Bostadsbristen
I stora delar av Sverige råder det bostadsbrist och allra värst är det kanske i Stockholm. Detta drabbar inte minst unga som vill skaffa sig sitt första egna boende.
Det finns flera skäl till att det har blivit så här. Sverige har under lång tid haft en stelbent hyresreglering, långdragna planprocesser och dålig konkurrens på byggmarknaden. Detta har ända sedan miljonprogrammet avslutades på i mitten av 1970-talet sakta men säkert byggt upp ett underskott på bostäder, och då framförallt på hyreslägenheter.
Den kraftiga invandringen till Sverige på senare tid har också ökat efterfrågan på bostäder, något som gjort situationen än värre.
Hyrorna på lägenheter i attraktiva lägen ligger långt under vad folk i praktiken är villiga att betala. Detta har skapat en grasserande svarthandel med hyreskontrakt och en hejdlös andrahandsuthyrning. Samt ett tryck på att omvandla hyresrätter till bostadsrätter.
Detta har lett att hyresmarknaden blivit mycket trög och att man antingen tvingas stå åratal i kö för att få ett förstahandskontrakt eller att acceptera ett andrahandskontrakt med hög hyra utan besittningsrätt.
Att köpa en bostadsrätt, radhus eller villa går snabbt. Men bara om man har råd — de flesta tvingas belåna sig upp över öronen för att kunna vinna en budgivning.
Att lösa dessa problem är svårt och kommer att ta lång tid. De problem som byggts upp under flera decennier blir vi inte av med i en handvändning. Men ett första steg är att förstå problemet och sedan låta bli att föreslå åtgärder som gör det än värre.
Men tyvärr tycks varken regeringen eller oppositionen ha förstått detta.
Regeringen har just skärpt lagarna kring andrahandsuthyrning. Även om den nuvarande situationen i mångt och mycket är osund så måste man inse att den bara är ett symptom på underliggande problem. Att göra det svårare att hyra ut i andra hand på en mycket stel marknad lär leda till att många lägenheter periodvis står oanvända och att bostadsbristen därmed förvärras.
Moderaterna i Stockholms stad vill lätta på amorteringskraven på bolån för att underlätta för unga att kunna skaffa sitt första boende. Detta kan tyckas sympatiskt men amorteringskraven finns av en anledning. På sikt — när räntan väl stiger — kan vi få många som får svårt att hantera sina bolån. Att ge fler möjlighet att efterfråga bostäder utan att öka utbudet riskerar dessutom att trissa upp priserna ytterligare.
Sverige har ett historiskt sett extremt lågt ränteläge, Riksbankens reporänta är negativ och räntan på bolån ligger på cirka 1,5 procent. Tittar man på historiken över bolåneräntor inser man att de som idag köper en bostad med 85 procents belåning, 1,5 procents ränta och 2 procents amortering kan få fördubblad lånekostnad inom 5 år.
Vi behöver komma tillrätta med obalanserna på bostadsmarknaden. Det finns flera sätt att göra detta på:
Vi kan se till att öka mängden bostäder genom att bygga fler; vi kan se till att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas effektivare; och vi kan minska efterfrågan eller åtminstone se till att den inte ökar så mycket.
För att öka nyproduktionen skulle vi kunna slimma planprocesserna, standardisera miljökraven och öka konkurrensen på byggmarknaden. Det befintliga beståndet kan utnyttjas effektivare genom att montera ner hyresregleringen och göra det lättare att hyra ut bostadsrätter i andra hand. Efterfrågan kan dämpas genom att dels strama åt flyktingmottagningen och dels genom att placera de flyktingar vi tar emot på orter som har bostäder som inte starkt efterfrågas av andra.
2019-06-12