Jag hade hoppats på att den nya regering som vi fick efter valet 2022 äntligen skulle göra något åt den dysfunktionella migrationspolitik som Sverige haft under lång tid. Men trots att det nu gått över tre år sedan regeringen tillträdde, och mandatperioden går mot sitt slut, så ser det inte så ljust ut. Visst har det hänt saker på migrationsområdet, men intrycket är snarast att man tar ett steg fram och två tillbaka. Så risken är att vi kommer få en nästan lika dysfunktionell politik, fast annorlunda.

Eftersom gängkriminella tenderar att rekrytera barn, som ibland är under 15 år och därmed inte straffmyndiga, för att utföra grova brott som mord diskuteras om man borde sänka straffmyndighetsåldern.

Jag hoppas att man i så fall bara gör det för grova brott som t.ex. mord, mordförsök och grov misshandel.

För vissa brott borde man snarare höja straffmyndighetsåldern till 16 år. På senare tid har flera tonåringar blivit åtalade för hets mot folkgrupp för något som de gjort på sin skola. (I några fall är det oklart hur gamla de är, men det finns flera fall där det handlar om 15-åringar på sin grundskola).

Demokrati är något som på goda grunder anses allmänt fint och bra. Men det är ibland problematiskt att det blivit ett allmänt honnörsord vars definition och tillämpning blivit luddigt i kanten. Jag tror att vi behöver diskutera vad demokrati egentligen är, varför det är bra, när det bör tillämpas (och när det inte bör tillämpas), samt hur det bör tillämpas.

Partier som hot mot demokratin

Ett problem är att det ibland anses dåligt för demokratin att vissa partier når framgångar i val. Även om det går att hitta både historiska och nutida exempel på politiker och partier som nått framgång i demokratiska val för att sedan utnyttja sin makt för att underminera demokratin, så tenderar detta argument att överanvändas och rent av missbrukas för att diskreditera politiska motståndare. Dessutom måste man ha i åtanke att om tiotals procent av väljarna faktiskt röstar på ett visst parti (eller på en viss kandidat i personval) så finns det en genuin efterfrågan på detta partis/kandidats budskap bland väljarna, och det kan man inte bara ignorera om man menar allvar med att demokrati är viktigt. Vill man undvika att detta parti/kandidat får makt och inflytande så måste övriga partier på något sätt kanalisera denna efterfrågan så att dessa väljare får ett rimligt alternativ.

I årets Eurovision Song Contest fick Israels bidrag högst poäng av folket men noll poäng av juryn i såväl Sverige som flera andra länder. Detta har rest frågor om manipulation av folkets röst i såväl Sverige Israel tittarfavorit i Eurovision – kampanj kan ligga bakom som andra länder Eurovision: Israel's result prompts questions over voting.

Men varför inte se det från andra hållet? Kanske borde man fråga sig varför jurygrupperna är så dåligt förankrade bland folket?

Som jag skrivit tidigare hade Sverige för några år sedan (då vi hade en annan regering) bland de högsta priserna på bensin och diesel i Europa. Nu har den nya regeringen vi fick efter valet 2022 ändra på detta, och Sverige har istället bland de lägsta priserna på bensin och diesel i Europa.

Denna ryckighet är inte bra, och beror på politisk klåfingrighet från olika håll.

Det var rätt att sänka reduktionsplikten, för dess miljö/klimatnytta är högst tveksam. Men regeringen tog i lite för mycket i skattesänkning. Vi bör sträva efter att Sveriges bränslepriser bör ligga nära snittet i Europa, och sätta skatterna därefter.

Som jag skrivit tidigare är det ingen bra idé att staten ger olika typer av ekonomiska stöd och garantier till privara bolag som ska bygga ny kärnkraft. Om staten vill få tillstånd ny kärnkraft i Sverige så bör staten själv, via det statliga bolaget Vattenfall, stå för detta.

Detta resonemang kan drivas längre. Jag tror att det grundläggande problemet på energimarknaden i Sverige, och många andra länder, är att det är en salig röra av privata företag, statliga företag, inhemska företag, utländska företag, regleringar, förbud, subventioner och skatter. Allt detta ändras dessutom hela tiden.

Regeringen har presenterat en utredning om finansiering av ny kärnkraft i Sverige. Det föreslås statliga lån på 75 procent av investeringskostnaden, ett 40-årigt prissäkringsavtal, och en risk- och vinstdelningsmekanism. Tanken är, så vitt jag förstått, att privata bolag ska bygga ny kärnkraft.

Det är nog en bra idé att bygga ny kärnkraft i Sverige, men detta är ett dåligt sätt att göra det på. Det bästa vore om privata bolag byggde ny kärnkraft på eget bevåg utan särskilt stöd. Om man inte tror det kommer ske, och ändå vill ha tillstånd ny kärnkraft, så bör man ge det statliga bolaget Vattenfall i uppdrag att bygga ny kärnkraft. Om Vattenfall då säger men det är ju inte lönsamt så får regeringen helt enkelt peka med hela handen och beordra Vattenfall att göra det i alla fall, och byta ut styrelsen om de trilskas. Om Vattenfall inte har råd så får staten skjuta till ägarkapital. Då får man automatiskt en “risk- och vinstdelningsmekanism” genom att staten äger Vattenfall, och kan både skjuta till ägarkapital och ta ut vinster.

Jag har tidigare kritiserat att regeringens förslag om anmälningsplikt även omfattar lärare. Efter omfattande kritik har regeringen nu backat och modifierat förslaget så att bl.a. lärare och vårdpersonal inte längre omfattas.

Det är utmärkt att vi nu får anmälningsplikt de som jobbar på centrala myndigheter (Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten), men inte för personal i skolan och vården.

Regeringen anser att bl.a. lärare ska ha skyldighet anmäla personer som befinner sig illegalt i Sverige (s.k. papperslösa). Detta kan innebära att lärare kan bli skyldiga att anmäla elever.

Detta är feltänkt. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att det är rimligt att tjänstemän som är anställda i det offentliga har denna anmälningsplikt. Men det är inte rimligt att i detta sammanhang betrakta lärare som offentliga tjänstemän. Som offentliga tjänstemän bör bara de som sysslar med myndighetsutövning räknas, och lärare ägnar sig huvudsakligen inte åt myndighetsutövning. Lärare i friskolor är för övrigt inte ens offentligt anställda.

Efter att Rasmus Paludan bränt en koran utanför den turkiska ambassaden i Stockholm har debatten om huruvida detta bör vara tillåtet eller inte tagit ny fart.

Saken ställs på sin spets när ytterligare en person ansöker om demonstrationstillstånd för att göra samma sak, men får avslag p.g.a. att det kan leda till attentatshotet mot Sverige och svenska intressen och överklagar. Till skillnad från Paludan hävdar den som ansökt att syftet med aktionen är att stoppa Sveriges NATO-medlemsskap. Flera juridiska experter menar att avslaget inte är förenligt med lagen, och att det troligtvis kommer beviljas när överklagan behandlats.