Statsvetarprofessor Bo Rothstein skriver på DN Debatt att det bör bli förbjudet att ge pengar till tiggare. Först börjar Rothstein med att avfärda idéer om att förbjuda tiggeri, och det gör han helt rätt i. Sen beskriver han hur allmosor till tiggare inte leder till att de får det bättre, utan tvärt om cementerar dem i en miserabel och förnedrande position. Jag delar i stort sett den analysen, fast det är nog lite mer komplicerat.

Från många håll riktas krav på Riksbanken att sänka reporäntan vid nästa beslutstillfälle 16 december. Hittills har dock Riksbankens direktion, med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen, stått emot trycket och inte sänkt räntan. Det gör Ingves helt rätt i. Dagens reporänta på 1,0 % är historiskt låg, den har bara varit lägre 2009-2010, i efterdyningarna till finanskrisen 2008. Dessutom så leder en längre reporänta än 1,0 % till märkliga effekter som att inlåningsräntan blir 0 eller negativ, vilket knappast är lämpligt.

Jag har tidigare välkomnat Storbritanniens premiärminister David Camerons EU-kritik. Men nu hörs oroande tongångar från den brittiska regeringen, man vill begränsa den fria rörligheten för personer inom EU. Inte bra. Den fria rörligheten är det bästa med EU! Om den försvinner är det knappast värt att bevara EU över huvud taget. Så det verkar inte som att David Cameron är någon bra allierad för att reformera EU, tyvärr.

Svante Axelsson (Naturskyddsföreningen) och Johan Öhnell (Oberoende Elhandlare) kritiserar i Ny Teknik regeringens förslag till nettodebitering av el. Nettodebitering av el handlade ursprungligen om att fastighetsägare skulle kunna sätta upp t.ex. solceller på taket, därigenom minska behovet av el från elnätet och dessutom mata ut el på elnätet när fastigheten producerar mer el än den förbrukar. Tanken var att elskatt bara skulle tas ut på fastighetens årliga nettoförbrukning. Det är inte någon dum idé egentligen, det skapar incitament att producera el på ytor som annars inte skulle utnyttjas för något, utan att det stör.

KFUM har genomfört en rankning av alla Sveriges kommuners ungdomsverksamhet. Den handlar huvudsakligen om hur mycket pengar kommunen spenderar på ungdomsverksamhet per capita. Resultatet är att Huddinge har Sverige mest effektiva ungdomsverksamhet, ty de spenderar minst pengar per capita. Stort grattis till Huddinge! På andra sidan skalan ligger Emmaboda som spenderar mest. Inte bra, kanske borde några politiker från Emmaboda åka på studieresa till Huddinge för att lära sig hur man kan driva effektiv ungdomsverksamhet?

Caroline Szyber och Stefan Svanström (KD) skriver på SvD Brännpunkt om våldtäkt och värderingar. Först så skriver de att många ropar nu efter skärpt lagstiftning och tycks mana till besinning genom att hänvisa till att lagen just ändrades. Det är klokt, och jag är benägen att instämma. Men redan i nästa stycke så ansluter de sig raskt till denna skara som de nyss kritiserade genom att först försäkra att vi kristdemokrater har länge drivit på för en tuffare lagstiftning runt sexualbrott och sedan kräva ytterligare skärpning genom ett samtyckeskrav vid sex.

Christian Diesen, Carl Göran Svedin, Madeleine Leijonhufvud och Eva Diesen skriver på DN Debatt kritiserar dagens våldtäktslagstiftning som de menar är alltför bred och lett till att en mindre andel av anmälda brott leder till åtal och fällande dom. Jag tycker att de har en poäng i att det är problematiskt att klämma in alltför mycket i en enskild lagparagraf och brottsrublisering som det blivit med våldtäkt i svensk lag. Det kan nog vara en bra idé att renodla våldtäktsbrottet till att bara omfatta fall där det ingår våld eller direkt hot (som det var före 2005), och komplettera med en ny lagparagraf och brottsrublisering för övriga fall som bör vara olagliga.

Kew Nordqvist (MP) och Carl Schlyter (MP) är oroliga för att handelsavtalet TTIP mellan EU och USA ska leda till att “amerikanska företag kan stämma europeiska länder om de till exempel skärper miljölagstiftningen”. Maria Rankka och Annette Magnusson från Stockholms Handelskammare försöker lugna oroade genom att försäkra att “moderna företag arbetar målmedvetet för att undvika rättsprocesser”. Detta är mer än lovligt naivt. Det är inte dessa moderna företag som är problemet.

Statliga energibolaget Vattenfall, tillsammans med ett flertal andra stor energibolag i Europa lobbar för att EU ska avskaffa subventioner till etablerad förnybar energi som vindkraft. De vill istället ha dyrare utsläppsrätter för koldioxidutsläpp, samt stöd till forskning på omogna energislag som vågkraft. Se artikel i Ny Teknik. Jag håller helt med. Att fortsätta subventionera mogen och etablerad teknik som vindkraft är helt galet. Offentligt stöd bör bara ges till forskning och utveckling av ny teknik.

Christine Johnson föreslår i Ny Teknik att det bör bli obligatoriskt att lära sig programmering i grundskolan. Johnson hävdar att den svenska arbetsmarknaden törstar efter programmerare, samtidigt som antalet sjunker hela tiden. Faktum är att arbetsmarknaden törstar efter kvalificerade högskoleutbildare programmerare, inte programmerare i största allmänhet. Jag tror inte att arbetsmarknaden skulle vara betjänt av ett större utbud av mediokra programmerare som bara lärt sig det i grundskolan. Johnson skriver att barn och ungdomar i hög utsträckning digitala konsumenter, men inte producenter, och menar att det är synd.