Det har blivit en stor debatt kring miljöpartisten Yasri Khans sätt att hälsa. Med hänvisning till sin muslimska tro vill han inte ta kvinnor i hand, medan det går bra att ta andra män i hand. Det finns muslimska kvinnor som på motsvarande sätt inte tar män i hand, bara andra kvinnor. Detta orsakade viss debatt i samband med TV-programmet Halal-TV 2008. Man gör det lite för enkelt för sig om man avfärdar Khans beteende som direkt kvinnofientligt.

Det sägs ofta nu för tiden att rasismen i Sverige ökar, bland annat Svenska FN-förbundet och finansminister Magdalena Andersson (s) hävdar detta. Det verkar finnas en generell oförmåga att ställa samtiden i kontrast till hur det var förr. Många tycks begå misstaget att utifrån konstaterandet att det är dåligt nu så måste det blivit värre än förr. “Det finns rasism i Sverige idag, alltså har rasismen ökat i Sverige” Men så kan man inte resonera, för även om det är dåligt idag så kan det mycket väl ha varit ännu värre förr.

I Sverige finns det nu minst två stora mobiloperatörer som öppet och flagrant bryter mot nätneutraliteten i sina mobilabonnemang genom att tillämpa s.k. zero-rating, d.v.s. att användning av vissa tjänster på Internet inte kostar några trafikavgifter. Det är Tre med gratis musik från Spotify, Tidal, Deezer, Google Music eller SoundCloud, och Telia med gratis sociala media (Facebook, Instagram, Messenger, WhatsApp, Twitter, Kik). Detta är allvarligt eftersom det sätter konkurrensen mellan olika Internettjänster ur spel.

Riksdagen beslutade nyligen att danstillståndet ska avskaffas. Ledamöter från samtliga partier utom Socialdemokraterna har föreslagit detta, och varken i utskottet eller kammaren så var det någon som motsatte sig kravet på avskaffande. Danstillståndet innebär att nattklubbar, diskotek och liknande ställen måste ha särskilt tillstånd för att gästerna ska få dansa i lokalen, annars blir det böter. Detta danstillstånd är oberoende av utskänkningstillstånd för alkohol och kravet gäller även om ingen alkohol förekommer.

Den ideella föreningen Wikimedia Sverige driver offentligkonst.se som samlar fotografier av skulpturer och andra konstverk i offentlig miljö i Sverige. För snart två år sedan stämde Bildupphovsrätt i Sverige (som företräder de konstnärer som gjort skulpturerna i fråga) Wikimedia Sverige för upphovsrättsintrång och menade att de inte har rätt att publicera fotografier av deras skulpturer på Internet utan tillstånd (och ekonomisk ersättning). Nu har Högsta Domstolen fattat beslut och går på BUS linje.

Enligt en rapport från Oxfam tar Sverige bara emot 63 procent av vår fair share av kvotflyktingar från Syrien (2700 av 4319). Jämför med t.ex. Norge som är bäst i klassen och tar emot 260 procent. Sverige tar dock emot betydligt fler flyktingar från Syrien (och andra länder) vid gränsen än Norge och de flesta andra länder. Detta får mig att fundera över ifall Sverige har gjort rätt prioriteringar i sitt flyktingmottagande.

Sverige har idag mycket höga ambitioner på rättssäkerhet när det gäller asylärenden, med möjlighet att överklaga i flera led. Beslut av Migrationsverket kan överklagas till en migrationsdomstol, och dom i migrationsdomstol kan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Migrationsdomstolarna tar upp alla överklagade beslut. Migrationsöverdomstolen har prövningstillstånd och tar bara upp principiellt viktiga ärenden var avgörande blir prejudicerande. Det kan jämföras med brottsmål där dom i tingsrätt kan överklagas till hovrätt och vidare till Högsta domstolen som har prövningstillstånd.

Huvudpersonerna bakom terrordådet i Bryssel var de två bröderna Ibrahim och Khalid El Bakraoui (nu båda döda). Det verkar som om de också hade ett finger med i spelet vid terrordådet i Paris i november förra året. Man kan i New York Times läsa om deras bakgrund av grov brottslighet. Ibrahim El Bakraoui dömdes i augusti 2010 till nio års fängelse för att ha skjutit mot och skadat en polis. Khalid El Bakraoui dömdes i september 2011 till fem års fängelse för bl.

Petra Solberg beskriver i en debattartikel i Metro de svåra biverkningarna hon fick av att äta p-piller mellan 13 och 21 års ålder, och efterlyser åldersgräns. En grupp gynekologer och barnmorskor replikerar. Man kan mycket riktigt inte ta biverkningar från en enda person som intäkt för att införa generella regler, man måste undersöka hur vanligt det är. Men mer intressant är Petra Solbergs beskrivning av hur vanligt och självklart det tycktes vara bland tonårstjejer att slentrianmässigt ta p-piller.

För att som privatperson (enskild näringsidkare) få, eller behålla, f-skattesedel så prövar Skatteverket om man bedriver näringsverksamhet. Enligt Inkomstskattelagen 13 kap. 1 § definieras näringsverksamhet så här: Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Lagen definierar inte närmare vad detta innebär, men Skatteverket tolkar lagen så att det bl.a. krävs ett objektivt vinstsyfte. Detta innebär att Skatteverket kan neka, eller återkalla, f-skattesedel om de bedömmer att verksamheten inte har vinstsyfte, oavsett vad den som bedriver verksamheten anser.