Det är välkänt att Vänsterpartiet (som tidigare hette Vänsterpartiet Kommunisterna, och ännu tidigare Sveriges Kommunistiska Parti) var trogna Moskva under hela tiden Sovjetunionen existerade, och därmed var ett direkt hot mot Sveriges säkerhet. Socialdemokraterna kände väl till detta, och såg noga till att hålla Vänsterpartiet utanför regeringen och känsliga säkerhetspolitiska sammanhang. Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 började Vänsterpartiet tona ner och ta avstånd från sitt kommunistiska arv. Jag hade börjat tro att man nu efter 30 år och ett par generationsskiftningar i ledningen hade lyckats med detta fullt ut och blivit ett normalt parti som tveklöst och självklart stödjer demokrati både i Sverige och övriga världen.

Rysslands exempellösa och helt oacceptabla invasion av Ukraina har besannat våra värsta farhågor. Uppenbarligen finns det få gränser för vad Putins regim är beredd att ställa till med, och få regler som den känner sig bunden av. Tidigare ryska aggressioner mot andra länder har skett genom provokationer, hybridkrigföring och man har varit noga med att hitta på trovärdiga motiveringar för att legitimera dem. Motiveringarna har förvisso varit ohållbara, och aggressionerna oacceptabla, hela tiden.

Regeringen har beslutat att de flesta restriktioner och rekommendationer mot covid-19 ska tas bort 9 februari. Samtidigt vill Folkhälsomyndigheten att Riksdagen ska avklassificera covid-19 som allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom (Riksdagen beslutade att klassificera den så i juni 2020). Jag tycker att man har alltför bråttom att avklassificera covid-19 som allmänfarlig sjukdom. Smittskyddslagen innehåller en rätt lång lista på allmänfarliga sjukdomar, varav många har stått där länge. Även om den senaste omikronvarianten av coronaviruset inte verkar angripa lungorna, och därmed sällan medför allvarlig sjukdom, sjukhusvård eller död så kan det inte alls uteslutas att det kommer fler varianter framöver, som kan vara betydligt farligare.

Det är intressant att läsa reaktionerna på EU:s förslag att räkna kärnkraft som hållbart i sin s.k. taxonomi. Sasja Beslik, hållbarhetschef för danska PFA Pension, ifrågasätter nu poängen med taxonomin och klagar på att nu “måste man ändå tänka själv“. Även Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta, är obekväm med att kärnkraft inkluderas. Se artikel i DI. Det är nedslående, jag rent ut sagt skrämmande, att höga chefer på stora kapitalförvaltare å ena sidan har blivit så ängsliga att de ogillar att behöva tänka själva, och å andra sidan är missnöjda med den (över)statliga vägledning som inte utformas precis som de vill.

Enligt artikel på SVT har flera av de bolag som satt i system att svindla staten på moms också blivit beviljade permitteringsstöd med anledning coronapandemin. Som jag skrivit tidigare gick permitteringsstödet till stora börsbolag som gått med rejäl vinst. Vilket är skäl nog att ifrågasätta hela konceptet. Men nu visar det sig alltså vara ännu värre, även bolag vars huvudsakliga verksamhet är rent kriminell har fått permitteringsstödet. Det torde därmed vara bevisat utom rimligt tvivel att permitteringsstödet var en dålig idé från början till slut.

Enligt en artikel på SVT har svenska forskare lyckats tillverka någon form av ätbart matfett från koldioxid från luften, vatten och elektricitet. Att det i princip går att tillverka godtyckliga organiska molekyler från vatten, koldioxid och elektricitet har varit känt länge. Frågan är om det är vettigt att i större skala producera mat för människor på det sättet? Jag tror inte det. Vi människor (liksom de flesta andra djur) är evolutionärt anpassade att äta mat från växter, svampar och djur.

En stor del av det permitteringsstöd som infördes under coronapandemin, och som skulle gå till företag med allvarliga ekonomiska svårigheter, har gått till stora börsbolag som gått med rejäl vinst. Särskilt intressant är att Volvo Cars fick drygt en halv miljard i stöd, samtidigt som det det gick med 9 miljarder i vinst och via skatteparadis slussar vinsten till kinesiska staten. En ny form av bistånd som kringgår SIDA:s budget?

Generaldirektörerna för Finansinspektionens och Naturvårdsverket menar att utvinning (mining) av kryptovalutor enligt den gängse metoden proof-of-work är ett hot mot klimatet och borde förbjudas, se DN Debatt. Det är sant att proof-of-work-metoden är energikrävande. Men det finns mycket som är energikrävande, utan att generaldirektörer kräver att det ska förbjudas eller regleras. Om man oroar sig för att etablering av kryptovalutautvinning i Sverige ska använda för mycket el, varför lockar då Sverige hit andra energislukande datorcenter, som Facebook i Luleå?

Det har på senaste tid varit en del klagomål på att avfall som förbränns i Sverige innehåller för mycket plast (som är gjord av fossil olja), och att detta leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Se Eon i Norrköping och Naturvårdsverket efterlyser ökad återvinning. Samtidigt får vi veta att återvinningshysterin göder en svart marknad där plast som sorterats ut för återvinning ändå förbränns, vilket inte är så konstigt då det är svårt och dyrt att återvinna vissa typer av plast.

Priserna på fordonsbränsle, bensin och diesel, är rekordhöga just nu, och det det har skapat mycket uppmärksamhet och protester. Protester mot höga bränslepriser är dock inget nytt, det har förekommit i minst 40 år nu. Som nationalekonom John Hassler konstaterar lägger vi idag en mindre andel av våra pengar på fordonsbränsle än 1980, för att vi tjänar mer och att många bilar är bränsleeffektivare. Det brukar sägas att priserna på bensin och diesel följer världsmarknadspriset på råolja.