Enligt en SIFO-undersökning vill 40 % av svenskarna ha högre skatt på onyttig mat än på annan mat. Det främsta skälet anses vara att motverka övervikt och fetma. Det är en dålig idé av flera skäl. Människor bör ta ansvar för sitt eget liv och sin egen hälsa. Om jag äter onyttig mat så drabbar det bara mig, och ingen annan. Därför bör ansvaret också vara mitt och ingen annans. Människor är olika, och mat som är onyttig för vissa kan vara harmlös eller till och med nyttig för andra.

Det blir fler och fler dieselbilar i Sverige, och nu är 20 % av de de nyregistrerade personbilarna dieseldrivna. Många hävdar att detta är bra för miljön eftersom dieselbilar drar mindre bränsle än bensinbilar och koldioxidutsläppen reduceras med nästan 20 %. Det är bra att koldixidutsläppen reduceras, men det finns en hake. Dieselbilar släpper ut betydligt mer hälsofarliga kväveoxider och partiklar än bensinbilar. Detta är ett särskilt stort problem i storstäder.

Enligt en artikel i DN har webbhotellet JX Hosting tvingats säga upp avtalet med Jobbjakt.se efter att ha utsatts för påtrycknigar från Osynliga Partiet. Det är oklart exakt vad påtryckningarna bestod i. Det handlade framförallt om överbelastningsattacker (DoS) och försök att hacka JX Hostings maskiner. I DN-artikeln står det att JX Hostings grundare utsattes för hot, men det är oklart om det bara handlar om hot att sänka hans maskiner, eller om det även var hot om våld.

Idag såg jag Al Gores film An Inconvenient Truth, som Centerpartiet ordnat en förhandsvisning av. Jag har tidigare sett Al Gore live när han besökte Stockholm, och jag kände igen mycket. I filmen nämnde han också att han bl.a. besökt Stockholm. Filmen handlade alltså om klimatförändringen, den ökande växthuseffekten som orsakas av människans utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Al Gore lyckas mycket bra med att övertyga om att klimatförändringen är ett stort problem som vi måste ta på allvar.

Det talas ofta om att det behövs nya bilvägar för att komma tillrätta med trängseln i Stockholm. Norra Länken ska snart börja byggas, Österleden vill många ha och Västerleden (Yttre tvärleden) är också på tapeten. Men hur genomförs egentligen sådana stora vägprojekt nuförtiden? Låt oss betrakta Södra Länken, det stora vägprojekt som senast genomfördes. Södra Länken stod klar för knappt två år sen. I vanlig ordning blebv Södra Länken dyrare än beräknat och slutade på ca 7,9 miljarder kronor.

WTO:s förhandlingar i den s.k. Doharundan har nyligen strandat, efter fem års förhandlingar. Lotta Fogde skriver i DN att det är orealistiskt att det går att få fart på förhandlingarna igen, och att man istället borde pröva nya grepp. Hon föreslår mindre omfattande förhandlingar, och bilaterala förhandlingar. Det är helt klart att lägga de allomfattande multialterala handelsrundorna på is. Men alternativet behöver inte bara vara bilaterala förhandlingar, det finns ytterligare ett alternativ värt att pröva.

Efter att ha läst Tobias Smedbergs kommentar på det förra inlägget så slog det mig att Masoud Kamalis begrepp “strukturell/institutionell diskriminering” faktist tillför något väsentligt, om man är socialist. Jag förnekar inte att det förekommer diskriminering av invandrare på bostadsmarknaden och på arbetsmarknaden. Men jag tror inte på någon “etisk maktordning”, och jag tycker inte att begreppet “strukturell/institutionell diskriminering” tillför något, det leder inte till någon lösning. Att invandrare har svårt att få jobb och bostad beror huvudsakligen på att arbets- och bostadsmarknaderna i Sverige fungerar dåligt p.

Regeringens integrationsutredare Masoud Kamali skriver på DN Debatt idag att Integrationsverket och övriga myndigheter som sysslar med integration bör läggas ner. Jag delar inte Kamalis grundläggande analys om den “strukturella/institutionella diskrimineringen”, som han nämner flera gånger i debattartikeln. Den analysen verkar vara som ett axiom för Kamali, och har inte bevisats. Man kan säga att den integrationspolitik som Kamali förtjänstfullt sågar utgör en form av diskriminering, och flyktingar som (ännu) inte fått permanent uppehållstillstånd behandlas ibland märkligt.

Sen avregleringen av elmarknaden 1996 har elpriserna stigit markant för både hushåll och industri. För hushållen har priset stigit med ca 40 öre/kWh, en ökning med drygt 50 procent på tio år. För industrin har priset stigit med 10 öre/kWh, en 30 procentig ökning. Under samma period har KPI stigit med cirka 10 procent. En viktig orsak att elen blivit dyrare för hushållen är att elskatten har höjts från 9,7 öre/kWh 1996 till 26,1 öre/kWh idag.

Kommissionen mot oljeberoende har släppt sin slutrapport På väg mot ett oljefritt Sverige som siktar på att Sverige ska “bryta sitt oljeberoende” till 2020. En del frågar sig varför man fokuserar så hårt på just oljan, och inte tar ett större grepp med alla fossila bränslen, d.v.s. även naturgas och stenkol/brunkol. Sverige använder i dagsläget väldigt lite naturgas. Det används en del kol, men huvudsakligen i industrin, och där troligtvis ofta i processer där det är svårt att ersätta med något annat, t.