Det brukar ofta trätas om hur man ska tolka begreppet fattigdom. Liberaler som t.ex. Johan Norberg brukar använda ett absolut fattigdomsmått. Detta kritiseras av socialister som menar att det är missvisande och istället vill använder relativt fattigdomsmått där man jämför med andra människor, Göran Greider recenserar i Aftonbladet en bok som bl.a. hävdar det. Läs även vad Jacob Lundberg skrivit om detta. Till att börja med så bör man skilja mellan å ena sidan reell fattigdom, d.

Två centerpartister skriver på DN Debatt att arbetslöshetsförsäkring borde göras obligatorisk, och DN:s ledarsida håller med. Det är en bra idé, och jag hoppas att regeringen genomför det. Denna obligatoriska arbetslöshetsförsäkring bör finansieras genom arbetsgivaravgifter och administreras av Försäkringskassan, precis som den obligatoriska sjukförsäkringen fungerar idag. Det är lite märkligt att vissa liberala debattörer med dragning åt det nyliberala hållet så starkt motsätter sig en obligatorisk a-kassa. Visst, man minskar ju friheten lite om man gör det obligatoriskt istället för frivilligt.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har släppt en rapport om diskriminering på bostadsmarknaden. Det är nog så att det förekommer diskriminering på bostadsmarknaden, och det är ett problem. Men DO nöjer sig inte med att konstarera den egentliga diskrimineringen och att föreslå åtgärder mot den. Man drar också in grumliga resonemang om “strukturell diskriminering” i sammanhanget. DO efterlyser öppna och tydliga system för bostadsköer och krav för att få en bostad, och det är helt rätt.

I dessa tider av finanskris, lågkonjunktur och tillfälligt avstannad ekonomisk tillväxt så tar vissa debattörer tillfället i akt och funderar på om det inte är lika bra att den ekonomiska tillväxten upphör för gott. Se Christer Sanne på SvD Brännpunkt. Till att börja med så håller jag med om att t.ex. USA har överkonsumerat på lånade medel, och att vi borde sluta med det. Se tidigare inlägg om detta. Men sen går Sanne vidare med ett bitvis ganska oklart resonemang vars huvudsak tycks vara att produktivitetsförbättringar borde växlas in i kortare arbetstid per person, istället för i minskad personalstyrka eller ökad produktionsmängd.

Som jag skrivit tidigare så är jag inte alls nöjd med regeringens proposition om IPRED. Nu har socialdemokraterna skrivit sin riksdagsmotion på denna proposition. Se även deras sammanfattning och debattartikel. Sossarna inleder med att slå fast att upphovsrätten är viktig, men att regeringen misslyckats balansera detta mot den personliga integriteten. Så långt håller jag helhjärtat med. Men sossarna yrkar inte avslag på propositionen utan kommer bara med en rad tilläggsyrkanden som inte förbättrar integriteten i någon nämnvärd omfattning.

Utredaren Jan Nyrén har släppt en utredning om den framtida spelmarkanden i Sverige, se artikel i SvD och DN. Utredningen presenterar två alternativ, som kan sammanfattas så här: Behåll spelmonopolet till 100 procent. Behåll spelmonopolet till 90 procent. Dessutom föreslås att man inför en censur av Internet för att förhindra att svenskar spelar utländska spelsajter utan tillstånd i Sverige (kallas för “främjandeförbud”). Det bör man vara mot oavsett vad man tycker om spelmonopol, en sådan censur utgör ett allvarligt hot mot yttrandefriheten.

Regeringen håller nu på att förhandla om hur Sverige ska genomföra EU:s teledatalagringsdirektiv, se artikel i SvD. Teledatalagrindsdirektivet innebär att telebolag och Internetoperatörer måste lagra information om alla telefonsamtal, SMS/MMS, epost-meddelanden och Internetuppkopplingar i minst sex månader, och tillhandahålla detta till polisen vid behov. Det drevs igenom av förre justitieministeren Thomas Bodström (s). Telebolag lagrar redan idag ofta information om telefonsamtal/SMS/MMS i fakureringssyfte, och polisen kan redan få ut detta (om informationen finns kvar).

I dessa tider av finanskris slår det mig att vi har utvecklat ett svårt beroende av finansmarknaden. Det har blivit ett normaltillstånd att såväl privatpersoner, företag och stater är skuldsatta, ofta långt upp över öronen. Mest utpräglat är detta i USA, men även Sverige och de flesta andra västländer uppvisar liknande beteende. Det verkar även i varierande omfattning finnas i länder som Ryssland, Kina och Indien. Finanskrisen har tydligt visat hur osund denna kraftiga skuldsättning är, för den leder till en alltför stor ekonomisk sårbarhet.

Regeringen lägger nu ett stödpaket på 28 miljarder kronor till fordonsindustrin, se artikel i SvD och DN. “Vi ska ha en fordonsindustri också om 20 år i Sverige.” säger näringsminister Maud Olofsson (c). Detta är inget annat än planekonomi. Regeringen bör inte besluta om Sveriges industristruktur, den bör formas av marknaden. De tre miljarderna till ett statligt forskningsbolag är möjligtvis motiverat, men kreditgarantierna och nödlånen är helt fel. Om Volvo och Saab inte klarar sig på marknaden så bör de gå under.

Kanske är det för tidigt att betrakta Centerpartiets kärnkraftsmotstånd som ett avslutat kapitel? Samma Maud Olofsson som nyligen tycktes gräva ner stridsyxan vad gäller kärnkraften går nu ut och hyllar EU:s mål om förnybar energi som kommer leda till att Sverige måste öka andelen förnybar energi från dagens 39 procent till 49 procent 2020. Problemet med detta är att kärnkraft inte räknas som förnybart, och att målet bara går på andel.