en stor gasledning mellan Gislaved och Jönköping. De menar att detta beslut “ökar koldioxidutsläppen och undergräver Sveriges klimatpolitik” För det första så utgår de ifrån att denna nya gasledning inom Sverige kommer att öka Sveriges import och därmed totala användning av fossilgas (naturgas). Det är inte helt självklart då denna ledning inte ökar importkapaciteten utan bara gör att den fossilgas som ändå importeras kan användas inom större delar av landet.

En statlig utredning kring Supermiljöbilspremien visar att det kommer ta lång tid innan den ger någon märkbar effekt på samhällsekonomi och utsläpp. Detta föranleder Motormännen att såga den och istället förespråka en återgång till den tidigare miljöbilspremien som omfattar E85-biler och allt möjligt. Se artikel i SvD. Som jag ser det så är poängen med supermiljöbilspremien inte att få några snabba utsläppsminskningar, utan att främja teknikutveckling och marknadsintroduktion av mycket miljövänliga bilar, t.

Den svenska regeringen har beslutat att låna ut pengar till ett bygge av ett nytt kolkraftverk i Slovenien. Miljöpartiet protesterar mot detta. Se inslag i SVT. På finansdepartementet säger man att vissa länder fortfarande är beroende av fossila bränslen. Ja, men detta hjälper ju knappast Slovenien att ta sig ur detta beroende. Miljöminister Anders Carlgren (c) säger att Sverige inte kan styra andra länders energiförsörjning. Det är förvisso sant, vi kan inte förbjuda Slovenien från att bygga kolkraftverk.

Det finns ett knasigt EU-direktiv som i klimatets namn tvingar medlemsländerna att ha minst en viss andel förnybar energi. Tydligen kan detta på något sätt sedan handlas mellan länderna. Detta har nu genererat en bisarr diskussion om hur vi räknar in värmepumpars bidrag till uppvärmning som förnybar energi. Snacka om att totalt missa målet. Istället för att för att försöka minska utsläppen och klimatpåverkan så diskuterar vi meningslösa byråkratiska detaljer och artificiella nationella ekonomiska intressen.

Miljöminister Andreas Carlgren (c) skriver på DN Debatt om de internationella klimatförhandlingarna med anledning av klimatmötet i Cancún nästa vecka. Inför förra årets klimatmöte i Köpenhamn hade man orimligt stort fokus på finansiering, och det blev ett fiasko. Nu försöker Carlgren att upprepa samma fiasko i år igen. Jag tror att det är ett stort misstag att göra klimatfrågan till en biståndsfråga. Klimatet bör vara en miljö- och enerigfråga i första hand, huvudsaken måste vara att försöka minska utsläppen.

Magnus Nilsson skriver på DN Debatt att Sveriges supermiljöbilsbonus riskerar leda till att det även säljs fler riktigt bränsleslukande bilar p.g.a. EU:s system som säger reglerar utsläppen från de bilar som varje biltillverkare säljer i snitt. I så fall så är det EU:s system det är fel på, inte Sverige supermiljöbilsbonus. Att reglera utsläppen för alla bilar som en tillverkare säljer i snitt var aldrig någon lysande idé, och detta system bör tas bort.

LKAB:s VD klagar på DN Debatt att de kommer behöva köpa sina utsläppsrätter framöver. Detta visar återigen att det är omöjligt att utforma ett system med gratistilldelning av utsläppsrätter som blir rätt och riktigt i ändar. Det enda rätta är att helt skippa gratistilldelningen och auktionera ut alla utsläppsrätter på lika villkor till alla aktörer på marknaden. Jag förstår inte varför de aktörer som presterar allra bäst inom sin branch ska få sina utsläppsrätter gratis.

Tyskland har beslutat förlänga drifttiden för sin kärnkraft till 2040 (istället för 2025 som tidigare beslutat). Det är ett mycket välkommet beslut. Tyskland får merparten av sin energi från fossilt kol och gas, och forcerad avveckling av kärnkraften skulle allvarligt försvåra arbetet att minska användningen av fossila bränslen och reducera utsläppen av koldioxid. I samband med detta bör Tyskland överväga att stoppa vidare utbyggnad av fossil energi, och införa styrmedel som påskyndar avveckling av befintlig kolkraft.

Nu inför valet är det återigen dags för diverse miljöbilsutspel i politiken. Först så föreslår Alliansen i sitt valmanifest (sid 37) att en “supermiljöbilspremie” på 40 000 kronor per bil införs för för bilar med väldigt låga utsläpp av koldioxid. Enligt Centerpartiet så ska det gälla bilar som släpper ut högst 50 gram CO2/km, och man räkar med att det kommer omfatta cirka 5 000 bilar. Miljöpartiet har ett annat förslag som innebär miljöbilspremie (även om de inte kallar det så) för bilar med utsläpp under 100 gram CO2/km, samtidigt som nya bilar med högre utsläpp beläggs med en registreringsavgift som ska finansiera denna premie.

Skellefteå Kraft har ansökt och fått (gratis) utsläppsrätter för att man skulle elda med torv. Nu har det dock visat sig att man inte alls eldat med torv, utan istället med trä (som inte kräver utsläppsrätter). Därmed har Skellefteå Kraft inte utnyttjat sina utsläppsrätter och har möjlighet att sälja dem på marknaden för cirka 50 miljoner kronor. Se artikel på SVT. Detta visar tydligt hur fel det kan bli när myndigheterna delar ut utsläppsrätter gratis.

Den röd-gröna oppositionen vill höja skatten på bensin, diesel och el från vatten- och kärnkraft. Samtidigt vill de återinföra någon form av förmögenhetsbeskattning och höja inkomstskatten för höginkomsttagare. Förrut så drev främst Miljöpartiet tanken om en Grön Skatteväxling, som innebär att man höjer miljö- och energiskatterna samtidigt som man sänker andra skatter, främst inkomstskatt, i motsvarande mån så att skattetrycket hålls konstant. Det är en i grunden bra idé, under förutsättning att man verkligen sänker t.

Världsbanken ska låna ut pengar till Sydafrika för att bygga ett av världens största kolkraftverk, som kommer att släppa ut lika mycket koldioxid som halva Sveriges totala utsläpp. Sveriges regeringen säger ja till detta lån, medan en del andra länder tvekar. Se artikel i SvD. Ett lån från Världsbanken är att betrakta som en subvention. Om Sydafrika istället hade lånat upp motsvarande kapital på den reguljära finansmarknaden så hade de fått betala betydligt högre ränta, om de överhuvudtaget lyckats få ihop pengarna.

Brittiska parlamentets teknik- och vetenskapspanel har utrett den climategage, skandalen kring den offentliggjora korrespondensen mellan klimatforskare på universitetet i East Anglia. Se artikel i SvD. Jag tycker det är mycket märkligt att panelen uttrycker förståelse för att Phil Jones har känt sig frustrerad över att lämna ut data till klimatskeptiker vars syfte är att underminera hans forskning. Det är en hörnsten inom vetenskaplig forskning att låta andra oberoende forskare granska forskningsresultat och leta efter fel.

Folkpartiet vill införa en klimatbilspremie och avskaffa energiskattebefrielsen av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är helt rätt att avskaffa energiskattebefrielsen av etanolbränsle, det borde man gjort för länge sedan. Man har vetat länge att det inte är någon lysande idé att använda etanol som fordonsbränsle i stor skala, se tidigare inlägg om detta. Däremot tycker jag inte att klimatbilspremien är någon bra idé, precis som jag var emot den tidigare miljöbilspremien.

Regionplanekontoret i Stockholms län har kommit fram till att trängselskatten måste mer än fördubblas till 2030 för att nå klimatmålen, se artikel i SvD. Problemet med Regionplanekontorets beräkning är att de använder ett styrmedel, trängselskatt, för att lösa ett problem som det inte är avsett att lösa. Trängselskatt är till för att minska trängsel och lokala miljöproblem, inte minska utsläppen av växthusgaser. Precis som Jonas Eliasson påpekar så är trängselskatt ett trubbigt verktyg mot klimatproblemet.

Klimatmötet i Köpenhamn blev ett fiasko. Inga bindande krav på utsläppsminskningar, varken för år 2020 eller 2050. Däremot blev det en del pengar i klimatbistånd till fattiga länder. Det är illa att klimatet har kidnappats av biståndsaktivister. För att komma vidare måste klimatet återigen bli en fråga om miljö och energi. Se nu till att kommande klimatmöten fokuserar på utsläppsminskningar snarare än bistånd. Se tidigare inlägg.

Det är märkligt att det blivit så stort fokus på finansiering på klimatmötet i Köpenhamn. Det viktigaste måste väl vara att komma överens om att minska utsläppen, och vem som ska minska hur mycket och hur snabbt, snarare än vem som ska betala hur mycket till vem. Afrikanska länder försöker nu göra finansieringen till huvudsaken. Det är kanske inte är så konstigt då de skulle stå som mottagare av pengarna, men det är tragiskt att de verkar se det som viktigare att de får pengar än att utsläppen faktiskt minskar.

Diane Francis skriver en skrämmande debattartikel i Expressen som förespråkar en ettbarnspolitik enligt kinesisk modell på global nivå för att rädda klimatet. Detta är naturligtvis helt förkastligt och artikeln visar tydliga drag av den antihumanism som präglar de fascistoida delarna av miljörörelsen. Detta kan man se genom att Francis verkar vara mer oroad för “jordens övriga djur, växtlighet, naturtillgångar, hav, odlingsbar mark, vattentillgångar och atmosfär” än för oss människor. På detta ger Mattias Svensson en bra replik som jag instämmer i.

EU tänker införa en Tobinskatt för att finansiera klimatåtgärder, och EU-kommissionens ordförande Barroso motiverar detta med att finanssektorn ställde till stora problem under finanskrisen. Se artikel i Dagens Industri. En i grunden dålig idé som Tobinskatt blir inte bättre bara för att den införs med klimatet som förevändning. Jag förstår inte varför man inte inför någon form av klimatskatt för att finansiera klimatåtgärderna. Det enklaste hade varit att börja auktionera ut alla utsläppsrätter för koldioxid och använda intäkterna från detta.

EU tänker införa en Tobinskatt för att finansiera klimatåtgärder, och EU-kommissionens ordförande Barroso motiverar detta med att finanssektorn ställde till stora problem under finanskrisen. Se artikel i Dagens Industri. En i grunden dålig idé blir inte bättre bara för att den införs med klimatet som förevändning. Se tidigare inlägg. Kommentarer Kommentar av Mikael Ståldal on 2009-12-13 22:57:24 +0100 Detta inlägg blev lite korthugget, läs detta istället.

USA:s miljömyndighet EPA ska nu ställa krav på minskade koldioxidutsläpp, detta görs genom att en gammal lag mot luftföroreningar, Clean Air Act, omtolkas genom att man betraktar koldioxid som en luftförorening. Se artikel i DN. Det är förvisso bra att USA vidtar åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, men trist att det måste ske genom att omtolka en gammal lag på ett orimligt sätt (ty koldioxid är ingen luftförorening). Se till att driva lagen mot koldioxidutsläpp genom senaten istället.

Det är en sak som oroar mig med den allt hetare klimatdebatten. Nämligen att andra miljö-, hälso- och säkerhetsproblem kommer allt mer i skymundan. Det i särklass största skälet till att vi har ett klimatproblem är vår stora användning av fossila bränslen. När vi utvinner och sedan eldar upp fossila bränslen så frigör vi kol som legat bundet i jordskorpan (geosfären) och för över det till koldioxid i atmosfären. Därmed rubbar vi den kolbalans som funnits på jorden under lång tid.

Inför klimatmötet i Köpenhamn kräver en rad u-länder att patent avskaffas för klimatvänlig teknik, se artikel i Ny Teknik. Det är ett riktigt dåligt förslag, och jag hoppas att Sverige och EU inte går med på detta. Antingen tror man att patent är ett bra sätt att driva på utvecklingen av klimatvänlig teknik. Och då är det synnerligen kortsiktigt och dumt att avskaffa patent på detta område. Vi inte kommer klara klimatutmaningen enbart med den teknik vi har idag, mer teknik behöver utvecklas framöver också.

På DN Debatt skriver Folke Tersman bl.a. om att åtgärder mot klimatförändringen kan ha andra positiva bieffekter, och är därmed möjliga att motivera på andra sätt än av klimatskäl. Det håller jag i princip med om. Men jag tycker att flera av de exempel som Tersman tar upp är tvivelaktiga: Minskad köttkonsumtion leder till förbättrad folkhälsa. Dålig jämförelse då klimatet till sin natur är ett i högsta grad kollektivt problem, d.

Världsnaturfonden har lanserat kampanjen Earth Hour som går ut på att alla ska släcka sina lampor i en timme på lördag som en manifestation för klimatet och “sända en signal till världens makthavare”. Jag tror att detta är helt meningslöst. Den här typen av kampanjer kan vara bra för att få upp bortglömda frågor på dagordningen, men klimatfrågan står redan väldigt högt på dagordningen så det behövs verkligen inte. Klimatfrågan lider redan idag av alldeles för mycket snack och meningslösa symbolåtgärder, samtidigt som det råder skriande brist på konkreta och verkningsfulla åtgärder.

EU-parlamentet har just beslutat om ett gemensamt luftrum för flyget inom EU, se artikel i SvD. Samtidigt ska man ta bort gamla monopol och underlätta för flyget. Det gemensamma luftrummet innebär att många flygrutter mellan EU-länder kan göras rakare och därmed kortare. Detta leder till kortare flygtider, minskad bränsleåtgång och därmed minskade utsläpp (per flygning). Det tros också kunna leda till lägre biljettpriser. Miljöpartisten Karin Svensson-Smith motsätter sig dock detta, hon befarar att detta ökar flygets konkurrenskraft gentemot tåget och därmed leder till totalt ökade utsläpp.

Klimatpåverkan ska hädanefter ingå i KRAV-märkning, se artikel i DN. Det är synd att KRAV valt att göra så, istället för att utveckla en separat klimatmärkning som var ett alternativ som de övervägde. Ju fler aspekter man väger in i KRAV-märkningen, desto mer utvattnad och mindre intressant blir den. Det är inte alltid klimatvänlighet och andra aspekter i KRAV-märkningen går hand i hand, och när de blir en konflikt så vill jag som konsument ha så mycket information som möjligt (inom rimliga gränser) för att kunna göra mitt eget val enligt mina egna preferenser.

Det pågår FN-förhandlingar om att minska användningen av kvicksilver. Samtidigt så håller EU på att förbjuda glödlampor, vilket kommer leda till ökad användning av kvicksilverhaltiga lyslörslampor (s.k. lågenergilampor). Se tidigare inlägg om detta. Koordineringen inom miljöpolitiken verkar inte vara direkt lysande.

Över Asien finns det stora “bruna moln” med sot som är hälsofarligt och dessutom bidrar till den globala uppvärmningen. Forskare har nu upptäckt att detta bruna moln till 2/3 kommer ifrån eldning av biomassa som ved och koskit (och bara till 1/3 från fossila bränslen). Se pressmeddelande från Stockholms Universitet samt artiklar i DN och SvD. Detta visar att primitiv eldning av biobränslen är skadligt för både klimat, miljö och människors hälsa.

Nu har EU:s direktiv om ekodesign lett till att man överväger införa förbud mot glödlampor, se pressmeddelande från Energimyndigheten. Detta är galet. Klimatfrågan bör hanteras genom generella ekonomiska styrmedel och en bra energipolitik, inte genom att förbjuda produkter som drar mycket el.

SL storsatsar på biogasbussar, om fyra år ska dagens 50 biogasbussar vara 500, se artikel i DN. Det är helt rätt, biogas är idag den bästa och miljövänligaste tekniken för bussar. Bättre än etanol och mycket bättre än diesel. Men 500 är bara en fjärdedel av SL:s totalt 2000 bussar. SL bör gå vidare och på sikt helt fasa ut dieselbussarna. Jag hoppas att man redan nu slutar att köpa in nya dieselbussar.

Bo Ekman från Tällberg Foundation efterlyser en ny världsordning och motiveringen är främst finanskrisen och klimatfrågan. Och visst, det finns säkert behov av att modernisera Bretton Woods-institutionerna (IMF, Världsbanken, etc). Och det finns behov av ett internationellt system för att hantera klimatfrågan, som är betydligt mer ambitiöst än Kyotoprotokollet. Men en ny världsordning låter väldigt långtgående. Det är ganska tydligt att Ekman vill ha ett kraftigt ökat överstatligt beslutsfattande på internationell nivå, och att detta inte bara ska handla om klimatfrågan.

EU:s ministerråd har beslutat att flyget ska ingå i handeln med utsläppsrätter från 2012. 85 % ska delas ut gratis, 15 % via auktion. Det är bra att man inför ekonomiska styrmedel mot flygets klimatpåverkan, idag finns det inga sådana alls. Det är dock synd att man inte vågar gå längre och auktionera ut allt, gratistilldelning kan ge allvarliga bieffekter. Jag hoppas också att man tar hänsyn till att flygets utsläpp på högre höjd gör större skada än om motsvarande utsläpp hade skett på marken.

På SvD Brännpunkt klagar Carl Schlyter (mp) på Vattenfalls miljöfarliga kolkraftverk och brunkolsbrytning i Tyskland. Och det gör han helt rätt i, för Vattenfall beter sig verkligen illa. Men Schlyters förslag till lösning, att göra Vattenfall till ett Public Interest Company, imponerar inte. Ett sådant korporativistiskt hopkok tror jag inte på. Problemet är inte Vattenfalls ägarform, problemet är att det inte finns någon politisk vilja att sätta stopp för dumheterna, varken i Sverige eller i Tyskland.

Denna annons var införd i en australiensisk tidning 19 november 2007, i deras valkampanj: (Källa: Atomic Insights Blog) Alltså, om man bygger mer kärnkraft så blir det mindre kolkraft, om man får tro kolindustrin i Australien. Detta desperata drag från kolindustrin är mycket avslöjande. I själva verket är det ett utmärkt argument för att bygga mer kärnkraft, det är det bästa sättet att bli av med kolkraften. Att bli av med kolkraften är helt nödvändigt för att klara klimathotet, och skulle spara många liv som dör av luftföroreningar och kolgruveloyckor.

Den amerikanska tidningen Foreign Policy har listat den republikanske presidentkandidaten John McCains 10 värsta förslag. Jag ställer mig frågande till deras kritik emot två av förslagen, att borra efter ny olja i USA och att bygga nya kärnkraftverk. Kritiken mot att borra efter ny olja går huvudsakligen ut på att detta inte kommer sänka energi- och bränslekostnaderna för amerikanerna i någon större utsträckning på kort sikt. Det är väldigt inskränkt att tro att energipolitik enbart handlar om detta.

I en artikel i ETC kritiserar Greenpeace Vattenfalls projekt med kolkraftverk avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och menar att Vattenfall använder CCS-tekniken som en ursäkt för att få bygga ut kolkraften. För en gångs skull så håller jag med Greenpeace. Förhoppningar om att i framtiden kunna tillämpa CCS i stor skala får inte användas som argument för att bygga nya kolkraftverk idag, innan CCS är färdigutvecklat. Istället bör man bygga förnybart (som Greenpeace säger) och kärnkraft (vilket Greenpeace inte säger).

Indien har nu fått klartecken att importera bränsle och teknik för civil kärnkraft, se artiken hos WNN. Det är utmärkt att Indien nu får möjlighet att modernisera och bygga ut sitt hittills blygsamma och föråldrade kärnkraftsprogram. Att världens näst största land, med en sjättedel av världens befolkning, kan bygga kärnkraft är helt nödvändigt för att Indien ska kunna utvecklas utan att klimatet hotas. Utan tillgång till kärnkraft hade Indien troligtvis varit tvungna att bygga en massa kolkraft, vilket hade varit katastrofalt för klimatet, och dessutom för miljön i Indien.

EU har en målsättning att minst 20 procent av energin ska komma från förnybara källor till 2020, och kärnkraft räknas inte som förnybart. Detta borde inte vara något problem för Sverige som redan idag har mycket större andel (främst tack vare vattenkraften). Så enkelt är det dock inte, detta mål ska delas upp mellan medlemsländerna i en “bördefördelning” där länderna får olika nationella mål och Sverige verkar få 49 procent (!

Regeringen har beslutat att miljöbilspremien upphör 30 juni 2009. Miljöbilspremien var aldrig någon bra idé och ju förr den tas bort desto bättre. Staten ska inte subventionera bilköp, inte ens om det är en miljöbil som köps. Det är miljövänligare att avstå från bil än att köra miljöbil, därför är det helt fel med miljöbilspremie. Ett alternativ vore att införa en försäljningsskatt på bilar, som är lägre (eller kanske noll) för miljövänligare bilar.

Kristdemokraterna med Anders Wijkman i spetsen föreslår personliga utsläppsrätter för växthusgaser. Se artikel i SvD och KD:s rapport. Jag tycker att det är helt feltänkt. Utsläppsrätter är i och för sig ett bra styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Men de bör riktas emot de som primärt ansvarar för utsläppen, d.v.s. industrier, kraftverk, flygbolag, rederier, jordbruk m.fl. Privatpersoner är huvudsakligen bara indirekt ansvariga för utsläppen, genom att köpa varor och tjänster som orsakar utsläpp.

Regeringens Globaliseringsråd har kommit med en rapport som säger att man ska storsatsa på elbilar. Det är mycket välkommet, troligtvis är elbilar den enda långsiktigt hållbara lösningen. Forskningsminister Lars Leijonborg säger att elbilar ska stödjas mer än andra miljöbilar, bl.a. genom dubbelt så stor miljöbilspremie. Det är hög tid att helt avskaffa miljöbilspremie och andra stöd för övriga “miljöbilar” (främst E85-bilar) och enbart gynna elbilar (och andra utsläppsfria bilar så som vätgasbränslecell).

Vattenfall, som är helägt av svenska staten, skryter med att man satsar stort på vindkraft och forskar på avskiljning och lagring av koldioxid från kolkraftverk (CCS). Man talar dock tyst om att det ännu idag investeras mycket mer i konventionell kolkraft (utan CCS), se artiklar i DN och Arbetaren. Regeringen, med näringsminister Maud Olofsson (c) i spetsen, nöjer sig dock med att ställa krav på att Vattenfall ska producera en viss mängd förnybart (bl.

Jag skrev tidigare om SNF:s miljömärkning av el och att man borde miljömärka elbolag istället för el som SNF gör. Nu har Greenpeace gjort just detta. Greenpeace rankning av elbolag är bättre än SNF:s miljömärkning av el. Tyvärr lider Greenpeace rakning av elbolag av samma problem som SNF:s miljömärkning av el, nämligen att kärnkraft betraktas som miljöfarligt. Det är osakligt och dumt eftersom kärnkraft har väldigt liten miljöpåverkan. Trist nog lider både SNF och Greenpeace av allvarligt kärnkraftsfobi.

Konsekvenserna av en allt ökande produktion av biodrivmedel världen över har blivit uppmärksammat på senare tid, bl.a. i DN, SvD och Time. Det är enkelt att konstatera att det är riktigt korkat att producera biodrivmedel på ineffektiva sätt, så som etanol ur spannmål. Denna typ av ineffektiva produktion är bara möjlig om den subventioneras, vilket dessvärre sker i såväl USA som EU. Att producera etanol ur sockerrör (som man gör i Brasilien) är effektivt.

Regeringen har just presenterat ett samarbete med Vattenfall, bilindustrin och batterindustrin för att utveckla s.k. plug-in hybridbilar* som ska kunna köra minst 100 km på el. Samtidigt så satsar Stockholms stad på att ordna infrastruktur för laddning av elbilar. Det är verkligen på tiden att gå vidare från den ensidiga etanolsatsning som Sverige har haft hittils. Elbilar är en mer flexibel och hållbar lösning för framtiden. *) Plug-in hybridbil (även kallad laddhybridbil) är en bil med både förbränningsmotor och elmotor, och batteri med relativt hög kapacitet.

Regeringens klimatberedning har presenterat sitt slutbetänkande. Som bekant så har EU ett mål om att andelen biodrivmedel i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020, se tidigare inlägg om detta. Klimatberedningen har tagit fasta på detta och tycker att Sverige ska ha ett eget ännu högre mål för detta (avsnitt 14.6). Att överhuvudtaget sätt upp mål för andelen biodrivmedel i transportsektorn är feltänkt och dumt. Det är fullt tillräckligt med att sätta upp mål för minskade utsläpp av växthusgaser, och införa styrmedel i form av utsläppsrätter och/eller koldioxidskatter för att uppnå dessa.

Regeringens klimatberedning har presenterat en delrapport. Det mest uppseendeväckande är att man inte lyckats komma överens om ett nationellt mål för utsläppsminskningar till 2020. Regeringspartierna tycker att målen ska vara minskning med 30 %, medan oppositionspartierna vill sikta högre med 40 % minskning, vilket Svenska Naturskyddsföreningen instämmer i. Sverige står för cirka 0,2 % av de globala utsläppen av växthusgaser, och har idag rätt så låga utsläpp per capita jämfört med övriga industriländer.

EU har beslutat att Sverige får ha kvar sin lägre tull på import av etanolbränsle, se artikel i SvD. Det är bra, nu kan Sverige fortsätta importera effektivt producerad sockerrörsetanol från Brasilien istället för att producera den ineffektivt från spannmål (t.ex. vete) i Sverige eller andra EU-länder. Ännu bättre vore om tullen kunde tas bort helt. Bäst vore om alla tullar överallt kunde tas bort helt. Ungefär samtidigt går miljöminister Andreas Carlgren (c) ut och försvarar etanol som fordonsbränsle.

EU-kommissionen har i dagarna presenterat det s.k. energi- och klimatpaketet. Det innehåller bl.a. mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för ökad andel förnybar energi och förnybara drivmedel, samt nya regler för utsläpsshandelssystemet. Grunden är att EU ska minska sina utsläpp med 20 % från 1990 till 2020. Det är glädjande att man övergår till att fördela utsläppsrätterna gemensamt och successivt inför ett auktionsförfarande istället för gratis tilldelning. Det är bra att målet för den handlande sektorn haneras gemensamt, och att enbart utsläppsmål för de sektorerna utanför utsläpsshandelssystemet bryts ner nationellt.

Enligt en artikel i SvD funderar Luftfartsverket på “biltullar” (d.v.s. vägavgifter) för att åka bil till Arlanda. Vägavgifter, som vi nu har i form av trängselskatt i Stockholms innerstad, är ett bra sätt att motverka trängsel och lokala miljöproblem från trafiken. De är troligtvis också bra för klimatet, men det bör ses som en positiv bieffekt, inte någon huvudsak. Men att av klimatskäl införa vägavgifter på några godtyckligt utvalda ställen där de inte är motiverade för trängsel eller lokal miljö är galet.

Det är populärt att tala om att klimatpolitiken ska vara kostnadseffektiv, nu senast görs det i en av regeringens utredningar. Det är i princip inget med att sträva efter kostnadseffektivitet, men om man bara ser till kortsiktig kostnadseffektivtet så kan man lätt hamna fel. Klimatfrågan är långsiktig, planen är att gradvis minska utsläppen på 100 års sikt. Då det är svårt att sikta så långt in i framtiden som 2100 så brukar 2050 anges som ett viktigt långsiktigt mål att sikta mot.

Bo Ekman och Hans-Olov Olsson skriver på SvD Brännpunkt att marknadsekonomin har misslyckats att hantera klimatfrågan, och att näringslivet tror att klimatfrågan främst drivs av “antiglobaliseringskrafter, miljöflummare och tokvänster“. De har rätt i att marknadsekonomin har misslyckats så till vida att vi globalt sett inte har internaliserat de externa kostnaderna som utsläpp av växthusgaser medför (eller kommer medföra i framtiden). Det innebär inte att det är något fel på marknadsekonomi, det innebär att vi måste tillämpa internalisering av externa kostnader mer konsekvent, och internationellt.

Lars Bern skriver på SvD Brännpunkt om klimatet. Skönt att läsa någon som insett det enkla faktumet att alla fossila bränslen (olja, kol, naturgas, etc) som vi utvinner ur jorden förr eller senare kommer hamna i atomsfären som koldioxid, och därmed bidra till klimatförändringen. Jag har skrivit om detta tidigare. Enda sättet att komma ifrån detta vore storskalig koldioxidlagring, men det är inte säkert att det kommer funka. Att hugga ner skogar till förmån för odling av grödor för att producera etanol eller annat biobränsle är inte heller någon bra idé.

Jag har tidigare skrivit att det är tveksamt om det funkar att plantera träd (s.k. kolsänkor) för att kompensera utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Jag nämnde då företaget Consitio Klimatbalans som sysslar med detta. Nu visar det sig att Consitio Klimatbalans inte bara sysslar med i grunden tveksam verksamhet, de lyckas också slösa bort en stor del av pengarna på vägen. Se artikel i DN. Slutsatsen av detta kan bara bli att Consitio Klimatbalans sysslar med rent lurendrejeri.

Socialdemokraterna presenterar ett nytt program för energi- och klimatpolitik på DN Debatt. Som väntat innehåller det en rad planekonomiska förslag. “Vita certifikat” för energieffektivisering, “drivmedelscerfitikat” för förnybara fordonsbränslen, skattesubvention för konvertering av bilar, nya statliga bolag, “strategiska branchprogram”, listan kan göras lång. Detta är inte något bra sätt att värna klimatet. Istället behövs tydliga generella ekonomiska styrmedel i form av koldioxidskatter och/eller utsläppsrätter. Och naturligtvis måste det bli tillåtet att bygga ut kärnkraften.

Den senaste tidens stora fokusering på klimatproblemet har dessvärre lett till att problemet med luftföroreningar (t.ex. partiklar och kväveoxider) hamnat i skymundan. (Som jag skrivit tidigare så är det inte rimligt att betrakta koldioxid som en luftföroreningar.) Därför är det välkommet att Dagens Nyheter tar upp problemet med luftföroreningar. Åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid går inte alltid hand i hand med att minska luftföroreningar, ibland motverkar de varandra. I Sverige är trafiken den största källan till luftföroreningar, och en betydande källa till koldioxid.

Svenska Naturskyddsföreningen sysslar med att miljömärka el, det kallas Bra Miljöval. Elbolag kan märka el som uppfyller dessa krav. Det är dock tämligen meningslöst att köpa miljömärkt el från en leverantör som även producerar och säljer smutsig el, för det leder bara till att de som köper ospecificerad el får större andel smutsig el, bolagets totala produktionsmix ändras inte. Det får effekt först när så stor del av kunderna (mätt i förbrukning, inte i antal) väljer miljömärkt att den rena elen inte räcker till, då tvingas bolaget ändra produktionsmixen (eller sluta sälja miljömärkt el).

Enligt en artikel i DN så verkar flera EU-länder för att höja tullarna på etanolbränsle. Den svenska regeringen är emot en sådan tullhöjning och vill helst ta bort tullarna helt. Höga tullar på import av etanolbränsle leder till att det tillverkas av spannmål inom EU, vilket är tämligen ineffektivt. Utan tullar så kan vi istället importera etanol framställt ur sockerrör från t.ex. Brasilien, vilket är mycket effektivare och därmed billigare.

Professor Kjell Aleklett skriver på DN Debatt att klimathotet är överdrivet eftersom de fossila bränslena inte räcker till. (DN har satt en totalt vilseledande rubrik på artiklen, att oljan inte räcker visste vi redan, det nya är att inte heller kolet räcker.) Det är redan känt att det troligtvis inte finns tillräckligt med olja och naturgas för att på egen hand orsaka skadliga klimatförändringar, men kol finns det alltför gott om (har man trott).

Regeringen har tillsatt en klimatberedning. Tyvärr har direktiven delvis fel utgångspunkt. Direktiven säger bl.a. att klimatberedningen ska lämna förslag till nationellt mål för utsläpp av växthusgaser till 2020, och nämner bördefördelning inom EU. EU har antagit ett gemensamt mål för utsläpp av växthusgaser till 2020, vilket också står i direktiven. Någon bördefördelning mellan EU:s medlemsländer bör inte ske, utan målet ska vara för EU som helhet. Sverige bör inte ha något eget nationellt mål till 2020 (eller längre fram) utan verka för att EU:s gemensamma mål ska uppfyllas.

Jag har just läst Sternrapporten (eller rättare sagt sammanfattningen av den) som publicerades 30 oktober 2006. Den uppskattar de kostnaderna som klimatförändringen kommer leda till om vi inte gör något för att minska utsläppen, och jämför det med kostnaden för att minska utsläppen. Slutsatsen är att kostnaden för ett ambitiöst men rimligt sätt minska utsläppen är betydligt mindre än kostnaderna för klimatförändringen om vi inte gör något. Det är något som jag haft på känn länge, och det är intressant att en så tung rapport slår fast det.

En viktig politisk uppgift är att hantera s.k. externa kostnader, d.v.s. aktiviteter som orsakar andra människor skada. I vissa fall går det att hantera inom ramen för ett normalt rättssystem med äganderätter, den som drabbas av en skada på sig själv eller på sin egendom kräver skadestånd av den som orsakar skadan. I många fall funkar detta dock inte eftersom det i praktiken är omöjligt att peka ut vem som är skyldig till en viss skada.

Den brittiska organisationen ETA (ej att förväxla med den Baskiska terroristgruppen med samma namn) har rankat de miljövänligaste lyxbilarna, och kommit fram till att en dieseldriven Jaguar är bäst. Hur har de tänkt då? Troligtvis har de bara gått på utsläpp av klimatpåverkande koldioxid, och då blir dieselbilar något bättre än bensinbilar. Men dieselbilar släpper ut mer hälsofarliga och försurande kväveoxider än bensinbilar och är därmed knappast att betrakta som miljövänliga.

En del EU-parlamentariker vill förbjuda vanliga glödlampor, se artikel i SvD. Liknande planer finns i Australien, se artikel i DN. Syftet är att folk istället ska använda lågenergilampor och därmed spara el och minska utsläppen av växthusgaser. Det är sant att vanliga glödlampor är tämligen ineffektiva och att man sparar en hel del el på att byta ut dem mot lågenergilampor. Men den här typen av förbud är ändå orimliga.

EU:s energiministrar har idag enats om mål på 20 % för förnybar energi och 10 % för biodrivmedel inom EU fram till år 2020. Se här. Det är politikers roll att sätta upp mål och införa styrmedel för att hantera problem, i det här fallet utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Det är rimligt att EU sätter upp mål för utsläpp av fossil koldioxid och inför styrmedel för att se till att dessa mål uppnås.

DN har en intressant artikel som ifrågasätter det vettiga i att ersätta bensin med etanol som fordonsbränsle. Forskaren Torbjörn Rydberg har gjort en så kallad emergianalys (ej att förväxla med _energi_analys) och kommit fram till att det är orimligt ineffektivt att tillverka etanol ur biomassa för att ersätta bensin. Anledningen är helt enkelt att processen att tillverka etanol ur biomassa tar väldigt mycket energi i anspråk, energi som ofta kommer ifrån fossila bränslen.

Stockholms läns landsting lovar att minska sina utsläpp av växthusgaser med 50 % till 2012 (jämfört med 1990 antar jag). Det ska huvudsakligen ske genom att SL:s bussar som drivs med fossil diesel byts ut mot etanol eller biogas. Se inslag på SVT. Det är bra att landstinget och SL bidrar till att minska klimatpåverkan. Jag tycker dock att man även bör tänka på utsläppen av luftföroreningar så som kväveoxider, partiklar och kolväten.

Vissa kommuner i Sverige sätter upp sina egna klimatmål och genomför åtgärder för att försöka uppnå dem. Se artikel i DN som beskriver Trollhättan. Trollhättan har satt upp målet att minska utsläppen av växthusgaser med 45 procent till 2010 (jämfört med 1990). Detta ska jämföras med Sveriges nationella mål på minskning med 4 procent under samma period. Det är bra att kommuner genomför åtgärder för att minska utsläppen, och det är inte fel att ha högre ambitioner än nationellt.

Kina använder redan idag mer kolkraft än USA, Japan och EU tillsammans, och bygger ett nytt kolkraftverk varje vecka. Även i USA byggs det ny kolkraft. Dessa nya kolkraftverk byggs ofta med en äldre teknik som innebär stora utsläpp av koldioxid och diverse luftföroreningar. Se artikel i International Herald Tribune. Att bygga ett kolkraftverk är en rätt stor investering och de som gör den investeringen kommer att vilja använda det under lång tid för att få avkastning.

Stockholms stad vill ändra sin definition av miljöbil så att den även kan omfatta bensinbilar och dieselbilar, se artikel i Metro. “Det är viktigt att vi fokuserar på miljöeffekterna och inte på vilket bränsle man använder” Säger miljöborgarrådet Ulla Hamilton (m). Och det har hon helt rätt i, dagens regler där flexifuel-bilar som kan köras på etanol (E85) automatiskt klassas som miljöbilar oavsett bränsletörst är klart otillfredsställande. Å andra sidan är det oroväckande att läsa att det både finns en ambition att alla bilar i Stockholm ska vara miljöbilar 2010 och att det ännu inte är bestämt hur definitionen ska lyda.

USA:s högsta domstol tar upp ett fall där tolv delstater med Massachusetts i spetsen anser att den federala miljöskyddsstyrelsen, EPA, bör begränsa utsläppen av klimatpåverkande koldioxid enligt Clean Air Act från 1970. Se artikel i DN. Massachusetts har rätt i sak, USA bör på federal nivå begränsa utsläppen av klimatpåverkande koldioxid. Men det här fallet drivs på helt fel grund. Syftet med Clean Air Act var att begränsa luftföroreningar, så som kväveoxider och kolväten, som orsakar direkta miljö- och hälsoproblem.

Det är nedslående att läsa att Volvo slutar tillverka gasbilar. Fordon som går på biogas är de mest miljövänliga som finns tillgängliga idag. Samtidigt är det svårt att klandra Volvo för detta, de måste trots allt tjäna pengar precis som alla andra företag. Man kan inte kräva att de efter tio år ska fortsätta med en verksamhet som går med förlust. Det är knappast Volvos fel att inte gasbilar blivit populärare.

Den senaste tiden sänkningar av bensinpriset har nu lett till att det blir billgare att köra med vanlig bensin än E85, om man räknar med att en liter bensin räcker längre än en liter E85. Tidigare har det varit billigare att köra på E85. Detta har, föga förvånande, lett till minskad försäljning av E85. (Se artikel i DN.) BIL Sweden föreslår att momsen på etanolbränsle bör sänkas från 25 % till 6 %.

Det blir fler och fler dieselbilar i Sverige, och nu är 20 % av de de nyregistrerade personbilarna dieseldrivna. Många hävdar att detta är bra för miljön eftersom dieselbilar drar mindre bränsle än bensinbilar och koldioxidutsläppen reduceras med nästan 20 %. Det är bra att koldixidutsläppen reduceras, men det finns en hake. Dieselbilar släpper ut betydligt mer hälsofarliga kväveoxider och partiklar än bensinbilar. Detta är ett särskilt stort problem i storstäder.

Idag såg jag Al Gores film An Inconvenient Truth, som Centerpartiet ordnat en förhandsvisning av. Jag har tidigare sett Al Gore live när han besökte Stockholm, och jag kände igen mycket. I filmen nämnde han också att han bl.a. besökt Stockholm. Filmen handlade alltså om klimatförändringen, den ökande växthuseffekten som orsakas av människans utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Al Gore lyckas mycket bra med att övertyga om att klimatförändringen är ett stort problem som vi måste ta på allvar.

Kommissionen mot oljeberoende har släppt sin slutrapport På väg mot ett oljefritt Sverige som siktar på att Sverige ska “bryta sitt oljeberoende” till 2020. En del frågar sig varför man fokuserar så hårt på just oljan, och inte tar ett större grepp med alla fossila bränslen, d.v.s. även naturgas och stenkol/brunkol. Sverige använder i dagsläget väldigt lite naturgas. Det används en del kol, men huvudsakligen i industrin, och där troligtvis ofta i processer där det är svårt att ersätta med något annat, t.

Gröna Bilister har presenterat sin ranking över Miljöbästa Bilar 2006. Något uppseendeväckande är de fyra bästa bilarna E85-bilar, medan gasbilar kommer först på femte plats. För detta kritiseras de av Volvo. Gröna Bilister motiverar sin ranking med att gasbilar i praktiken till 55 % körs på naturgas, och bara till 45 % på biogas. Om gasbilarna hade körts på 100 % biogas hade de kommit högst. (Då kan man fråga sig om de räknar med att E85-bilarna alltid körs på E85, för de går ju lika bra att köra på vanlig bensin eller valfri blandning mellan bensin och E85.

Många företag vars verksamhet orsakar utsläpp av växthusgaser försöker förbättra sin miljöprofil genom s.k. klimatkompensation, d.v.s. att plantera träd som förutsätts absorbera motsvarande mängd koldioxid. Detta kallas även för kolsänkor. Exempel är Saltå kvarn och Consitio Klimatbalans. Kol finns huvudsakligen på tre ställen, i atmosfären som koldioxid, i biosfären (i levande växter, djur och andra organismer) och i jordskorpan i form av fossila bränslen (stenkol, brunkol, olja, naturgas). Det finns även koldioxid löst i haven och kol i jordskorpan i form av karbonater (t.

Många vetenskapsmän menar att en ökning av halten koldioxid i atmosfären kommer att leda till ett varmare klimat (växthuseffekten) och att detta kommer leda till en rad oönskade konsekvenser i framtiden. Det är också klarlagt att förbränning av fossila bränslen (stenkol, brunkol, olja, naturgas) leder till denna ökning av halten halten koldioxid i atmosfären. Det är ganska enkelt att inse att det blir så, eftersom all förbränning av kolhaltiga bränslen bildar stora mängder koldioxid som släpps ut i atmosfären.

Enligt en artikel i DN har Vattenfalls chef Lars G Josefsson presenterat en plan för att minska världens utsläpp av växthusgaser. Det är förvisso en intressant plan som man bör studera närmare. Men vore det inte på sin plats av Vattenfall att föregå med gott exempel? Det vore väldigt enkelt av för Vattenfall att högst konkret bidra till att minska utsläppen, nämligen att lägga ner sina kolkraftverk i Tyskland. Se tidigare inlägg.

Regeringen planerar att införa en skatt på flygbiljetter för att minska flygets klimatpåverkan. Planerna har fått mycket kritik. Flygbranchen vill istället inkludera flyget i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Naturvårdsverkets expert försvarar flygskatten med ganska märkliga argument. Alternativet med utsläppsrätter avfärdas med att “flygbolagen då kommer att köpa sig fria”. Ja, det är möjligt, men det är helt i sin ordning! Om utsläppshandelssystemet fungerar som det är tänkt så kommer detta friköpande leda till att utsläppen minskar i motsvarande mån någonannanstans.

Enligt en artikel i DN idag är det inga problem med utsläppen från etanolbilar om man använder motorvärmare, vilket alla etanolbilar har. Men kan man lita på att alla alltid använder motorvärmare? Knappast, det finns ju inte möjlighet att ansluta motorvärmare överallt.

Enligt en artikel på DN Debatt så kan etanol ge mycket farligare avgaser än bensin, åtminstonde när det är kallt ute (vilket det som bekant är ibland i Sverige). Detta visar på hur galet det är att etanolbilar är befriade från trängselskatterna i Stockholm. Ett av syftena med trängselskatten är att det ska bli bättre luft i Stockholms innerstad, och då är det bakvänt att bilar som släpper ut mer skadliga avgaser befrias.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter vill Miljöpartiet sänka förmånsbeskattningen på etanolbilar om det visar sig att försäljningen av dieselbilar ökar. Detta är en tydlig illustration på hur klåfingrig Miljöpartiets politik är. Man vill styra allt in i minsta detalj från politiskt håll, klara planekonomiska tendenser. Jag tror inte att lösningen på trafikens miljöproblem ligger i den här typen av politisk detaljstyrning. Jag tror att lösningen ligger i att forskare och innovativa företag utvecklar bättre lösningar.

Jenny Jewert skriver på DN:s ledarsida idag Ozonmannen på mellanlandning om Al Gores framträdande på klimatseminariet som jag skrivit om tidigare. Al Gore “talar som bara en politiker kan tala”, och det är tydligen synd menar Jewert. Jag får intrycket att Jewert förväntade sig ett vetenskapligt seminarium och att Al Gore skulle tala som en forskare. Men detta var ett politiskt seminarium, och Al Gore är en politiker. Vetenskapen har gett oss tydliga indikationer på att människans utsläpp av växthusgaser kan ställa till allvarliga problem, och det är fullt tillräckligt för att motivera de politiska åtgärder som diskuteras.

Enligt Vattenfalls hemsida så släpper ett ”modernt danskt kolkraftverk” ut 900 ton svaveldioxid, 400 ton kväveoxider och 700 ton stoft per TWh producerad el. (Förutom 500 000 ton koldioxid.) Jag undrar fortfarande vad Lars Josefsson menar med att deras kolkraftverk bara släpper ut koldioxid. Här kan man se hur stor del av Vattenfalls produktion som är fossilkraft jämfört med t.ex. vindkraft.

Idag var jag på Naturvårdsverkets seminarium Näringslivets roll i klimatförändringen. Al Gore är en mycket bra talare, och hade också mycket intressant att säga. Trots att han talade oavbrutet i en dryg timme så blev det aldrig tråkigt. Även i den avslutande paneldebatten gjorde han flera intressanta inlägg. Jaqueline McGlade från EEA var också ganska bra. Miljöminister Lena Sommestad var tämligen förutsägbar, det enda nya hon sa var att regeringen förespråkar auktion av utsläppsrätter och att regeringen idag beslutade om en proposition som ska tvinga bensinstationer att tillhandahålla alternativa bränslen.